Jörgen Hermansson

Demokratins mekanismer

Hur fungerar demokratin och hur skulle den kunna fungera bättre? Forskningsprogrammet vill bidra till diskussionen om det goda styrelseskicket genom att precisera nya teoretiska infallsvinklar och producera ny empirisk kunskap. Vi hörsammar Demokratiutredningens rop efter mer djuplodande och teoretiskt sammanhållen forskning. Den normativa demokratiska teorin hjälper oss att ställa de angelägna frågorna de empiriska analyserna ger oss svar rörande realismen hos olika demokratiideal.
Forskningsuppgifterna är flerfaldiga: Det handlar om att överblicka och ordna olika demokratiideal, att rekonstruera och precisera respektive ideal i termer av demokrativärden (mål) och mekanismer (medel) som antas alstra dessa värden, att operationalisera demokratiidealen så att deras antaganden om sakförhållanden blir prövbara, att pröva antagandena i empiriska studier och till slut att klargöra hur resultaten konkret kan relateras till vår demokrati.
Programmet utgör en kraftsamling kring ett för alla kulturvetenskaper angeläget ämne. Kompletterande teoretiska och metodologiska traditioner hos statsvetare och psykologer kommer att utnyttjas. Satsningen från de båda statsvetenskapliga institutionerna i Göteborg och Uppsala avser att skapa en gemensam forskningsmiljö som hävdar sig internationellt. Institutionsgränserna skall rivas genom nätverksarbete och regelbundna seminarier. Ett samarbete med maktutredningarna i Norge och Danmark och med ett europeiskt nätverk för medborgarundersökningar tillför programmet ytterligare kompetens.

Jörgen Hermansson, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Forskningsprogrammet Demokratins mekanismer hade som utgångspunkt en ganska enkel fråga: hur fungerar demokratin och hur kan den fås att fungera bättre? Vi ville bidra till diskussionen om det goda styrelseskicket genom att precisera nya teoretiska infallsvinklar och producera ny empirisk kunskap. Den normativa demokratiska teorin hjälpte oss att ställa de angelägna frågorna -- de empiriska analyserna gav oss svar rörande realismen hos olika demokratiideal. Forskningsuppgifterna var flerfaldiga: Det handlade om att överblicka och ordna olika demokratiideal; att rekonstruera och precisera respektive ideal i termer av demokrativärden (mål) och mekanismer (medel) som antas alstra dessa värden; att operationalisera demokratiidealen så att deras antaganden om sakförhållanden blir prövbara; att pröva antagandena i empiriska studier; och till slut att klargöra hur resultaten konkret kan relateras till vår demokrati.

Projektet har genomgående arbetat med en indelning av olika tanketraditioner om hur demokratiska styrelseskick kan och bör organiseras, som särskiljer tre olika ideal: valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. Indelningen har sin grund i olika sätt att motivera varför en medborgare skall acceptera ett bindande beslut som går emot det egna önskemålet: I valdemokratin därför att vi själva har valt politikerna och att de kan bytas ut i nästa val. I deltagardemokratin därför att medborgarna har haft möjlighet att påverka beslutet. I samtalsdemokratin därför att beslutet har föregåtts av en process där det har framförts goda argument. I grund och botten innebär det att vi hävdar att det som främst utmärker olika demokratiteoretiska traditioner inte är de värden (mål) som pekas ut, utan de grundläggande mekanismer som förmår att skänka legitimitet åt demokratin. För att kunna systematiskt kunna ge svar på hur valets, deltagandets och samtalets mekanismer fungerar i praktiken har vi nyttjat en bred uppsättning av metoder. Sett från traditionell statsvetenskaplig synpunkt har vi tvingats till ett betydande mått av metodologiskt nytänkande. Samarbetet med socialpsykologer har gjort det möjligt att föra in experiment som en naturlig del i ett forskningsarbete som vad gäller de övergripande problemställningarna hör hemmai statskunskapens huvudfåra.

Delprojekt

Ellen Almgren: Den demokratiske medborgaren.
Almgren, som i huvudsak har varit fakultetsfinansierad, har skrivit sin avhandling inom projektet. Avhandlingen handlar om skoldemokratins betydelse för att fostra demokratiska medborgare.

Hanna Bäck: Kommunala koalitionsregeringar och ansvarsutkrävande
Bäck, med knappt ett års finansiering från projektet, har i huvudsak bidragit med undersökningar av valets mekanismer. Förutom sin avhandling har hon varit medredaktör till en av projektets antologier samt författat flera artiklar, däribland en som accepterats för publicering i en internationellt erkänd tidskrift.

Peter Esaiasson: Goda förlorare
Esaiasson har varit finansierad på halvtid under ett av projekt åren. Han har varit medredaktör för två av antologierna samt författat flera artiklar och rapporter inom projektet. Hans studier har berört såväl valets som deltagandets och samtalets mekanismer. Den centrala frågan har dock genomgående varit om proceduriell rättvisa förmår att skapa goda förlorare, dvs. den betydelse demokratins proceduriella egenskaper har för att generera legitimitet för demokratin.

Mikael Gilljam: Den motsägelsefulla demokratin.
Gilljam har haft delar av sin tjänst finansierad från projektet under hela projekttiden. Han har bidragit som medredaktör för ett par av antologierna, samt författat ett stort antal uppsatser och rapporter om flera olika delproblem inom projektet. Ett särskilt intresse har ägnats de olika försök som gjorts att förnya demokratin i Sveriges kommuner.

Jörgen Hermansson: Det upplysta samtalets politiska praktik.
Hermanssons forskning har inte belastat projektet ekonomiskt. Den tilltänkta undersökningen om hur samtalsdemokrati fungerar i praktiken har resulterat i en uppsats. Därefter har Hermansson författat ett par monografier (en på egen hand), flera artiklar samt medverkat som redaktör i ett par av projektets antologier.

Ola Jodal.En prövning av den deliberativa teorin (ej med i ansökan)
Jodal har som doktorand varit finansierad med andra medel. Hans forskning har varit inriktad mot samtalsdemokrati och demokratiexperiment i svenska kommuner.

Christer Karlsson: Samtalsdemokrati och effektivitet.
Karlsson har varit delfinansierad under tre av projektåren. Han har varit medredaktör för en av antologierna samt författat ett antal uppsatser om samtalsdemokrati.

Anna Kemdahl Pho. Det politiska samtalets socialpsykologiska förutsättningar (ej med i ansökan)
Kemdal Pho har varit avlönad på halvtid under tre av projektåren. Hennes socialpsykologiska forskning inom projektet har rört samtalsdemokratins möjligheter och problem.

Staffan Kumlin: Åskådare och medspelare. Information, deliberation och politisk opinionsbildning.
Kumlin har haft ett drygt års finansiering från projektet. Liksom Bäck avslutade han sitt avhandlingsarbete under projektets första år. Kumlins forskning, som har resulterat i ett stort antal artiklar och bokkapitel, har främst rört valets mekanismer.

Henry Montgomery: Den deliberativa demokratins betingelser.
Montgomery, med finansiering genom sin professorstjänst, har varit medredaktör för en av antologierna samt författat flera uppsatser om samtalsdemokrati.

Elin Naurin: Myter och sanningar om det ansvarstagande partiet.
Naurins forskning, som inom kort kommer att resultera i en doktorsavhandlin, handlar om en central komponent i den s.k. mandatmodellen, nämligen politikernas löften till väljarna.

Henrik Oscarsson: Demokrati i ord och handling.
Oscarsson, som enbart marginellt har varit finansierad av projektet, har bland annat bidragit med en internetbaserad frågeundersökning rörande opinionerna i EMU-omröstningen.

Jan Teorell: Demokrati, deliberation och deltagande.
Teorell har fått lönemedel från projektet under av åren. Hans forskning har spänt över projektets samtliga problemområden.

Anders Westholm: Den representativa demokratins betingelser samt Demokrati och medborgarskap i internationellt perspektiv.
Westholm har varit finansierad på deltid under hela projekttiden. Hans forskning har främst rört valets och deltagandets mekanismer. Vad gäller det senare har Westholm medverkat som svensk representant i den stora europeiska medborgarundersökningen. Westholm har också varit medredaktör i en av antologierna.

Daniel Wohlgemuth: Socialt kapital och representativ demokrati.
Wohlgemuth, i huvudsak fakultetsfinansierad, har författat sin doktorsavhandling inom projektet. Hans forskning rör hur deltagande (vid sidan av valen) påverkar representaiviteten hos dem som väljs vid valen.

Lena Wängnerud. Medborgarnas demokrati.
Wängnerud har varit finansierad till 2/3 under 2½ år. Hon har författat flera uppsatser samt medverkat i en av projektets monografier.
Gemensamma antologier

Merparten av all denna forskning finns redovisad i projektets antologier. Den femte antologin är tänkt som en populärt hållen sammanfattning av hela projektet i vilken samtliga forskare medverkar.
- Demokratins mekanismer, red. Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson. Malmö: Liber, 2003.
- Deltagandets mekanismer. Det politiska engagemangets orsaker och konsekvenser, red. Peter Esaiasson & Anders Westholm. Malmö: Liber, 2006.
- Valets mekanismer, red. Hanna Bäck & Mikael Gilljam. Malmö: Liber, 2006.
- Samtalets mekanismer, red. Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery. Malmö: Liber, kommande 2007.
- Lärdomar om demokrati, red. Peter Esaiasson m.fl. Malmö: Liber, kommande 2007.

Det allra mest slående är, vill jag då påstå, att demokratin i ett bestämt avseende fungerar tämligen väl. Trots att de olika demokratimekanismerna visar sig vara behäftade med allehanda brister och tillkortakommande förhåller det sig ändå så, att demokratins mekanismer (såväl valets som deltagandets och samtalets) kan fungera som legitimitetsskapande för demokratin. Det helt avgörande är de proceduriella egenskaperna, om folk uppfattar proceduren som juste. Demokratins förmåga att generera samtycke - att åstadkomma goda förlorare - är ganska god trots att de enskilda mekanismer som framhävs inom olika demokratiskolor endast fungerar si så där. Allra tydligast framgår detta för valdemokrati. Både mandatgivningsmodellen och ansvarsutkrävande visar sig empiriskt ha sin brister, men de allmänna valen fungerar ändå påfallande väl från legitimitetssynpunkt. Ett procedurmässigt juste val gör susen.

Ungefär samma sak gäller för deltagande och samtal, men här är bristerna än mer uppenbara och legitimitetsproduktionen behäftad med flera reservationer - en hel rad "det beror på". Särskilt deltagandet har svårt att leva upp till sin löften när det gäller att leverera mer konkreta värden.
En annan viktig lärdom är att det i praktiken inte råder någon motsättning mellan olika demokratiideal. Som exempel kan nämnas att valdemokratins mekanismer tenderar att fungera bättre i en miljö som kännetecknas av ett livaktigt deltagande och en ymning dos av politiska samtal.

Publikationer

Projektets gemensamma
1.    Demokratins mekanismer, red. Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson. Malmö: Liber, 2003.
2.    Deltagandets mekanismer. Det politiska engagemangets orsaker och konsekvenser, red. Peter Esaiasson & Anders Westholm. Malmö: Liber, 2006.
3.    Valets mekanismer, red. Hanna Bäck & Mikael Gilljam. Malmö: Liber, 2006.
4.    Samtalets mekanismer, red. Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery. Malmö: Liber, kommande 2007.
5.    Lärdomar om demokrati, red. Peter Esaiasson m.fl. Malmö: Liber, kommande 2007.

Ellen Almgren
•    Almgren, Ellen (2006) Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Hanna Bäck
•    Hanna Bäck & Mikael Gilljam. (2006) (eds). Valets mekanismer [The Mechanisms of the Elections]. Stockholm: Liber.
•    Hanna Bäck & Mikael Gilljam. (2006). ”Valdemokratins mekanismer” [The Mechanisms of Electoral Democracy]. Introduction in Hanna Bäck & Mikael Gilljam (eds). Valets mekanismer. Stockholm: Liber.
•    Hanna Bäck & Kåre Vernby. (2006). ”Medborgarna uppfattar partierna” [The Citizens Perceive the Parties]. In Hanna Bäck & Mikael Gilljam (eds). Valets mekanismer. Stockholm: Liber.
•    Hanna Bäck, Jan Teorell & Anders Westholm. (2006). ”Medborgarna och deltagandeparadoxen” [The Citizens and the Paradox of Participation]. In Peter Esaiasson & Anders Westholm (eds): Deltagandets mekanismer. Stockholm: Liber.
•    Patrick Dumont & Hanna Bäck. (Forthcoming). “Why So Few and Why So Late? Green Parties and the Question of Governmental Participation”. Accepted for publication in the European Journal of Political Research.
•    Magdalena Inkinen & Hanna Bäck. 2005. Diskriminering i politiken? En översikt av kunskapen om bemötanden och strukturella hinder bland förtroendevalda i Sverige [Political Discrimination]. Stockholm: Justitiedepartementet.
•    Hanna Bäck & Richard Öhrvall. 2004. Det nya seklets förtroendevalda [Representatives of the New Century]. Stockholm: Kommunförbundet, Landstingsförbundet & Justitiedepartementet.
•    Hanna Bäck. 2003. Explaining Coalitions. Evidence and Lessons From Studying Coalition Formation in Swedish Local Government. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
•    Hanna Bäck. 2003. “Explaining and Predicting Coalition Outcomes. Conclusions from Studying Data on Local Coalitions”. European Journal of Political Research 42: 441–472.
•    Hanna Bäck. 2003. “Vad krävs för en fungerande valdemokrati?” [Conditions for a Working Electoral Democracy]. In Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson (eds): Demokratins mekanismer. Stockholm: Liber.
•    Hanna Bäck. 2001. “Explaining Coalition Formation – The Case of Swedish Local Government”. Strathclyde Papers on Government and Politics.

Conference Papers
•    Hanna Bäck & Jan Teorell. 2006. ”The Stability of Partisanship. Evidence from a Russian Panel Study”. Paper prepared for presentation at the ECPR Joint Sessions in Nicosia, April 25–30.
•    Hanna Bäck & Axel Hadenius. 2005. ”Democracy and Governance. A Dynamic Study of a J-Shaped Relationship”. Paper presented at the Quality of Government conference in Göteborg, November 17–19.
•    Hanna Bäck & Kåre Vernby. 2005. ”Väljarna och partirymden. En studie av osäkerhet och tendens i väljarnas uppfattningar av partierna”. Paper presented at the NOPSA meeting in Reykjavik, August 11–13.
•    Hanna Bäck & Jan Teorell. 2005. ”Party Attachment and Political Participation. A Panel Study of Citizen Attitudes and Behavior in Russia”. Paper presented at the Karlstad Seminar in Studying Political Action, June 7–9.
•    Hanna Bäck & Thomas Persson. 2005. ”Party Size and Portfolio Payoffs. A Study of the Mechanism Underlying Gamson’s Law of Proportionality”. Paper presented at the ECPR Joint Sessions in Granada, April 14-19, 2005 & at the XIV NOPSA meeting in Reykjavik, August 11–13.
•    Hanna Bäck. 2005. ”Intraparty Politics and Coalition Formation. Evidence from Swedish Local Government”. Paper presented at the ECPR Joint Sessions in Granada, April 14-19.
•    Hanna Bäck, Jan Teorell & Anders Westholm. 2004. “Explaining Modes of Participation. A Dynamic Test of Alternative Theoretical Models. Paper presented at the Annual Meeting of the American Political Science Association in Chicago, September 2–5.
•    Hanna Bäck & Patrick Dumont. 2004. “A Combination of Methods. The Way Forward in Coalition Research”. Paper presented at the Annual Meeting of the American Political Science Association in Chicago, September 2–5.
•    Hanna Bäck & Kåre Vernby. 2003. “In the Eye of the Beholder. Sources of Uncertainty in MPs’ placements of Other Parties. Paper presented at the Midwest Political Science Association Conference in Chicago, April 3–6.
•    Hanna Bäck. 2002. “Increasing Predictive Performance and Understanding Coalitional Mechanisms. Conclusions From Five Cases of Local Coalition Formation”. Paper presented at the ECPR Joint Sessions in Torino, March 22–27.
•    Hanna Bäck. 2001. “Coalition Formation and the Inclusion of Green Parties in Swedish Local Government”. Paper presented at the ECPR Joint Sessions in Grenoble, April 6–11.

Peter Esaiasson
Vetenskapliga publikationer
•    Deltagandets mekanismer. Det politiska deltagandets orsaker och konsekvenser, 2006, Malmö: Liber, 350 s. (redaktör tillsammans med Anders Westholm)
•    ”Vad menas med folkviljans förverkligande?, 2003, i Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson (red) Demokratins mekanismer, Malmö: Liber.
•    “Vardagsmissnöjet och visionen om en deltagande demokrati”, 2006, i Peter Esaiasson & Anders Westholm (red) Deltagandets mekanismer. Det politiska deltagandets orsaker och konsekvenser. Liber: Malmö.
•    ”Förlorarnas reaktioner – och vinnarnas”, 2004, i Henrik Oscarsson & Sören Holmberg (red) Kampen om euron. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen.
•    ”Valdemokratins goda förlorare”, 2006, i Hanna Bäck & Mikael Gilljam (red) Valets mekanismer. Malmö: Liber.
•    Inför arbetsförmedlaren är vi alla lika? En undersökning om etnisk diskriminering på den svenska arbetsmarknaden, 2006, Stockholm: Integrationspolitiska maktutredningens forskningsrapporter (tillsammans med Christina Ribbhagen).
•    ”När fungerar den vertikala samtalsdemokratin?”, 2007, i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery (red) Samtalets mekanismer. Malmö: Liber.
•    “Will Citizens Take No For An Answer? On the Problem Solving Capacity of Procedural Fairness Theory”, 2007, (uppsats presenterad vid ECPR General Conference, Budapest 2005, och European University Institute 2006,  nu insänd för publicering i internationell tidskrift)
•    ”Electoral Losers Revisited: Is There Really a Winner-Loser Gap?”, uppsats antagen för presentation vid the Annual Meeting of American Political Science Association Meeting, Chicago, September 2007.

Populärvetenskapligt hållna skrifter
•    ”Vitalisera den representativa demokratin”, i Riksdagens års¬bok 2004. Stockholm: Sveriges riksdag (tillsammans med Mikael Gilljam.
•    Den goda arbetsförmedlaren, 2004, (skrift till AMS internutbildning av nyanställda arbetsförmedlare).
•    Det goda bemötandet, 2005, (skrift till Länsarbetsnämnden i Västra Götalands internutbildning av arbetsförmedlare)

Urval av tidningsartiklar
•    ’Valbevakningen – Frankensteins monster’, GP-Debatt 2002 09 19
•    ’Därför hade jasidan så svårt att nå fram’, GP-Debatt 2003 09 17
•    ’Bakom parlamentets kulisser’, DN-Kultur 2003 09 27
•    ’Demokratin behöver fler goda förlorare’, Aftonbladet 2004 12 27
•    ’Myt att inte invandrare diskriminerar svenskar’, DN-debatt 2006 07 09
•    ’Oviss valutgång gör årets valrörelse unik’, GP-Debatt 2006 09 09

Mikael Gilljam
Vetenskapliga uppsatser och böcker
•    (2001) ”Deliberative and Participatory Democracy in Sweden”. Uppsats pre¬senterad vid The Explanatory Research Workshop on: Beyond Repre¬sen¬ta¬tive Government. Nijmegen, Netherlands, 8-10 November 2001 (tillsam¬mans med Maria Jarl).
•    (2001) ”Varför medborgarpaneler?”. Göteborgs universitet: Statsveten¬skap¬¬¬¬li¬ga institutionen (tillsammans med Peter Esaiasson).
•    (2002) ”Medborgarnas demokratiuppfattningar”. I Holmberg, Sören & Wei¬¬¬bull, Lennart (red), Det våras för politiken. Göteborgs universitet: SOM-institutet (till¬sam-mans med Ola Jodal).
•    (2002) ”Den lokala demokratins potential. Kodbok”. Göteborgs universi¬tet: Statsvetenskapliga institutionen (tillsammans med Ola Jodal, Oskar Clif¬ford¬son & Cristina Ribbhagen).
•    (2003) ”Demokratins mekanismer”. Malmö: Liber (redaktör tillsammans med Jörgen Hermansson).
•    (2003) ”Demokratins ideal möter verkligheten”. I Gilljam, Mikael & Her¬mans¬son, Jörgen (red), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber (till¬sammans med Jörgen Hermansson).
•    (2003) ”Deltagardemokrati med förhinder”. I Gilljam, Mikael & Her¬mans¬son, Jörgen (red), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.
•    (2003) Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del I. En kartlägg¬ning av vad som har gjorts”. Göteborgs universitet: Cefos (tillsammans med Ola Jodal & Oskar Cliffordson).
•    (2004) ”Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del II. Förkla¬ring¬ar till skillnader mellan kommunerna”. Göteborgs universitet: Ce¬fos (till¬sam¬mans med Ola Jodal & Oskar Clifford¬son).
•    (2005) ”Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del III. Kommunala demo¬kra¬ti¬-sats¬ningar – vägen till en mer vital demokrati?”. Göteborgs uni¬ver¬si¬tet: Ce¬fos (tillsammans med Ola Jodal).
•    (2006) ”Kommunala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demo¬kra¬ti?”. I Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (red), Deltagandets meka¬nis¬mer. Det politiska deltagandets orsaker och konsekvenser. Malmö: Liber (till¬sam¬mans med Ola Jodal).
•    (2006) ”Mellanvalsdemokrati”. I Riksdagen i en ny tid. Bilaga 5. Sex rap¬por¬ter till 2002 års riksdagskommitté. Framställning till riksdagen 2005/¬06:RS3. Stockholm: Sveriges riksdag (tillsammans med Martin Bro¬thén).
•    (2006) ”Valets mekanismer”. Malmö: Liber (redaktör tillsam¬mans med Hanna Bäck).
•    (2006) ”Valdemokratins mekanismer”. I Bäck, Hanna & Gill¬jam, Mikael (red), Valets mekanismer. Malmö: Liber (tillsammans med Han¬na Bäck).
•    (2006) ”Mellanvalsdemokrati”. I Bäck, Hanna & Gilljam, Mi¬ka¬el (red), Valets mekanismer. Malmö: Liber (tillsammans med Martin Bro¬thén).
•    (2007/kommande) ”Efforts to Enhance Local Democracy: A Road to More Vitality?”. I Andrén, Mats (red), Questions of Local Citizenship. Berlin: VS-verlag (Urban International) (tillsammans med Ola Jodal).

Debattartiklar m.m.
•    (2002) ”Falska löften om större inflytande”. DN Debatt, 2002-01-24.
•    (2002) ”Passivitet bäst för demokratin”. DN Debatt, 2002-05-06 (till¬sam¬mans med Ola Jodal).
•    (2002) ”Lejon duckar för politisk ojämlikhet”. DN Debatt 2002-05-19 (till¬sam¬mans med Ola Jodal).
•    (2003) ”Ett slag i ansiktet på kommunpolitikerna”. Dagens Nyheter, DN Debatt, 2003-11-29.
•    (2004) ”Majoritetsval i eget intresse”. Sydsvenska Dagbladet, Aktuella frågor, 2004-01-18.
•    (2004) ”Swedenborg vill ha mer högerpolitik”. Dagens Nyheter, DN De¬batt, 2004-02-17.
•    (2004) ”Yttrande över Justitiedepartementets promemoria Samråd efter folk¬ini¬ti¬a¬tiv, Ds 2004:2”. Göteborgs universitet: Statsve¬ten¬skapliga institu¬tio¬nen.
•    (2004) ”Vitalisera den representativa demokratin”. I Riksdagens års¬bok 2004. Stockholm: Sveriges riksdag (tillsammans med Pe¬ter Esaiasson).
•    (2005) ”Kommunalt styre hotas av grundlagsutredning”. Göte¬borgs-Pos¬ten, GP Debatt, 2005-01-23.

Jörgen Hermansson
•    Politik på upplysningens grund. Om den demokratiska reformismens möjligheter och problem. Malmö: Liber, 2003.
•    “Valsystem”, sid 69—86 i Ingvar Mattson & Olof Petersson, red., Svensk författningspolitik (SNS förlag, 2003).
•    Demokratins mekanismer, tillsammans med Mikael Gilljam (Malmö: Liber, 2003).
•    “Demokratins ideal möter verkligheten”, (tillsammans med Mikael Gilljam) i Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson, red., Demokratins mekanismer (Liber, 2003).
•    “Vad är det som är bra med demokratin?”, i Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson, red., Demokratins mekanismer (Liber, 2003).
•    “Taming the People? On the use of constitutional devices in a majoritarian democracy”, uppsats presenterat på ECPR 2004.
•    “Romantiskt bildningsideal eller krasst nyttotänkande – svenska studenters syn på den högre utbildningen”, (tillsammans med Katarina Barrling Hermansson) kapitel i Katarina Barrling Hermanssons Akademisk frihet i praktiken. En rapport om tillståndet i den högre utbildningen, Rapport 2005:43 R, Högskoleverket.
•    “Forskarutbildning och internationalisering vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Uppsala Universitet”, i Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetsgrupp, Underlag för fortsatt kvalitetsutveckling, Kvalitetsrapport 2005.
•    Demokratin är en successiv uppenbarelse. För utredningen Demokrati och delaktighet i Svenska kyrkan, SKU 2005:2 (tillsammans med Anne-Louise Eriksson och Göran Lundstedt).
•    “Om familjens politiska betydelse” (tillsammans med Frida Jangsten) i Peter Essaiasson & Anders Westholm, red. Deltagandets mekanismer (Liber 2006).
•    Samtalets mekanismer, tillsammans med Christer Karlsson och Henry Montgomery (Liber, 2007).
•    “Om samtalets politiska betydelse”, (tillsammans med Christer Karlsson och Henry Montgomery) i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007)
•    “Det upplysta samtalets politiska praktik – en studie av kommittéväsendet” (tillsammans med Carolina Castillo Carlqvist) i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007).
•    Exit riksdagen. En bok om politiska avhopp och den representaiva demokratins omgestaltning (kommande, tillsammans med Shirin Ahlbäck Öberg och Lena Wängnerud).

Ola Jodal
•    (2002) ”Medborgarnas demokratiuppfattningar”. I Holmberg, Sören & Wei¬¬¬bull, Lennart (red), Det våras för politiken. Göteborgs universitet: SOM-institutet (till¬sam-mans med Mikael Gilljam).
•    (2002) ”Den lokala demokratins potential. Kodbok”. Göteborgs universi¬tet: Statsvetenskapliga institutionen (tillsammans med Mikael Gilljam, Oskar Clif¬ford¬son & Cristina Ribbhagen).
•    “Fem frågetecken för den deliberativa teorin”, i Mikael Giljam & Jörgen Hermansson (red.), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber Förlag, 2003.
•    (2003) Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del I. En kartlägg¬ning av vad som har gjorts”. Göteborgs universitet: Cefos (tillsammans med Mikael Gilljam & Oskar Cliffordson).
•    (2004) ”Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del II. Förkla¬ring¬ar till skillnader mellan kommunerna”. Göteborgs universitet: Ce¬fos (till¬sam¬mans med Mikael Gilljam & Oskar Clifford¬son).
•    (2005) ”Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del III. Kommunala demo¬kra¬ti¬-sats¬ningar – vägen till en mer vital demokrati?”. Göteborgs uni¬ver¬si¬tet: Ce¬fos (tillsammans med Mikael Gilljam).
•    (2006) ”Kommunala demokratisatsningar – vägen till en mer vital demo¬kra¬ti?”, i Esaiasson, Peter & Westholm, Anders (red), Deltagandets meka¬nis¬mer. Det politiska deltagandets orsaker och konsekvenser. Malmö: Liber (till¬sam¬mans med Mikael Gilljam).
•    (kommande, 2007) “Kan det deliberativa samtalet minska egenintresset?”, i Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer & Henry Montgomery (red.), Samtalets mekanismer. Malmö: Liber förlag.
•    (kommande, avhandling) Det deliberativa samtalets potential. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

Christer Karlsson
•    Karlsson, Christer. 2003. “Den deliberativa drömmen och politisk praktik – elitdiskussion eller samtalsdemokrati?”, i Mikael Giljam & Jörgen Hermansson (red.), Demokratins mekanismer. Malmö: Liber Förlag.
•    Jungar, Ann-Cathrine & Christer Karlsson. 2005. ”Folkomröstning eller parlamentsratificering – hur besluta om förslaget till konstitutionelltfördrag?” SIEPS 2005:3.
•    Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer & Henry Montgomery (red.), Samtalets mekanismer. Malmö: Liber förlag (kommande 2007).
•    Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer & Henry Montgomery, ”Om samtalets politiska betydelse”, i Samtalets mekanismer. Malmö: Liber förlag (kommande 2007).
•    Göransson, Thomas & Christer Karlsson,”Finns det ett europeiskt offentligt rum?”, i Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer & Henry Montgomery (red.), Samtalets mekanismer. Malmö: Liber förlag (kommande 2007).
•    Karlsson, Christer, ”Samtal pågår? – deliberation och förhandling i konventet om Europas framtid”, i Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer & Henry Montgomery (red.), Samtalets mekanismer. Malmö: Liber förlag (kommande 2007).
•    Karlsson, Christer, “Towards a Democratic Process of Treaty Reform?”, artikelmanuskript.
•    Karlsson, Christer, ”Arguing or Making Statements? Examining the Plenary Sessions of the European Convention”, artikelmanuskript.
•    Karlsson, Christer, ”Deliberation at the European Convention: The Final Verdict”, artikelmanuskript.

Anna Kemdal-Pho
-    Kemdal, Anna Blom. 2003. ”Attributioner och demokratiska dygder”, s. 305–322 i Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson, red. Demokratins mekanismer . Malmö: Liber.
-    Kemdal, Anna Blom. 2006. ”Politikers och medborgares förklaringar till varför politiker och vanliga människor deltar eller inte deltar i politik” s. 145–160 i Peter Esaiasson & Anders Westholm. Deltagandets mekanismer . Malmö: Liber.
-    Kemdal Pho, Anna & Henry Montgomery. ”Det goda politiska samtalet”,  i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007).

Staffan Kumlin
Articles in peer-reviewed journals
•    (2006). "Learning from Politics: The Causal Interplay between Government Performance and Political Ideology." Journal of Public Policy 26:2.
•    (2005). "Making and Breaking Social Capital: The Impact of Welfare State Institutions." Comparative Political Studies 38: 339 - 365 (with Bo Rothstein).

Book chapters and research reports in English
•    (2005). "Value Orientations and Party Choice." In The European Voter. Edited by Jaques Thomassen and John Curtice. Oxford: Oxford University Press. (together with Oddbjørn Knutsen).
•    (forthcoming August 2007). "Overloaded or Undermined: European Welfare States in the Face of Performance Dissatisfaction" in The Political Sociology of the Welfare State. Edited by Stefan Svallfors. Stanford, CA: Stanford University Press.
•    (forthcoming September 2007). "Social Stratification and Political Articulation: Why Attitudinal Class Differences vary Across Countries." in Steffen Mau & Benjamin Veghte (Eds.), Social Justice, Legitimacy and the Welfare State. Aldershot: Ashgate.
•    (forthcoming August 2007). "The Welfare State: Values, Policy Preferences, and Performance Evaluations," in Oxford Handbook of Political Behavior, edited by Russell Dalton and Hans-Dieter Klingemann. Oxford University Press.

Book chapters and  research reports in Swedish
-    (2004) "Välfärdsmissnöje och EU-skepticism." (Welfare State Dissatisfaction and Euroscepticism"). In  Kampen om euron. Edited by  Henrik Oscarsson and Sören Holmberg. Göteborg: Livréna.
-    (2004)."Väljarna, välfärdsstaten och den europeiska integrationen." (Voters, the Welfare State, and European Integration.) In EU, skatterna och välfärden. Edited by Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim and Nils Wahl. Stockholm: Santerus.
-    (2003). "Politiskt ansvarsutkrävande i Sverige 1986-2002." (Political Accountability in Sweden 1986-2002). In Fåfängans marknad. Edited by Sören Holmberg and Lennart Weibull. Göteborg: The SOM Institute.
-    (2003). "Finns det någon ansvarig?" (Anyone responsible?) In Demokratins mekanismer. Edited by Gilljam, Mikael, and Hermansson, Jörgen. Malmö: Liber.
-    (2003). "Snedvridet ansvarsutkrävande?" (A negative bias in political accountability?). In Demokratitrender. Edited by Henrik Oscarsson. Göteborg: The SOM Institute.
-    (2003) "Staten och det sociala kapitalet" (The State and Social Capital) In Välfärdsstat i otakt. Edited by Jon Pierre and Bo Rothstein. Malmö: Liber förlag. (with Bo Rothstein.)

Henry Montgomery
•    ”Hinder och möjligheter för det gioda samtalet – den auktoritära och den demokratiska gruppen”, i Mikael Gilljam & Jörgen Hermansson, red. Demokratins mekanismer. Malmö: Liber, 2003.
•    Samtalets mekanismer. Malmö: Liber, kommande, 2007 (medredaktör).
•    “Om samtalets politiska betydelse”, (tillsammans med Jörgen Hermansson och Christer Karlsson) i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007)
•    ”Psykologins gräns: Om psykologisering i det offentliga samtalet”, i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007)
•    “Har vi nolltolerans mot politiker?” (med Tiina Carlstedt), i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007).
•    ”Det goda politiska samtalet”, (med Anna Kemdal Pho), i Jörgen Hermansson, Christer Karlsson & Henry Montgomery, red., Samtalets mekanismer (Liber, kommande, 2007).

Elin Naurin
Böcker och kapitel
•    The Promising Democracy, kommande avhandling, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet
•    ”Kan vi lita på våra politiker? Om den goda studien av partiernas vallöften” i Valets mekanismer, red Hanna Bäck och Mikael Gilljam, Liber (2006)
•    “Mandatmodellen – Om löften och förhoppningar bland partier och väljare” i Demokratins mekanismer, red Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson Liber (2003)
•    ”Dom lovar guld och gröna skogar, men sen?”, i Land, Du välsignade. red Sören Holmberg och Lennart Weibull. SOM Institutet, Göteborgs universitet (2001).
•    ”Misstrons orsaker. Metodproblem i förtroendeforskningen”. Politologen Våren 2001.
•    ”Partiet som samtalets arena. Ett bidrag till verklighetsanpassningen av den deliberativa demokratiteorin”, i En uthållig demokrati? 7 debattinlägg om demokratiutredningen och demokratins framtid. red Jesper Strömberg, Uppsala Publishing House (2001)

Internationella konferenspapper
•    ”The Promising  Democracy”, att presenteras på den föreslagna panelen Research on Election Pledges and Government Actions,  4th ECPR Conference, Pisa 6-8 September 2007 (chair René Torenvlied, Utrecht University, discussant Cees Van der Eijk, University of Nottingham)
•    "The Pledge Paradox: Why do people think parties break their promises?" Paper presented at the ECPR Joint Session in Turin, 22-27 March 2002 Workshop: Deliberative Democracy in Theory and Practice: The Roles of Political Information, Thought and Discussion.
•    “The Pledge-Paradox”. On Representative Democracy and Political Pledges” Project presentation at Amsterdam School of Communications Research (ASCoR)  21 March 2002

Debattartiklar om vallöftesforskningen
•    ”Därför följer den nya regeringen sitt valmanifest” debattartikel i Göteborgsposten 2006-10-03.
•    "Misstrodda utan anledning", debattartikel i Svenska Dagbladet, Brännpunkt 2005-08-19
•    ”Problematiskt när Persson inget lovar”, debattartikel i Göteborgsposten 2002-07-04
•    ”Avliva myten om politiker som svikare”, debattartikel i Dagens Nyheter 1999-07-26

Henrik Oscarsson

Publikationer inom Demokratins Mekanismer
-    Oscarsson, Henrik (2003) Demokratitrender. SOM-rapport 32. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
-    Oscarsson, Henrik (2003) EMU-panelen 2003. Erfarenheter av och resultat från en Internetbaserad frågeundersökning i samband med 2003 års eurofolkomröstning. Rapport för projektet Demokratins mekanismer (tillsammans med Christina Ribbhagen).
-    Oscarsson, Henrik (2005) ”Valdemokratins idealmedborgare”. I Bäck, Hanna & Mikael Gilljam (2006) Valdemokratins mekanismer. Stockholm: Liber.
-    Dahlberg, Stefan, Staffan Kumlin & Henrik Oscarsson (2006) Metodrapport från en sexstegs panelstudie i samband med riksdagsvalet 2006. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.

Jan Teorell
Publicerat/kommande
•    ”Linking Social Capital to Political Participation: Voluntary Associations and Networks of Recruitment in Sweden”, Scandinavian Political Studies 26(1):49-66, 2003.
•    “Demokrati och deltagande: Tre ideal i teorin och praktiken”, i Gilljam, M. & J. Hermansson, red. Demokratins Mekanismer. Malmö: Liber, 2003.
•    Bäck, Hanna, Jan Teorell & Anders Westholm. “Medborgarna och deltagandeparadoxen: Att förklara olika former av politiskt deltagande. ”, i Esaiasson, P. & A. Westholm, red. Deltagandets Mekanismer. Malmö: Liber, 2006.
•    Teorell, Jan. ”Political Participation and Three Theories of Democracy: A Research Inventory and Agenda”, European Journal of Political Research 45(5): 787–810, 2006.
•    Teorell, Jan, Mariano Torcal & José Ramón Montero. “Political Participation: Mapping the Terrain”, in van Deth, J., J.R. Montero & A. Westholm, red. Citizenship and Involvement in European Democracies: A Comparative Perspective. London: Routledge, 2007.
•    Teorell, Jan, Paul Sum & Mette Tobiasen. “Participation and Political Equality: An Assessment of Large-Scale Democracy”. in van Deth, J., J.R. Montero & A. Westholm, red. Citizenship and Involvement in European Democracies: A Comparative Perspective. London: Routledge, 2007.
•    Teorell, Jan. “Samtalsdemokrati med förhinder: En kritik av Fishkins medborgarpaneler”, i Hermansson, J., C. Karlsson, C. & H. Montgomery, red. Samtalsdemokratins mekanismer[?] Malmö: Liber, kommande.

Opublicerat
•    Bäck, Hanna, Jan Teorell & Anders Westholm. 2004. “Explaining Modes of Participation. A Dynamic Test of Alternative Theoretical Models. Prepared for delivery at the 2004 Annual Meeting of the American Political Science Association, September 2–5, 2004.
•    Teorell, Jan & Anders Westholm. “Expressing Attachments, Fulfilling Norms: Explaining Turnout and Its Decline in Sweden”, Prepared for delivery at the 2005 Annual Meeting of the American Political Science Association, September 1–4, 2005.

Anders Westholm
•    Anders Westholm. 2001. ”On the Return of Epicycles: Some Crossroads in Spatial Modeling Revisited”. Journal of Politics 63:436–481.
•    Anders Westholm. 2005. ”Distance, Direction, and the Problem of Causal Order: A Dynamic Solution to a Static Dilemma”. Manuskript avsett för publicering i artikelform. Statsvetenskapliga institutionen. Uppsala universitet. Reviderad version av uppsats presenterad vid årsmöte i Public Choice Society, San Diego, 2002.
•    Jan Teorell och Anders Westholm. 2005. ”Expressing Attachments, Fulfilling Norms: Explaining Turnout and Its Decline in Sweden”. Manuskript presenterat vid årsmöte i American Political Science Association, Washington DC.
•    Hanna Bäck, Jan Teorell och Anders Westholm. 2006. ”Explaining Modes of Participation: A Dynamic Test of Alternative Rational Choice Models”. Reviderad version av manuskript presenterat vid årsmöte i American Political Science Association, Chicago, 2004.
•    Peter Esaiasson och Anders Westholm, red. 2006. Deltagandets mekanismer. Stockholm: Liber. Medverkan avser, vid sidan av själva redaktörsarbetet, medförfattarskap till tre av bokens kapitel:
•    Peter Esaiasson och Anders Westholm, ”1. Deltagandets mekanismer”;
•    Hanna Bäck, Jan Teorell och Anders Westholm, ”3. Medborgarna och deltagandeparadoxen: Att förklara olika former av politiskt deltagande”;
•    Anders Westholm och Peter Esaiasson, ”13. Kritikens mekanismer”.
•    Jan W. van Deth, José Ramón Montero och Anders Westholm, red. 2007. Citizenship and Involvement in European Democracies. London: Routledge. Medverkan avser, vid sidan av själva redaktörsarbetet, medförfattarskap till fyra av bokens kapitel:
•    Anders Westholm, José Ramon Montero och Jan W. van Deth, ”1. Introduction: Citizenship, Involvement, and Democracy in Europé”;
•    Hanspeter Kriesi och Anders Westholm, ”10. Small-Scale Democracy: The Determinants of Action”;
•    Anders Westholm och Emanuel von Erlach, ”11. Small-Scale Democracy: The Consequences of Action”;
•    José Ramon Montero, Anders Westholm och Jan W. van Deth, ”16. Conclusion: The Realization of Democratic Citizenship in Europe”.

Daniel Wohlgemuth
•    Wohlgemuth, Daniel (2006): Den responsiva demokratin? Effekter av  medborgarnas delaktighet i den lokala demokratin. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. (Doktorsavhandling)
•    Wohlgemuth, Daniel (2006): ”Leder social representativitet till åsiktsrepresentativitet”, i Hanna Bäck & Mikael Gilljam (red): Valets mekanismer. Malmö: Liber.
•    Wohlgemuth, Daniel (2004): Påverkan med vilken verkan? Stockholm: Svenska Kommun- och Landstingsförbundet.
•    Wohlgemuth, Daniel (2003): ”Aktiva medborgare – hur går det med representativiteten?”, i Mikael Gilljam. & Jörgen Hermansson (red): Demokratins mekanismer. Malmö: Liber.

Lena Wängnerud
•    ”Den goda representanten” (2006) i Bäck, Hanna och Gilljam, Mikael. red. Valets mekanismer. Malmö: Liber.
•    ”Demokratin och den jämställda familjen - två oförenliga storheter?” (2006) i Esaiasson, Peter och Westholm, Anders red. Deltagandets mekanismer. Det politiska engagemangets orsaker och konsekvenser. Malmö: Liber. 
•    ”Frivilligorganisationer –  rum för politiska samtal i vardagen?” (2007) i Hermansson, Jörgen, Karlsson, Christer och Montgomery, Henry red. Samtalets mekanismer. Malmö: Liber. Kommande.
•    Exit riksdagen. En bok om det ökade antalet avhopp och framväxten av en ny politikertyp. Malmö: Liber (2007) Tillsammans men Jörgen Hermansson och Shirin Ahlbäck Öberg. Kommande.
•    Skriver även på en bok "Rum för politiska samtal i vardagen"