Lars Engwall

Globala företagsledare och omvärlden (Governance in Europe: Mediators and Stakeholders)

Projektets utgångspunkt är att samspelet mellan företag och intressenter allt mer går via tre slag av mellanhänder: konsulter, media och icke-vinstdrivande organisationer. I detta samspel är tre intressentgrupper värda särskild uppmärksamhet: investerare, politiska organ och medborgarrörelser. Mot denna bakgrund syftar projektet till att studera mellanhändernas betydelse för dessa intressenters styrning av företagen.
I projektets första fas skall intervjuer genomföras i ett urval storföretag med ansvariga för relationerna till finansmarknad, politik och allmän opinion. Intervjuerna syftar till att identifiera de viktigaste mellanhänderna och karaktäristika för deras samspel med företagen. I en andra fas skall utvalda signifikanta aktörer studeras beträffande deras relationer till företag, intressenter och andra mellanhänder. Liksom i den första fasen kommer signifikanta relationer och deras egenskaper att fastläggas. Den andra fasen skall också generera signifikanta fall av samspel mellan företag, mellanhänder och intressenter. Dessa fall skall i den tredje fasen studeras genom antal djupa processtudier, som syftar till att ge kunskap om dynamiken i detta samspel.

Projektet skall leda fram till en teoretisk modell rörande mellanhändernas betydelse i styrningen av det moderna storföretaget. Denna skall ligga till grund för ett antal hypoteser att provas i framtida forskning. Projektet förväntas kunna ge bidrag till att utveckla teorin om företag men även att ge kunskap för praktiken.

Lars Engwall, företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet

Projektet var ursprungligen en samverkan mellan Uppsala universitet och Södertörns högskola. Projektledare har, som framgår av Tabell 1, varit anslagsmottagaren Lars Engwall samt professorerna Bengt Jacobsson, Södertörns högskola och Kerstin Sahlin, Uppsala universitet. Övriga deltagare i projektet var ursprungligen forskarstuderande och doktorer vid de två samverkande lärosätena: Helena Buhr, Katarina Buhr, Maria Grafström, Jaan Grünberg, Pauline Göthberg, Ingemund Hägg, Josef Pallas, Linda Wedlin och Karolina Windell. Med tiden har projektet attraherat ett antal forskare från Handelshögskolan i Stockholm: Magnus Frostenson, Stefan Jonsson, Pernilla Petrelius Karlberg, Laurence Romani, Annika Schilling och Lars Strannegård. Därutöver har Mikael Holmqvist, Stockholms universitet, deltagit under en kortare tid. Totalt har således 19 personer varit involverade i forskningsarbetet. Dessutom har forskargruppen samverkat med utländska kolleger och har med dem framställt gemensamma publikationer.

Projektdeltagare

Helena Buhr, ek. lic. UU, Licentiatexamen inom projektet 2006

Katarina Buhr, forskarstuderande UU, Disputationsdag 19 december 2008

Lars Engwall, professor UU, Anslagsmottagare

Magnus Frostenson, ek. dr. HHS, projekdeltagare

Maria Grafström, ek. dr. UU, Disputerat inom projektet 2006

Jaan Grünberg, ek. dr. UU, projektdeltagare

Pauline Göthberg, ekon. lic. UU och SH, Licentiatexamen inom projektet 2006

Mikael Holmqvist, docent SU, projektdeltagae

Ingemund Hägg, professor UU, projektdeltagare

Bengt Jacobsson, professor SH, Medsökande

Stefan Jonsson, ek. dr. HHS, projektdeltagare

Josef Pallas, ek. dr. UU, Disputerat inom projektet 2007

Pernilla Petrelius Karlberg, ek. dr. HHS, projektdeltagare

Laurence Romani, ek. dr. HHS, projektdeltagare

Kerstin Sahlin professor UU, Medsökande

Annika Schilling, ek. dr. HHS, projektdeltagare

Lars Strannegård, professor UU, projektdeltagare

Linda Wedlin, ek. dr. UU, projektdeltagare

Karolina Windell, ek. dr. UU och SH, Disputerat inom projektet 2006

GENOMFÖRDA STUDIER

Övergripande teoriram

Utgångspunkten för projektet är att det moderna företaget befinner sig under ständig granskning, inte bara från sina ägare utan också från olika reglerare, media och gräsrotsorganisationer. Samtidigt har företagen blivit allt mer aktiva att påverka dessa motparter. Därmed har det blivit allt vanligare att stora företag skapar speciella organisatoriska enheter för hantera sina relationer med omvärlden. De har också i ökad utsträckning tagit hjälp av olika externa organisationer såsom näringslivsorganisationer och konsulter för detta ändamål (Engwall, 2007a och 2008). Med dessa utgångspunkter, som presenterats bl.a. i Engwall (2006 a och b), har en rad studier genomförts inom projektet för att klarlägga det moderna företagets förhållande till reglerare, ägare, media och gräsrotsorganisationer.

I vidare mening har projektarbetet har haft sin grund i ny institutionell teori. Projektdeltagare har inom denna nyligen bidragit till The Sage Handbook of Institutionalism (2008). Kerstin Sahlin är en av redaktörerna för denna bok. Vidare har ett antal av bidragen (Boxenbaum & Jonsson, 2008; Greenwood, Oliver, Sahlin & Suddaby, 2008; Sahlin & Wedlin, 2008) skrivits under medverkan av projektdeltagare.

Reglerare
En viktig förändring i företagens omvärld är en ökad transnationell reglering. Denna fråga har på ett övergripande sätt behandlats i det internationellt publicerade samlingsverket Transnational Governance, som redigerats av Kerstin Sahlin tillsammans med vår franska kollega Marie-Laure Djelic (Djelic & Sahlin-Andersson, 2006a med kapitlen Djelic & Sahlin-Andersson, 2006b-c). Denna bok visar på fem viktiga institutionella tendenser: (1) vetenskapens ökade betydelse, (2) marknadsformens stärkta ställning, (3) allt mer utvecklad organisering, (4) ökade rationalitetsöverväganden i moralfrågor samt (5)nya former av demokratisering. Dessa har lett till ett dynamiskt transnationellt landskap, som karaktäriseras av transnationella aktörer och nätverk, reglerande och styrande fält och transformerade stater.

I en kommande doktorsavhandling (Buhr, 2008) inom delområdet har Katarina Buhr studerat EU som reglerare. Hon har fokuserat på relationen mellan företag och stat genom att empiriskt studera utsläppshandel för flygindustrin. Projektet har emellertid också uppmärksammat nya former av reglering. Linda Wedlin (2006) har således i en internationellt publicerat monografi redovisat resultaten från en studie framväxten av rankingsystem. Hon har där kunnat visa hur dessa leder till intensifierat arbete med PR, marknadsföring och hantering av externa relationer. Närliggande arbeten är uppsatserna Engwall (2007a), Hedmo & Sahlin-Andersson (2006), Hedmo, Sahlin-Andersson & Wedlin (2005 och 2006), Hedmo & Wedlin (2006) och Wedlin (2007 och 2008).

Forskningen har också visat att relationer till reglerare i vissa fall sker genom transnationella samarbeten mellan företag, stater, mellanstatliga organisationer och frivilligorganisationer. Detta redovisas i en licentiatavhandling av Helena Buhr (2006a-b). Denna är en kvalitativ fallstudie av the Global Alliance for Vaccines and Immunization (bestående av WHO, UNICEF, World Bank, företag, stater m. fl.), som arbetar för att öka vaccineringen av barn i utvecklingsländer.

Frågor kring reglerare har vidare behandlats i uppsatserna Jacobsson (2005), Jacobsson & Sahlin-Andersson (2005), Jacobsson, Mörth & Sahlin-Andersson (2004), Sahlin-Andersson (2004) samt Scheytt, Soin, Power & Sahlin-Andersson (2006). Dessutom har Lars Strannegård, ensam och tillsammans med andra, publicerat ett antal arbeten kring affärsetik och kvalitetsfrågor (Brülde & Strannegård, 2007; Rehn, Strannegård & Tryggestad, 2007; Salzer-Mörling & Strannegård, 2007; Strannegård, 2006, 2007a-d; Strannegård, Tryggestad & Rehn (2007).

Ägare
Relationer till ägarna har framför allt behandlats av Jaan Grünberg och Ingemund Hägg. I ett antal uppsatser (Grünberg & Hägg, 2004, 2005 a-e; 2007 a-b) har de redovisat hur ägarstyrningen förändrats genom ägarkapitalets globalisering. Detta har i sin tur lett till att nya aktörer ("Corporate governance professionals") utövar ägarstyrning och att regleringarna har förändrats genom koder för Corporate Governance. Tillsammans har detta medfört dynamiska ägarmönster. Styrningen kan därmed sägas ske i nätverk snarare än i hierarkier. De visar också hur olika slag av ägare använder olika slag av intermediärer för att styra företagen.

Media
Inom mediaområdet har två doktorsavhandlingar framställts inom projektet. Den första av Maria Grafström (2006) behandlar affärsjournalistikens framväxt. Denna ses som en entreprenöriell process, i vilken individer, organisationer och samhällsutveckling samspelar. I denna finns enligt Grafströms analys en grundläggande konflikt mellan institutionell logik och journalistik. Resultat från detta arbete har också presenterats i ett nordiskt samlingsverk (se vidare nedan) samt i uppsatserna Fredriksson & Grafström (2008) och Grafström (2004) samt rapporterna Grafström (2004 och 2005).

I den andra avhandlingen av Josef Pallas (2007) studeras företagens mediarelationer. Den visar på betydelsen av förhandlingar om nyhetsinnehållet och organisering av företagens mediearbete. Vidare framkommer hur arbetet präglas av ökad formalisering med hänsyn till form och innehåll av företagens mediematerial samt produktions- och distributionsprocesser. Slutligen pekar avhandlingen på den anpassning som sker såväl i företagen och i medierna till motparten.

I samverkan med SNS har vidare projektforskare genomfört en intensiv studie av olika aktörers hantering av kvartalsrapporter. Detta skedde genom samtidigt deltagande observation av ett företag, en mediaorganisation, en nyhetsbyrå och enhet för finansanalys. Studien, som redovisats i Grafström, Grünberg, Pallas & Windell (2006), visar hur arbetet på olika observerade ställena är en organiserad process, som präglas av idéer om nyhetsvärde, gemensamma föreställningar, yrkeslogik och tidsuppfattning.

Under projektets gång utvecklades en möjlighet att samverka med nordiska kolleger i ett projekt rörande affärsmedia i Norden. Detta samarbete resulterade i ett samlingsverk med titeln The Rise of the Nordic Business Press (Kjaer & Slatta, 2006). Bidragen i denna identifierar historiska nyckelinnovationer och -innovatörer i Norden samt analyserar förändringar i nordisk affärsjournalistik och dess organisatoriska konsekvenser. Av de elva kapitlen är fem skrivna under medverkan av medarbetare inom GEMS-projektet (Engwall & Sahlin, 2007; Grafström & Pallas, 2007; Kjaer, Erkama & Grafström, 2007; Kjaer & Sahlin, 2007; Slatta, Kjaer, Grafström, Erkama, 2007).

I två uppsatser, som är under internationellt publicering, har Stefan Jonsson med sina medförfattare ytterligare belyst samspelet mellan media och finansiella företag. Den ena (Jonsson & Buhr, 2008) visar hur media kunnat förändra fokus från avkastning till pris för fondprodukter, medan den andra (Jonsson, Greve & Fujiwara-Greve, 2008) analyserar hur negativa nyheter inte bara skadar den aktuella organisationen utan också likartade organisationer.

Gräsrötter
I relation till gräsrotsorganisationer har en doktorsavhandling och licentiatavhandling presenterats. Arbetet inom detta delområde har också lett fram till en lärobok samt ett antal uppsatser.

I sin doktorsavhandling belyser Karolina Windell (2006) framväxten av det som på engelska kallas Corporate Social Responsibility (CSR). Hon pekar på en expansion av idéer om företags sociala ansvar i Europa under senaste 10 åren samtidigt som företagets roll i samhället ifrågasatts. Genom sin studie visar hon hur och varför idéer om företagens ansvar sprids. Det framgår att en vag idé har översatts i enlighet med företags vardag. Detta har lett till kollektiv mobilisering, som har stimulerat en debatt om företagets roll i samhället men också successivt till institutionella förändringar.

En närstudie av CSR presenteras i en licentiatavhandling av Pauline Göthberg (2007a). I denna behandlar hon hur projektet "Idéer för livet" inom försäkringsbolaget Skandia sedan starten 1987 har varit föremål för kamp om extern och intern legitimitet. Genom att det kopplats till olika trender har det dock överlevt.

I en lärobok (Grafström, Göthberg & Windell, 2008) med titeln CSR. Företagsansvar i förändring har forskningsresultaten presenterats för en bredare publik. I bokens nio kapitel presenteras först olika perspektiv på CSR. Därefter diskuteras intressenter, frivilliga regler för företagande och legitimitet samt centrala frågor i företags arbete med CSR.

Andra bidrag med anknytning till CSR är Buhr & Grafström (2007), Göthberg (2007b), Sahlin-Andersson (2006 och 2007) och Windell (2007).

Effekter på utbildning
Forskningsprojektet har stimulerat utvecklandet av ny återkommande kurs ("Management Consulting") på C-nivå (7,5 ECTS). Kursen gavs under ht 2008 för tredje gången och har vid samtliga tillfällen lockat omkring 100 studenter. Undervisningen, som sker i nära samarbete med konsultföretag (Cap Gemini, Accenture, etc.), använder casemetodik, tävlingsmoment och seminarier. Inom det nya masterprogrammet har forskargruppen vidare utvecklat "Management in Global Society", som syftar till att ge studenterna djup kunskap om företags och organisationers styrprocesser i en global miljö.

För att möjliggöra framtida rekrytering av forskarstuderanden har olika uppsatsämnen erbjudits studenter inom grundutbildningen. Exempel på sådana ämnen är "Globala företag och företagsledare", "Företagsledningen och investerarna", "Massmedia och företagen" samt "Bolagsstyrningskoder och corporate governance".

Fortsatt arbete

Även om det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade GEMS-projektet nu formellt är avslutat fortsätter arbetet i forskargruppen dels genom ett bokprojekt, dels genom ett nytt projekt som fokuserar på kommunikationskonsulternas roll för globaliserade företag. Bokprojektet syftar till att integrera resultaten i GEMS-projektet och att på så sätt presentera dem för en internationell publik. Siktet är inställt på en integrerad produkt snarare än en samlingsvolym med ett antal fristående uppsatser. Flera kapitel är nu långt gångna och diskussioner har inletts med ett internationellt förlag.

Bakgrunden för det nya projektet, som behandlar näringslivets medialisering (MEMAC), är GEMS-projektet och observationerna rörande en ökad bevakning av företag i massmedier, företags ökade professionalisering av medierelationerna samt mediernas ökade betydelse för att sätta dagordningen för företags arbete. Syftet är att utveckla en dynamisk teori för samspelet mellan företag och media. Detta ska sek genom dels studier av produktion av nyheter om företag och företagande, dels mediers effekter på företag.