Eva Odelman

Medeltida modellpredikningar - på latin och svenska

Projektet anknyter till ett pilotprojekt, som avsåg att pröva olika metoder för elektronisk utgivning av medeltida modellpredikningar. Syftet är nu att tillämpa den metod som vid utvärderingen av pilotprojektet befanns lämpligast, nämligen en s.k. semikritisk edition, som bygger på en god bastext (handskrift eller inkunabel) och redovisar varianter från ett par andra textvittnen. Projektet planerar att enligt denna metod utarbeta en edition av den latinska predikosamlingen Sermones moralissimi de tempore av franciskanen Nicolaus de Aquaevilla (1200-talets slut), vilken varit mycket spridd i Europa och flitigt utnyttjats av klosterbröderna i Vadstena. Den finns i ca 50 handskrifter och flera inkunabler, varav två på Uppsala universitetsbibliotek. Editionen skall baseras på den ena Uppsalainkunabeln (UUB 35b:19) och förses med källapparat och en textkritisk apparat med varianter från två sinsemellan oberoende handskrifter. Projektet ämnar enligt samma metod utge den fornsvenska predikosamlingen i handskriften AM 787, 4o, Det arnamagnæanske institut i Köpenhamn (ca 1400), varvid det även kommer att redovisas källor till samlingen samt versioner med avvikande textstruktur i andra handskrifter. Utgåvorna avses bli startpunkt för en större korpus modellpredikosamlingar, som är tänkta att publiceras inom ett internationellt projekt.

Eva Odelman, Riksarkivet

Projektet pågick under år 2003 och under perioden januari till och med oktober 2004. Deltagare var docent Roger Andersson under 2003 och professor Eva Odelman under hela perioden, båda på halvtid.

Projektet hade sin utgångspunkt i ett tidigare projekt, "Modellpredikningar från medeltiden. Ett pilotprojekt för att påbörja publiceringen av ett bortglömt massmedium" (dnr 2000-7064), som genomfördes under 2001 med stöd av RJ (infrastrukturellt stöd).Det omedelbara syftet med detta projekt var att transkribera en latinsk och en fornsvensk modellpredikosamling från medeltiden och förbereda dem för elektronisk utgivning och att dessutom finna en så effektiv metod som möjligt för sådan utgivning.De predikosamlingar som utvaldes för transkribering var den latinska samlingen Sermones moralissimi de tempore av den franske franciskanen Nicolaus de Aquaevilla (från 1200-talets slut) och den fornsvenska samlingen i handskriften AM 787, 4o, Det arnamagnæanske institut, Köpenhamn, skriven i Vadstena kloster i slutet av 1300-talet.
Vid utvärderingen av pilotprojektet konstaterades, att den utgivningsmetod som i första hand borde användas var den som syftar till en s.k. semikritisk edition, byggd på en bastext (handskrift eller inkunabel), som jämförs med ett par utvalda handskrifter. För en mera detaljerad beskrivning av denna metod hänvisas till projektansökan. Med det nu aktuella projektet avsåg vi att utnyttja erfarenheterna från pilotprojektet och konkret tillämpa den utprovade metoden i två utgåvor, som eventuellt skulle kunna bli startpunkt för ett kommande internationellt corpus-projekt. Avsikten var ursprungligen att göra elektroniska utgåvor, men enligt Brepols förlag förelåg intresse även för publicering i bokform.

Roger Anderssons uppgift inom projektet var att färdigställa utgåvan av den fornsvenska samlingen med allmän utgångspunkt i den ovan beskrivna utgivningsmetoden men med beaktande av de särskilda traderingsmässiga förhållandena för denna text. Manuskriptet till utgåvan är tryckfärdigt och inlämnas under första halvan av februari till tryckeriet. Arbetets titel är: Sermones sacri svecice. The Sermon Collection in Cod. AM 787 4o (nr 1 i publikationslistan).

Roger Andersson har dessutom författat några artiklar som rör denna text (nr 2-5 i publikationslistan). I den första av dessa (nr 2) diskuteras förändringar i textens användning och funktion med utgångspunkt i textuella och layoutmässiga skillnader mellan några av de olika handskrifter i vilka den bevarats. I nr 3 görs en fördjupad analys av källsituationen baserad på en traktat över budorden. Såväl den fornsvenska texten (från huvudhandskriften) som den identifierade latinska förlagan ederas i appendix. Nr 4 är en retorisk studie av de i predikningarna talrika citaten ur Birgittas Uppenbarelser. I nr 5 vidareutvecklas källdiskussionen med tonvikt på de fall där det kunnat visas, hur kompilatorn utvidgat sin huvudkälla med inhemskt material, i detta fall andra predikningar skrivna i Vadstena kloster.Därutöver har Roger Andersson presenterat projektet och diskuterat utgivningsmetodiken i föredraget "Sermons for preaching and sermons as models. Editorial implications of the Vadstena project", vilket gavs inom ramen för seminarieserien "L' edizione critica dei testi medievali filosofici e teologici. Storia, realtà e prospettive delle edizioni filosofiche", universitetet i Padua, 8 nov. 2005.

Här följer en sammanfattning av det hittills utförda arbetet. Nicolaus de Aquaevillas predikosamling hade först transkriberats efter inkunabeln UUB 35b:737 på Uppsala universitetsbibliotek. Senare korrigerades transkriptionen med hjälp av den andra av de två inkunabler på samma bibliotek som innehåller denna samling (UUB 35b:19). Den senare inkunabeln hade visat sig vara något äldre och något bättre i fråga om textens kvalitet, och under studiet av tillgängliga handskrifter hade det framgått, att den är direkt avskriven efter en Parishandskrift från 1200-talets slut (Paris, Bibliothèque nationale lat. 15957, nedan kallad alpha). Med beaktande av detta skulle man kunna hävda, att det vore lämpligast att basera editionen på nämnda handskrift, men vi har funnit att praktiska skäl talar för att trots allt utnyttja den transkription som redan gjorts.
Vid projektets början stod det ännu inte helt klart, vilka principer som i detalj skulle bestämma editionens utformning. Denna fråga har under arbetets gång kommit att successivt lösas. Det har kunnat ske genom att valda delar av den preliminära utgåvan har presenterats vid seminarier, bl.a. vid latinseminariet vid Stockholms universitet (17/5 2005), och i form av ett föredrag vid en internationell konferens på Riksarkivet i oktober 2004 över temat "Constructing a Sermon". Vid detta tillfälle diskuterades olika praktiska problem förknippade med utgåvan, och ett flertal erfarna predikoexperter framförde värdefulla synpunkter. Föredraget (nr 6 i publikationslistan) är redigerat för publicering och skall tryckas i en konferensvolym, som nu förbereds under Roger Anderssons redaktörskap.

Med utgångspunkt från dessa diskussioner har riktlinjer för editionen i allt väsentligt kunnat fastställas och tillämpas genomgående. Riktlinjerna innebär i huvudsak följande. Transkriptionen av texten enligt inkunabeln UUB 35b:19 publiceras, varvid uppenbara skrivfel och tryckfel rättas. Inkunabelns ortografi bibehålls, varvid vissa ovanliga avvikelser förklaras i den kritiska apparaten. Förkortningar upplöses utan särskild markering. Dock behålls inkunabelns egna förkortade hänvisningar till Bibeln oupplösta men kursiverade (av typen "Ro. xiii ca."). Övriga hänvisningar i förkortad form, t.ex. till kyrkofäder, upplöses och kursiveras (ber. = Bernardus, glo. = glossa). Citat från Bibeln och andra källor sätts i kursiv, om de är helt eller nästintill ordagranna. Det medför att ibland endast delar av ord kursiveras, något som är praxis i många utgåvor av liknande slag och rekommenderades av flera deltagare vid den nämnda konferensen. Interpunktion och bruk av stora och små bokstäver anpassas till moderna principer. Editionen åtföljs av källapparat och en selektiv kritisk apparat innehållande varianter från två sinsemellan oberoende handskrifter samt en inledning, som redogör för målsättning, metoder, utgivningsprinciper m.m. De två handskrifter som redovisas i variantapparaten är en fransk handskrift från 1200-talets slut, Beaune, Bibliothèque municipale 48 (kallad A), och handskriften London, British Library Add. 33416 (kallad F), vilken skrevs i Belgien 1339.

En inte helt lättlöst principiell fråga, som diskuterades vid konferensen, är i vilken utsträckning man bör rätta sådana läsarter i inkunabeln som inte kan betraktas som uppenbara fel men där de i apparaten redovisade handskrifterna har en klart bättre text. Diskussionen utmynnade i slutsatsen att alla misstänkta fel bör kontrolleras mot förlagan alpha men att man generellt bör vara restriktiv med att rätta inkunabeln, eftersom det är fråga om en semikritisk edition. Tveksamma fall kan kommenteras i inledningen och / eller den kritiska apparaten. Vad beträffar omfattningen av den kritiska apparaten bör den reduceras till att presentera enbart viktiga varianter, medan däremot t.ex. triviala transpositioner eller variationer av typen "scilicet / id est", som inte påverkar innehållet, utelämnas. Detta gäller även variationer i bibelhänvisningar och bibelcitat, som ofta är mycket kortfattade i handskriften F; denna handskrift har å andra sidan emellanåt egna sådana citat, som inte finns i inkunabeln eller handskriften A. I den första, preliminära versionen av utgåvan upptas dock samtliga varianter i apparaten, men efter det att alla predikningar blivit genomgångna kommer apparaten att reduceras.Problem orsakas också av att vissa ställen i handskrifterna är svårlästa på de mikrofilmer och papperskopior som projektet förfogar över. Dessa ställen måste kontrolleras i originalen på ort och ställe. En första sådan kontroll av ett stort antal ställen i handskriften F gjordes på British Library i London under första veckan i februari i år, vilket ledde till att en mängd problem löstes. Ytterligare ett besök på British Library kommer att bli nödvändigt, och även handskriften A måste kontrolleras i original.
Redan under pilotprojektet utfördes en preliminär källsökning till hela predikosamlingen och arbetet med att komplettera den har pågått under den nu avslutade projektperioden. Flertalet citat ur Bibeln och kyrkofäderna har identifierats, men det återstår att spåra upp en del mera svårfunna källor.

Ursprungligen fanns planer på att eventuellt låta den bearbetade version av samlingen som finns i Vadstenahandskrifterma UUB C 319, 320 och 322 inkluderas i utgåvan, då den på ett intressant sätt illustrerar, hur modellpredikningar kunde användas av senare predikanter. Arbetet med denna version kommer dock att sparas till en separat studie efter det att utgåvan fullbordats. Som förberedelse för detta fungerar Monica Hedlunds jämförande undersökning av en pingstpredikan hos Nicolaus (nr 33 i samlingen) och i Vadstenahandskrifterna, vilken presenterades vid den ovannämnda konferensen och skall publiceras i konferensvolymen ("The Use of Model Sermons at Vadstena: a case study".

Publikationer

1. Roger Andersson: Sermones sacri svecice. The Sermon Collection in Cod. AM 787 4o (publiceras i Svenska Fornskriftsällskapets Samlingar. Serie 1. Svenska skrifter, band 86. Uppsala 2006).
2. Roger Andersson: "From Popular Preaching to Monastic reading", Birgittiana 18 (2004), s. 135-146.
3. Roger Andersson: "En fornsvensk dekalogutläggnings skiftande öden", Arkiv för nordisk filologi 119 (2004), s. 173-208.
4. Roger Andersson: "Birgittas revelationer i Vadstenabrödernas predikningar", Birgitta av Vadstena, pilgrim och profet 1303-1373 (red. Per Beskow och Annette Landen), Stockholm 2003, s. 315-331.
5. Roger Andersson: "Konsten att utnyttja ett klosterbibliotek", föredrag vid symposiet Laerdomscentre i middelalderen. Islandske og nordiske centre for skriftkultur i europaeisk perspektiv, Reykholt, Island, oktober 2003 (skall enligt uppgift utkomma i tryck 2006).
6. Eva Odelman: "Editing the Sermones moralissimi de tempore by Nicolaus de Aquaevilla", föredrag vid konferensen "Constructing a Sermon" på Riksarkivet, Stockholm (under tryckning 2006).