Tomas Lidman

Tillgängliggörande av årstrycket.

Det officiella trycket från 1500-talet fram till 1833 kallas Årstrycket, föregångare till SFS. Det omfattar lagar, förordningar, kungörelser, instruktioner till myndigheter m.m. Forskare i t.ex. historia, statsvetenskap, juridik behöver läsa förordningar och lagar som reglerade förhållanden i äldre tid. Uppgiften är problematisk, eftersom ingen fullständig uppsättning av årstrycket finns och övergripande register saknas. Alfabetiska eller kronologiska register finns, det senaste från 1865. Inget ger tillräcklig information. Behovet är stort av ett allmänt tillgängligt register med fullständig och utförlig information, åtkomligt oberoende av institution och plats.
Steg 1
Registrering av årstrycket i den nationella bibliografiska databasen LIBRIS bedöms vara bästa sättet att uppnå detta mål. LIBRIS tillåter sökning på många olika sätt och kan ge snabb information om författningsläget genom historien för aktuell problemställning. LIBRIS tillåter kontinuerliga kompletteringar. Landsarkivet i Göteborg har ett datoriserat register över sitt eget bestånd. Det bedöms utgöra en god bas för registrering i LIBRIS.
Steg 2
Lätt tillgänglig registrering väntas öka användningen och därmed förslitning av trycken. Mikrofilmning/skanning är viktigt ur bevarandesynpunkt.
Projektets syfte är att tillgängliggöra årstrycket, underlätta forskning och lägga en grund för bevarandeplanering avseende årstrycket, samt att i ett andra steg genomföra bevarandeåtgärder

Tomas Lidman, Kungliga biblioteket, Stockholm

Huvuddelen av ansökan avsåg bibliografering av Svenskt Offentligt Tryck (SOT), även kallat årstrycket (kungliga förordningar, stadgor, taxor m.m.), från 1500-talet t.o.m. 1833, då de ersätts av SFS. Ansökan avsåg även en viss digitalisering av trycken, men omfattningen av och kostnaden för detta kunde vid ansökningstillfället inte uppskattas.

Bibliografin över årstrycket avslutades år 2004 och omfattar 13 864 poster i form av en egen deldatabas, i Libris under beteckningen SOT. Posterna är, förutom beskrivande ingångar som titel, impressum, fysisk beskrivning, datum, person- och institutionsnamn, även rika på analytiska ingångar som ämnesord och anmärkningar.

Av resterande medel har en mindre del använts till testdigitalisering vid Riksarkivets enhet SVAR. Syftet har varit att studera lämplig teknik, definiera kvalitetsprofil och skapa rutiner samt utveckla fungerande samarbetsformer - digitalisering är en komplex process med många yrkesgrupper inblandade.

De medel som återstod efter redovisningen av projektet 2004 har använts för digitalisering av de äldsta trycken (tryckta före 1632) i Kungl. biblioteket. Trycken från denna tid finns ofta endast i KB och är ur forskningssynpunkt mycket värdefulla. Det rör sig om totalt 388 tryck som digitaliserats och resulterat i drygt 2800 bilder. Varje bild har framställts i tre versioner: master för arkivering, produktion för mångfaldigande och webbilder som knyts till de bibliografiska posterna och är tillgängliga via Internet.

Projektet har haft en styrgrupp och en referensgrupp. Styrgruppen har bestått av representanter från Kungl. biblioteket, Riksarkivet, Riksdagsbiblioteket och Landsarkivet i Göteborg.