Mats Fredrikson

Emotion och hjärnfunktion.

Social fobi är ett demokratiproblem. Ungefär 12% av alla män och 18% av alla kvinnor i normalbefolkningen i Sverige drar sig för att uttrycka sin åsikt i mindre eller större grupper, istället håller man tyst. Oavsett om problemet ökat eller minskat i frekvens under senare tid, kan man konstatera att dagens jämfört med gårdagens samhälle ställer större krav på att framträda offentligt. Individer med social fobi kan hjälpas av psykologisk och farmakologisk behandling. Därför är det intressant att söka de mekanismer som är ansvariga för att t ex kognitiv beteendeterapi och selektiva serotonin återupptagshämmare kan få individer med social fobi att leva ett mer utåtriktat liv. Syftet med detta projekt är att studera effekter av psykologisk och farmakologisk behandling på grundläggande neurobiologiska mekanismer för att utröna hur behandling påverkar hjärnans funktioner vid social fobi
Syftet är att karaktärisera serotonerg och peptiderg neurotransmission hos sociala fobiker före och efter psykologisk och farmakologisk behandling samt relatera detta till grundläggande inlärningsmekanismer som habituering, klassisk betingning och "startle"-reflexen liksom personlighetsstruktur. Projektet kommer att genomföras som ett tvärvetenskapligt forskningssamarbete mellan psykologi, kemi, farmakologi, genetik och psykiatri.

Mats Fredrikson, institutionen för psykologi, Uppsala universitet
 

Forskningen om negativ affekt och dess representation i hjärnan liksom neurokemiska mekanismer har skett i skärningspunkten mellan psykologi, neurovetenskap och molekylärgenetik. Ibland benämns detta område affektiv neurovetenskap.
Riksbankens jubileumsfond har finansierat studier inom tre närliggande områden: Effekter av arv och miljö på en grundläggande inlärningsmekanism 6,8,9; rädslo-betingning, betydelsen av hjärnans kommunikationsmolekylär för överföring av negativa känslor 4,7,10,16 och hjärnans representation av skräck och negativ affekt 1,2,3,5,11,12,13,14,15. Studierna har genomförts på friska frivilliga, en och två-äggstvillingar och socialt ängsliga individer, liksom personer rädda för smådjur.

Tvillingstudier visar att rädslobetingning till ungefär 40 % är genetiskt styrd och att de molekylärgenetiska mekanismerna är serotonerga till sin natur. De genvarianter, som ökar betingningsbenägenheten styr nervaktiviteten och neurokemiska processer i en av hjärnas noder för rädslorepresentation, amygdala. Både nervaktiviteten och förekomsten av neuropeptiden substans P ökar i amygdala vid rädsla. Frågan är man är rädd för att det sker en frisättning av substans P eller om det sker en substans P frisättning för att man är rädd. Frågan har vi besvarat i en studie där receptorerna för substans P blockerades farmakologiskt i en situation, som normalt ger stark rädsla. Blockaden ledde till att rädslan försvann, vilket stöder tanken att substans P frisättningen i hjärnan inducerar känslan av rädsla.

Anslaget har också bidragit till att utveckla ett spårämne, som kan användas för att mäta serotonin syntes i in-vivo människans hjärna och finansierat studier där väletablerade markörer för rädsla som "startle-reaktionen" knutits till centralnervösa funktioner och lokaliserats till delar av hjärnans emotionella nätverk där amygdala och främre cingulum är centrala aktörer.

Sammanfattningsvis har neurotransmission, substans P, vid negativ affekt knutits till förhöjd nervaktivitet i amygdala och relaterats till arv och miljö samt molekylära genetiska mekanismer där serotonin spelar en avgörande roll.

Publikationslista

1. Ahs F, Furmark T, Michelgård A, Långström B, Appel L, Wolf OT, Kirschbaum C, Fredrikson M. Hypothalamic blood flow correlates positively with stress-­?induced cortisol levels in subjects with social anxiety disorder. Psychosom Med. 2006 Nov-­?Dec;68(6):859-­?62

2. Fischer H, Andersson JL, Furmark T, Wik G, Fredrikson M. Right-­?sided human prefrontal
brain activation during acquisition of conditioned fear. Emotion. 2002 Sep;2(3):233-­?41.

3. Fischer H, Tillfors M, Furmark T, Fredrikson M. Dispositional pessimism and amygdala
activity: a PET study in healthy volunteers. Neuroreport. 2001 Jun 13;12(8):1635-­?8.

4. Furmark T, Appel L, Michelgård A, Wahlstedt K, Ahs F, Zancan S, Jacobsson E, Flyckt K, Grohp M, Bergström M, Pich EM, Nilsson LG, Bani M, Långström B, Fredrikson M. Cerebral blood flow changes after treatment of social phobia with the neurokinin-­?1 antagonist GR205171, citalopram, or placebo. Biol Psychiatry. 2005 Jul 15;58(2):132-­?42.

5. Furmark T, Tillfors M, Garpenstrand H, Marteinsdottir I, Långström B, Oreland L, Fredrikson M. Serotonin transporter polymorphism related to amygdala excitability and symptom severity in patients with social phobia. Neurosci Lett. 2004 May 27;362(3):189-­?92.

6. Garpenstrand H, Annas P, Ekblom J, Oreland L, Fredrikson M. Human fear conditioning is related to dopaminergic and serotonergic biological markers. Behav Neurosci. 2001 Apr;115(2):358-­?64.

7. Hagberg GE, Torstenson R, Marteinsdottir I, Fredrikson M, Långström B, Blomqvist G. Kinetic compartment modeling of [11C]-­?5-­?hydroxy-­?L-­?tryptophan for positron emission tomography assessment of serotonin synthesis in human brain. J Cereb Blood Flow Metab.
2002 Nov;22(11):1352-­?66.

8. Hettema JM, Annas P, Neale MC, Kendler KS, Fredrikson M. A twin study of the genetics of
fear conditioning. Arch Gen Psychiatry. 2003 Jul;60(7):702-­?8.

9. Hettema JM, Annas P, Neale MC, Fredrikson M, Kendler KS. The genetic covariation
between fear conditioning and self-­?report fears. Biol Psychiatry. 2008 Mar 15;63(6):587-­?93.

10. Michelgård A, Appel L, Pissiota A, Frans O, Långström B, Bergström M, Fredrikson M. Symptom provocation in specific phobia affects the substance P neurokinin-­?1 receptor system. Biol Psychiatry. 2007 Apr 15;61(8):1002-­?6.

11. Pissiota A, Frans O, Fernandez M, von Knorring L, Fischer H, Fredrikson M. Neurofunctional correlates of posttraumatic stress disorder: a PET symptom provocation study. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci. 2002 Apr;252(2):68-­?75.

12. Pissiota A, Frans O, Fredrikson M, Långström B, Flaten MA. The human startle reflex and
pons activation: a regional cerebral blood flow study. Eur J Neurosci. 2002 Jan;15(2):395-­?8.
13. Pissiota A, Frans O, Michelgård A, Appel L, Långström B, Flaten MA, Fredrikson M. Amygdala and anterior cingulate cortex activation during affective startle modulation: a PET study of fear. Eur J Neurosci. 2003 Sep;18(5):1325-­?31.

14. Tillfors M, Furmark T, Marteinsdottir I, Fischer H, Pissiota A, Långström B, Fredrikson M. Cerebral blood flow in subjects with social phobia during stressful speaking tasks: a PET study. Am J Psychiatry. 2001 Aug;158(8):1220-­?6.

15. Tillfors M, Furmark T, Marteinsdottir I, Fredrikson M. Cerebral blood flow during anticipation of public speaking in social phobia: a PET study. Biol Psychiatry. 2002 Dec
1;52(11):1113-­?9.

16. Palmquist AM, Pissiota A, Frans O, Ahs F, Långström B, Bergström M, Fredrikson M. Comment on "Decreased Neurokinin-­?1 (Substance P) Receptor Binding in Patients with Panic Disorder: Positron Emission Tomographic Study With [(18)F]SPA-­?RQ". Biol Psychiatry. 2010
Feb 15;67(4)