Marta Ronne

Stilrent. Margit Abenius som forskare, litteraturkritiker och kulturpersonlighet. En studie av genus, kanon och karriärstrategier inom svensk litteraturkritik 1930-1970.






Huvudföremålet för denna studie är Margit Abenius (1899-1970), litteraturforskare, essäist, kritiker och kulturpersonlighet verksam från tidigt 1930-tal till sin död 1970. Abenius studeras här som kvinnlig aktör inom såväl det akademiska fältet som litteraturkritikens fält. Hon utgör ett intressant exempel på en kvinnlig kritikers gärning som kulturförmedlare och folkbildare inom en mansdominerad yrkeskår. Forskningen om köns- och maktstrukturer inom kritikerkåren och därmed om kvinnliga litteraturkritikers villkor under den svenska efterkrigstiden är för närvarande obefintlig. Avsikten med denna studie är därför att undersöka vad det innebar att vara en av sin tids mycket få kvinnliga kritiker och samtidigt etablerad och inflytelserik, med förmågan att påverka sin tids litteraturdebatt och att nå en bred publik. Samtidigt studeras Abenius som kvinnlig akademiker som valde en alternativ karriärväg utanför universitetet. Studien avser nämligen också att undersöka vilka villkor som gällde för de kvinnliga intellektuella som efter disputationen valde att lämna akademin till förmån för annan kulturverksamhet.