Clas Tollin

Nationalutgåva av äldre geometriska kartor

Syftet med projektet är att göra de äldsta storskaliga svenska kartorna (1633-1655) och tillhörande textinformation tillgängliga för forskning och vetenskaplig bearbetning. En viktig följdkonsekvens blir att slitage och skador på originalakterna kan hållas nere till ett minimum. De flesta kartorna finns på Lantmäteriverkets forskningsarkiv i Gävle. Därutöver finns ett okänt antal kartor i Lantmäteriets regionala arkiv, Riksarkivet, Krigsarkivet, Landsarkiven och enskilda arkiv. Totalt rör det sig om 14 000 till 16 000 akter.

Projektet har etablerat en metod och systematik för att göra detta material forskningsbart för olika användare inom skilda discipliner. Arbetet består av fyra huvudmoment. För det första; inskanning av originalakter som dels lagras digitalt dels i form av en papperskopia i skala 1:1 på arkivpapper. För det andra; tolkning och renskrivning av Notarum Explicatio som lagras i fritextfil. För det tredje; upprättande av en relationsdatabas för statistiska uppgifter från Notarum Explicatio. För det fjärde; upprättande av ett GIS där de statistiska uppgifterna knyts geografiskt och där tematiska objekt på kartbilden och Notarum Explicatio läggs in. Därutöver görs beskrivningar och analyser av varje jordebok eller kartsamling. Slutligen ska en samlad skrift över det svenska jordeboksprojektet 1630 till 1650 och dess bakgrund, framskridande och avslutning sammanställas. Projektet beräknas löpa under sex år.

Clas Tollin, Riksarkivet

2003-2013

Projektet kring Nationalutgåvan av de äldre geometriska kartorna har genomförts på uppdrag av Vitterhetsakademiens kommitté för historiska kartor och finansierats av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Arbetet har skett i samarbete med Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, Lantmäteriverket och Riksarkivet.

Projektet för de äldre geometriska kartorna pågick mellan 2001 och 2010.
Syftet med projektet har varit att göra innehållet i de äldre geometriska kartorna tillgängligt för såväl forskarvärlden som allmänheten.

Nationalutgåvan av äldre geometriska kartor har avlutats och allt material såväl analogt som digitalt har tagits över av Riksarkivet. Sedan oktober 2010 finns kartor och databas fritt tillgängligt på nätet via Riksarkivets hemsida (www.riksarkivet.se/geometriska).

I samband med att materialet överfördes till Riksarkivet uppmärksammades projektet i Vetenskapsradion, Vetandets Värld (29 oktober), P4 Radio Stockholm, TV 4 Godmorgon Sverige och SVT Kulturnyheterna. Projektet har också presenterats i Nordiskt Arkivnytt 2010:4 och Hembygdsförbundets skrift Namn och Bygd, Bebyggelsehistorisk Tidskrift 60. 2011.

Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna

De storskaliga kartorna framställdes under perioden 1630-1655. Den största samlingen av äldre geometriska kartor finns på Riksarkivet i Arninge där Lantmäteristyrelsens arkiv förvaras sedan hösten 2009. Men även Riksarkivet i Marieberg och Krigsarkivet har flera volymer. Därutöver finns ett antal kartor i de regionala lantmäteriarkiven numera förvarade i Landsarkivet i Härnösand, övriga Landsarkiv och i enskilda arkiv. Totalt uppgår antalet kartbilder till drygt 12 000. Större delen av materialet är inbundet i så kallade geometriska jordeböcker men det förekommer även ett stort antal lösa blad.

Originalkartorna har skannats av Riksarkivets fotoenhet för att sedan lagras digitalt i Riksarkivets digitala rutin för långtidslagring. Varje kartbild har skrivits ut som en skalenlig färgkopia på arkivpapper.
All text på kartbild och i Notarum Explicatio (den korta textbeskrivning som vanligtvis finns till kartan) har tolkats och renskrivits och sedan systematiseras och registreras i en databas. Kartorna har koordinatsatts i en GIS applikation med punkter som gjort att informationen är direkt geografiskt sök- och hanterbar i olika rumsliga skalor.

Projektet har arbetat efter en systematiserad arbetsplan som har innehållit följande moment:
*Inventering och efterlysning av äldre storskaliga kartor. Cirka 600 icke tidigare kända kartor har därmed påträffats.
*En översiktlig beskrivning och bedömning av varje kartsamling.
*Tolkning och renskrivning av Notarum Explicatio och all karttext. Transkriberingen har utförts av timarvoderad personal med specialistkompetens.
.*Högupplöst skanning av varje kartakt. Skanningen har skett på Riksarkivets bildenhet. Totalt 12 000 filer. Okomprimerade TIF-filer har lagrats på Riksarkivet i Marieberg. Högupplösta DJVU-filer har tagits fram av Riksarkivet MKC i Fränsta för publicering på internet.
*Det inskannade materialet har förutom en digitalkopia levererats i form av och en färgutskrift i skala 1:1 på arkivpapper. Papperskopiorna av kartorna förvaras i ett särskilt arkiv och finns att tillgå för forskare på Riksarkivet i Marieberg.
*Alla kvantitativa och kvalitativa uppgifter från Notarum Explicatio samt tematiska objekt från kartbilden har identifierats rumligt. Objekten har koordinatsats i ett GIS och systematiserats i en egenutvecklad databas GEORG.
* En forskningsrelaterad applikation har byggts upp för att föra ut informationen i den koordinatbundna databasen GEORG.

DATABASEN GEORG

De äldre geometriska kartorna kan sägas utgöra ett slutet källmaterial och endast marginella tillskott kan förväntas i framtiden. Det är dock så omfattande att det inte tillfullo kan beforskas manuellt.

Den i projektet skapade databasen har även inneburit ett pionjärarbete i digital hantering av stora mängder lägesbundna historiska data. Genom att alla uppgifter är knutna till koordinater kan valfria aggregeringar och sammanställningar göras helt oberoende av administrativa indelningar. Under de senaste åren har den till projektet knutna systemvetaren Olof Karsvall skapat ett forskarrelaterat sökformulär vilket innebär att de rumsligt anknutna forskningsfrågorna om 1600-talets första hälft kan behandlas på ett sätt som förut inte var möjligt. Metodiskt ligger Nationalutgåvan och dess databas i framkant av koordinatbundna historiska data och erfarenheterna från denna borde åtminstone till delar kunna användas i ett större sammanhang för en samlad historisk infrastruktur där t.ex. Svenskt Diplomatarium, Det Medeltida Sverige och liknande källredovisningar kunde ingå. När det gäller tillgängligheten har Vetenskapsrådet beviljat ett belopp för 2009 och 2010 för att överföra GEORG till ett historiskt GIS på Internet (VR 825-2007-7437). Hela databasen är från oktober 2010 tillgänglig som Open Access via Riksarkivets hemsida. (www.riksarkivet.se/geometriska).

Materialet kan sökas på följande sätt via hemsidan:
Visa kartsamlingar. Flertalet kartor är inbundna i så kallade geometriska jordeböcker men det finns också lösa blad som ingår i ett sammanhang. Sammantaget rör det sig om 100 kartsamlingar som är sorterade landskapsvis.
Sök bebyggelseenhet via register Alla byar och ensamgårdar (bebyggelseenheter) som har en geometrisk karta från 1630-1655 finns i registret i alfabetisk ordning. Sökningen kan begränsas till socken, härad och landskap eller eget sökord.
Sök bebyggelseenhet via karta/Google Maps. Alla bebyggelseenheter samt ett 15-tal kartobjekt, bland annat gårdar, kvarnar, kyrkor, är koordinatsatta.
Sök efter ord eller företeelser i kartans text. All text på kartorna och Notarum Explicatio (kartans tecken- och textbeskrivning) har tolkats och renskrivits. Sökningen följer lantmätarnas stavning.
Sök ort- och personnamn. Registret är under uppbyggnad. Institutet för språk och folkminnen i Uppsala (SOFI) har excerperat bebyggelsenamn, naturnamn, ägonamn och personnamn.

Ortnamn och personnamn

Vid sidan om det ordinarie projektet har i samarbete med Institutet för språk och folkminnen i Uppsala (dåv. SOFI) namnen på kartorna bearbetats. Den transkriberade texten på kartbild och i Notarum har översänts till SOFI. Det bearbetade materialet har sedan återgått till projektet för att matas in i projektets GIS-baserade databas efter typerna; bebyggelsenamn, naturnamn, ägonamn och personnamn.

2003-2010 MÅNADENS KARTA
Mellan 2003 och 2010 publicerade projektet Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna månadsvis en kortare artikel med rubriken Månadens karta. Sammanlagt har det blivit närmare 100 populärvetenskapliga artiklar som belyser de äldre geometriska kartorna utifrån olika infallsvinklar. (www.riksarkivet.se/kartor).


Expertgrupp

Under projektets gång har två expertgruppsmöten per år hållits. I expertgruppen har representanter från kartprojektet, Riksarkivet, Vitterhetsakademien, Riksbankens Jubileumsfond, Ortnamnsarkivet, Riksantikvarieämbetet, Lantmäteriet och Sveriges Lantbruksuniversitet deltagit. Sammanträdena har skett på måndagsförmiddagar omväxlande på Riksarkivet och Vitterhetsakademien. På dessa möten har arbetsläget för projektet kontinuerligt redovisats.

Forskning

Pia Nilsson vid Avdelningen för agrarhistoria vid SLU har använt projektets databas, då ännu under uppbyggnad, och annat källmaterial i sin avhandling om jordbrukets komplementära resurser under 1600-talets första hälft: Bortom åker och äng. Förekomst och betydelse av kvarnar, fiske, humle- och fruktodlingar enligt de äldre geometriska kartorna (ca 1630-1650). Doctorial Thesis. SLU Uppsala 2010. I samband med detta kunde databasen trimmas och anpassas till faktiska forskningsbehov. Pia Nilssons forskning har till största delen finansierats av Vitterhetsakademien.

Else-Marie Strese Karlsson tillsammans med Clas Tollin Genetisk diversitet och släktskapsförhållanden hos svensk brukshumle (Humulus lupulus) med hänsyn till juridiska, kamerala och ekonomiska avtryck i svensk agrarhistoria Formas 2006-2008.

Janken Myrdal tillsammans med Olof Karsvall Utjordar i geometriska kartor och jordeböcker samt befolkningsräkningar - nya perspektiv på agrarkriser under senmedeltid och 1600-tal 2009-2012. Vetenskapsrådet

Rasmus Ludvigsson

Utöver själva Nationalutgåvan har ett särskilt anslag erhållits av Vitterhetsakademien för att göra Eliz Lundins bokmanus: Sverige i kartskisser och texter från 1550-talet över Rasmus Ludvigssons kartverksamhet på 1550-talet tillgängligt (KVHAA förvaltningsutskott protokoll 2007-10-17). Materialet kan nås på nätet via Riksarkivets hemsida. Rasmus Ludvigssons kartskisser har även skannats som högupplösta bilder.

KONFERENSER OCH SEMINARIER

Arbetet inleddes med konferensen Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna 27-28 november 2003. (Finansiär Vitterhetsakademien). 15-16 oktober 2008 genomförde projektet ett tvådagarsseminarium för ett 20-tal forskare och handledare från flera ämnen inom historia och humaniora. Seminariet finansierades av Vitterhetsakademien. Projektets personal presenterade inlägg där projektets möjligheter för forskning inom skilda discipliner exemplifierades. Därefter följde ett seminarium och workshop på Riksarkivet där seminariedeltagarna gavs möjlighet att göra egna sökningar och pröva databasen med egna frågeställningar. Flera viktiga synpunkter rörande databasen togs upp.

På initiativ från geograf och projektledare prof. dr Reinhard Zölitz, Ernst-Moritz-Arndt-Universität i Greifswald genomfördes ett endagsseminarium med deltagare från kartprojektet; Edition Schwedische Landesaufnahme Vorpommern, universiteten i Greifswald och Rostock.

Kontakter har även skett med Mag. Dr. Kurt Scharr från Geographie Innsbruck, Leopold-Franzens-Universität, dr. Michael Busch i Rostock och Alexander Dimitrijev vid S:t Petersburgs universitet. Dessutom har jordeboken över Karl Gustav Wrangels grevskap i Norra Karelen väckt stort intresse bland finska forskare.

Vid konferensen "The Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape" (PECSRL) i Berlin september 2006. Presenterade Olof Karsvall databasen och Pia Nilsson sin forskning med anknytning till de äldre geometriska kartorna.

Olof Karsvall demonstrerade databasen vid Kartdagarna i Jönköping 2007.

Vid konferensen "The Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape" (PECSRL) i Lissabon och Óbidos i Portugal 1-5 september 2008. presenterade Clas Tollin "17th century large-scale maps as a historical source" och Olof Karsvall"17th century large-scale maps as a source to the Late Medieval Agrarian Crisis ca 1350-1420 ."


Mats Höglund deltog på Kartdagarna i Jönköping 16-18 2008 april samt på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg 25-28 september 2008.
Clas Tollin presenterade det äldre storskaliga kartmaterialet i ett föredrag kallat, Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna på Landsarkivet i Uppsala 15 oktober, 2008.

Olof Karsvall höll en presentation om sitt forskningsämne "Utjordar i de äldre geometriska kartorna, ca 1633-1650" vid Uppsala högre seminarium i agrarhistoria, 12 november, 2008.

Clas Tollin höll ett inlägg om "Lägesbundna historiska databaser utifrån koordinater" vid konferensen; Humanistisk infrastruktur, På Nalen i Stockholm 11-12 november, 2008.

Clas Tollin och Olof Karsvall presenterade projektrelaterad forskning på "14th International Conference of Historical Geographers" in Kyoto University 23rd-27th August 2009

Clas Tollin, Kristoffer Jupiter och Olof Karsvall presenterade delar av projektet och projektrelaterad forskning på "The Permanent European Conference for the Study of the Rural Landscape" (PECSRL) 24 th session i Riga & Liepaja, 23-27 augusti 2010

 

Publikationer

Inom projektet har bedrivits en forskningsöversikt för att sammanställa tidigare forskning och för att koppla samman projektets arbete med liknande kunskapssammanställningar av annat historiskt källmaterial.

Nationalutgåva av de äldre geometriska kartorna. Konferens i Stockholm 27-28 november 2003. Red Birgitta Roeck Hansen. Konferenser 57. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien.
Tollin C, 2007. ”När Sverige sattes på kartan” ingår i: Kartlagt land. Kartan som källa till de areella närningarnas geografi och historia. Red Ulf Jansson. Skogs och Lantbrukshistoriska meddelanden 40.KSLA.
O. Karsvall. 2007. ”Uninhabited cadastral units on large-scale maps 1630–1655: indicators of late medieval deserted farms?” i Landscape History: 29. Editor. D. Hooke.
Höglund M, Tollin C, Karsvall O, Nilson P, Strese E-M. 2008 1600-talets jordbrukslandskap – en introduktion till de äldre geometriska kartorna (99 sidor). Riksarkivet.
Höglund M, Karsvall O, Tollin C. 2008 ”Egendom på papper fatta” De äldre geometriska kartorna som historisk källa”. Gustav Adolf symposieskrift. Konferensrapport. Kartan i forskningens tjänst . kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
Tollin C. 2008 ”De första lantmätarna” Kartan i våra hjärtan. Kartografiska sällskapet 100 år. Kartografiska sällskapet.
Olof Karsvall. Recension av Peter Korsgaard ”Kort som kilde - en håndbog om historiske kort og deres anvendelse” i Arkiv, samhälle och forskning 2008:1
Karlsson Strese, E.-M., Karsvall, O. and Tollin, C., 2010: Inventory methods for finding historically cultivated hop (Humulus lupulus L.) in Sweden. Genetic Resources and Crop Evolution: 57, 219-227
Karsvall O, Nilsson P.2010 ”Bortom åker och äng - de äldsta lantmäterikartorna berättar” Knycklar tillkunskap om människans bruk av naturen. KSLA, CBM