Ingela Bergman

Fjällens kulturlandskap - Interna och externa faktorer i samiskt landskapsutnyttjande AD 0-1600








Projektets övergripande problemområde berör sambandet mellan sociala och ekonomiska förändringsprocesser och olika former av landskapsutnyttjande i subarktiska miljöer. Forskningsarbetet tar sin utgångspunkt i samiska samhällens differentiering från tiden omkring Kristi födelse fram till 1600-talets intensiva renskötsel. Interna och externa faktorer i övergången från fångst- till pastoralekonomi relateras till de alpina kulturlandskapens utveckling. En hypotes är att bosättningar med så kallade stalotomter (lämningar efter kåtaliknande bostäder) representerar ett första organiserat nyttjande av skogsgränszonen och att etableringen i den känsliga miljön resulterade i en successiv avskogning och degenerering av ekosystemen. Till de frågor som utreds hör:
- Vilka specifika ekologiska förutsättningar förelåg i områden där stalotomter anlades och vilka processer resulterade i miljöns förändrade bärkraft?
- Hur, och av vilka orsaker, förändrades landskapsutnyttjandet i fjällområdet under perioden AD 700-1600?
- Föreligger, vid primäretablering i nya miljöer, specifika problem kopplade till bristfällig erfarenhet av miljöernas långsiktiga produktionspotential och stresstolerans?
Forskningsprojektet genomförs i ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Silvermuseet i Arjeplog (arkeologi) och Institutionen för skoglig vegetationsekologi vid SLU i Umeå. Sentida traditionsmaterial relateras till arkeologiska, historiska och ekologiska data för att belysa samhällsförändringar och landskapsutnyttjande.