Bo Ekehammar

Stereotyper och fördomar: Automatiska och kontrollerade komponenter.

Syftet är att undersöka kontrollerade (medvetna) och automatiska (omedvetna) komponenter i fördomsfullhet, undersökta med direkta (skalor och inventorier, byggda på självrapportering) respektive indirekta (experimentella, baserade huvudsakligen på omedveten priming) metoder. Tre diskrimineringsgrunder (aspekter av fördomsfullhet) studeras, nämligen rasism, sexism och homofobi. För att mäta de kontrollerade komponenterna utarbetas skalor fokuserade på attityder till invandrare, kvinnor respektive homosexuella. För de automatiska komponenterna används olika experimentella paradigmer baserade på omedveten "priming" av fotografier och/eller ord för att aktivera stereotyper gällande invandrare, kvinnor och homosexuella. Även olika observationsmetoder av interaktionen (t ex invandrare-svensk) kommer att användas.
Resultaten för det direkta (kontrollerade komponenter) och det indirekta (automatiska komponenter) angreppssättet skall relateras för att utreda i vilken grad aktuella fördomar utlöses automatiskt och omedvetet. Dessutom skall graden av rasism, sexism och homofobi relateras för att undersöka om dessa fenomen kan förklaras på basis av en teori om social dominansorientering, en övergripande generell tendens till att hierarkisera relationer mellan grupper, som mäts med ett inom forskargruppen redan utarbetat instrument.
Projektets praktiska betydelse ligger bl a i att skapa kunskap om fördomars olika komponenter vilket är av stor vikt för att förstå och komma till rätta med olika slag av diskriminering.

Bo Ekehammar, prykologiska institutionen, Uppsala universitet

I stora drag har projektet undersökt följande:

Del 1. Distinktionen mellan implicit (omedveten, automatisk) och explicit (medveten, kontrollerad) fördomsfullhet och grundläggande mekanismer som ligger till grund för aktivering och tillämpning av fördomsfullhet och stereotyper.

Del 2. Människors förmåga eller möjligheter till att inhibera/bromsa aktiveringen av stereotypa tankar och förhindra påverkan på beteende och agerande.

Del 3. Om olika typer av fördomsfullhet hänger samman, och om fördomsfullhet är relaterad till grundläggande personlighet.

Metodik

Fyra aspekter av fördomsfullhet har studerats, nämligen etnisk fördomsfullhet (Artikel 5, 6 &7; se Publikationslista nedan), sexism (Artikel 5), homofobi (Artikel 5), och negativa attityder mot handikappade (Artikel 5 & 8). För att mäta de explicita komponenterna utarbetades skalor fokuserade på attityder till invandrare, kvinnor, homosexuella respektive handikappade. För de implicita komponenterna användes olika experimentella paradigm baserade på omedveten priming av fotografier (Artikel 6) och ord (Artikel 7) eller olika typer av "språkövningar" (Artikel 1) för att aktivera stereotyper gällande nämnda grupper.

Projektets resultat

 Implicit (omedveten/automatisk) och explicit (medveten/kontrollerad) fördomsfullhet är möjliga att särskilja. Implicit fördomsfullhet baseras på (ofta) negativa stereotyper om olika sociala grupper som är lagrade i individens minne. Dessa stereotyper aktiveras i, till exempel, närvaro av en medlem av den aktuelle sociala kategorin (t.ex. invandrare, homosexuella). Aktiveringen sker automatisk och utan större ansträngningar och leder ofta till att en påverkan sker i stereotypernas riktning. Till exempel visar resultaten från Artikel 7 att stereotypa uppfattningar om invandrare ofta är negativa - tillfrågade individer nämner mestadels negativa egenskaper på frågan om de känner till några samhällsstereotyper om invandrare. De stereotypa uppfattningarna visade sig möjliga att aktivera utan individens medvetna kontroll och aktiveringen i sin tur visade sig påverka individen i efterföljande test. Aktiveringen av invandrarstereotyper resulterade i att deltagarna bedömde en oberoende person som mer negativ, i stereotypernas riktning. Resultaten i Artikel 7, men framför allt Artikel 6, visar att aktiveringen av stereotyperna kan ske med extremt korta (13 ms) exponeringar av fotografier av ansikten som förställde invandrare. Vidare visade resultaten av Artikel 6 och 7 att implicit och explicit fördomsfullhet uppvisar en enbart svag korrelation. I och med att explicit fördomsfullhet mättes direkt och med deltagarnas fulla medvetenhet kan resultaten tolkas som att det vi medvetet och kontrollerat påstår inte hänger samman med vad vi automatiskt gör. Artikel 6 visade dock att det finns brister i explicita attitydmätningar som har att göra med social önskvärdhet och liknande faktorer och i artikeln visades en metodik att justera för en sådan brist. Forskning på detta område pågår intensivt och allt fler resultatbilder visar på möjliga faktorer som påverkar sambandet.

Artikel 1 undersökte människors möjligheter till att inhibera eller bromsa aktiverade stereotyper. Resultaten i denna studie var tydliga - stereotyper kan på samma sätt som de aktiveras också inhiberas. Denna inhibering kan utlösas av stimuli som finns i miljön och påverkar, till exempel, aktiveringen av stereotyper. Stimuli, objekt eller händelser i miljön som påminner om kontroll, tolerans eller självbehärskning kan leda till avvaktande beteende och därmed inhiberat stereotypt beteende. Dock visar Artiklarna 2, 3 och 4 att stereotyp information fäster sig i minnet snabbare och kan skapa falska minnen. Resultaten av Artiklarna 1-4 är i linje med internationell forskning som visar på motsvarande fynd och behovet av att undersöka stereotyper och dess minnesmekanismer i olika kontexter och relevanta miljöer. Sammantaget visar dessa fynd på komplexiteten i implicit fördomsfullhet och människors begränsade möjligheter att få kontroll över automatiserad social information, till exempel stereotyper.

I den del av projektet som behandlar explicit fördomsfullhet undersöktes frågan om huruvida olika typer av fördomsfullhet hänger ihop och om fördomsfullhet har sina rötter i individens personlighet. Detta kan ses som en komplement till den forskning som ser fördomsfullhet som enbart ett resultat av sociala fenomen (t.ex. grupptillhörighet; man-kvinna, invandrare-svensk). Resultaten i Artikel 5 visar att olika typer av fördomsfullhet (etnocentrism, sexism, negativa attityder mot homosexuella och handikappade) är högt korrelerade och kan hänföras till en bakomliggande faktor, kallad generaliserad fördomsfullhet (se även artikel 8). Detta är ett starkt argument för att se fördomsfullhet som en del av en individs grundläggande personlighet och inte enbart ett resultat av till exempel grupptillhörighet eller andra sociala faktorer. Resultaten av Artikel 5 visar dessutom att det finns ett starkt samband mellan väletablerade personlighetsvariabler (inom den så kallade femfaktorteorin - Big Five) och generaliserad fördomsfullhet - ett ännu starkare tecken på att fördomsfullhet hänger samman med en individs personlighet.


Forskningsinformation och resultatspridning

Huvuddelen av resultaten för projektet har publicerats i internationella tidskrifter (se Artiklar i vetenskapliga tidskrifter, nedan). Vidare har medverkande inom projektet publicerat vissa resultat från projektet i vetenskapliga avhandlingar (se Avhandlingar, nedan). Som ett led i spridningen av projektets resultat samt för att skapa och uppehålla kontakter med forskningskolleger inom området har medarbetare i projektet deltagit i nationella och internationella konferenser med bidrag antingen i form av poster eller muntlig presentation (se Konferensbidrag, nedan).


Publikationslista


Artiklar i vetenskapliga tidskrifter (i kronologisk ordning)

1. Araya, T., Akrami, N., Ekehammar, B., & Hedlund, L.-E. (2002). Reducing prejudice through priming of control-related words. Experimental Psychology, 49, 222-227.

2. Araya, T., Akrami, N., & Ekehammar, B. (2003). Forgetting congruent and incongruent stereotypical information. Journal of Social Psychology, 143, 433-449.

3. Araya, T. (2003). The recall of stereotypes: The effects of incidentally activated directed forgetting instructions. Experimental Psychology, 50, 247-256.

4. Araya, T., Ekehammar, B., & Akrami, N. (2003). Remembering things that never occurred: The effects of to-be-forgotten stereotypical information. Experimental Psychology, 50, 27-32.

5. Ekehammar, B., & Akrami, N. (2003). The relation between personality and prejudice: A variable- and a person-centred approach. European Journal of Personality, 17, 449-464.

6. Akrami, N., & Ekehammar, B. (2005). The association between implicit and explicit prejudice: The moderating role of motivation to control prejudiced reactions. Scandinavian Journal of Psychology, 46, 361-366.

7. Akrami, N., Ekehammar, B., & Araya, T. (in press). Category and stereotype activation revisited. Scandinavian Journal of Psychology.

8. Akrami, N., Ekehammar, B., Claesson, M., & Sonnander K. (in press). Attitudes toward intellectually disabled individuals: Classical and modern prejudice. Research in Developmental Disabilities.


Avhandlingar (där vissa resultat från projektet publicerats)

Araya, T. (2003). Stereotypes: Suppression, forgetting, and false memory. Acta Universitatis Upsaliensis. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 122. Uppsala, Sweden: University Press.

Akrami, N. (2005). Prejudice: The interplay of personality, cognition, and social psychology. Acta Universitatis Upsaliensis. Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences 5. Uppsala, Sweden: University Library.


Konferensbidrag

Akrami, N., & Ekehammar, B. Category and stereotype activation revisited. Poster presented at the annual meeting of the Society for Personality and Social Psychology, Savannah, GA, USA. January, 31-February 2, 2002.

Ekehammar, B., & Akrami, N. Gender differences in implicit prejudice. Poster presented at the annual meeting of the Society for Personality and Social Psychology, Savannah, GA, USA. January, 31-February 2, 2002.

Ekehammar, B. Implicit and explicit prejudice, Part 1. Symposium om Omedvetna Psykologiska Processer, Stockholm, Sverige, April 12, 2002.

Akrami, N. Implicit and explicit prejudice, Part 2. Symposium om Omedvetna Psykologiska Processer, Stockholm, Sverige, April 12, 2002.

Araya, T. Implicit and explicit prejudice, Part 3. Symposium om Omedvetna Psykologiska Processer, Stockholm, Sverige, April 12, 2002.

Akrami, N., & Ekehammar, B. The relation between personality and prejudice: A variable- and a person-centred approach. Paper presented at the 11th European Conference on Personality, Jena, Germany, June 21-25, 2002.

Akrami, N. Kategorisering, stereotypisering och fri vilja. Inbjuden presentation, Psykologidagarna, Stockholm, Sverige, 1-2 April, 2003.

Ekehammar, B., & Akrami, N. What matters most to prejudice: Basic personality, social dominance orientation (SDO) or right-wing authoritarianism (RWA)? Poster presented at the 5th Biennial Conference of Asian Association of Social Psychology, Manila, the Philippines. July 29 - August 1, 2003.

Ekehammar, B., & Akrami, N. Prejudice: A question of personality or social psychology, or both? Paper presented at the 12th European Conference on Personality, Groningen, The Netherlands, July 18-22, 2004.

Akrami, N., & Ekehammar, B. Prejudice: Its personality and social psychology components. Paper presented at the 28th International Congress of Psychology, Beijing, China, August, 8-13, 2004.

Akrami, N., & Ekehammar, B. Category and stereotype activation revisited: The intimate relation between category and stereotypes. Paper presented at the 6th European Social Cognition Network Meeting, Lisboa, Portugal, September, 8-11, 2004.

Ekehammar, B., & Akrami, N. Prejudice: A question of personality or social psychology, or both? Paper presented at the 4th Nordic Conference on Group and Social Psychology, Skövde, Sweden, May, 27-28, 2004.

Akrami, N., & Ekehammar, B. Ethnic prejudice: The explanatory power of personality and social psychology. Paper presented at the Conference on Personality, Group and Social Psychology (PEGRASP), Stockholm, Sweden, May, 26-27, 2005.

Akrami, N., & Ekehammar, B. Ethnic prejudice: A matter of personality or social psychology? Poster presented at the 9th European Congress of Psychology, Granada, Spanien, Granada, Spain, July, 3-8, 2005.

Ekehammar, B., & Akrami, N. Personality and prejudice: From Big-Five factors to facets. Poster presented at the 9th European Congress of Psychology, Granada, Spanien, Granada, Spain, July, 3-8, 2005.