Mats J. Olsson

A Psychological Investigation of Human Pheromones

Många djur, både insekter och däggdjur, kommunicerar via kroppsegna "lukter", så kallade feromoner, som utlöser fysiologiska processer eller specifika beteenden hos mottagaren, t.ex. ett närmandebeteende. Medan denna typ av kommunikation i djurvärlden är ett faktum befinner sig forskningen rörande motsvarande kommunikation mellan människor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och industrin tenderar att anta att mänskliga feromoner existerar, och media rapporterar det som ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa, eller motbevisa, mänskliga feromoners existens för en omvärld som redan tror på den. Även om forskningen på mänskliga feromoner just har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk mekanism med effekter på sinnestämning, känslor och socialt beteende. Den föreslagna forskningen syftar till att i en serie studier undersöka hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på potentiella, mänskliga feromoner med avseende på sensorisk känslighet, sinnestämning, uppmärksamhet och närmandebeteende.

Mats J. Olsson, psykologiska institutionen. Uppsala universitet

Många djur, både insekter och däggdjur, kommunicerar via kroppsegna "lukter", s k feromoner, som utlöser fysiologiska processer eller specifika beteenden hos mottagaren, t ex ett närmandebeteende. Medan denna typ av kommunikation i djurvärlden är ett faktum befinner sig forskningen rörande motsvarande kommunikation mellan människor i ett ovanligt tillstånd. Allmänheten och industrin tenderar att anta att mänskliga feromoner existerar, och media rapporterar det som ett faktum. Vetenskapen har därför befunnit sig i den ovanliga positionen att försöka bevisa, eller motbevisa, mänskliga feromoners existens för en omvärld som redan tror på den. Även om forskningen på mänskliga feromoner just har börjat, tyder denna på en möjlig sensorisk mekanism med effekter på sinnestämning, känslor och socialt beteende. Den föreslagna forskningen syftar till att i en serie studier undersöka hur kvinnor och män reagerar psykologiskt på potentiella, mänskliga feromoner med avseende på sensorisk känslighet, sinnestämning, uppmärksamhet och närmandebeteende.

Vi redovisar nedan resultaten från 7 studier varav 5 hittills är publicerade i vetenskapliga internationella journaler:

Vi har visat att sinnestämningen hos kvinnor och män kan påverkas av exponering av de möjliga feromonämnena (Lundström et al 2005; Olsson et al., 2006). Detta är en replikation och har visats förr. Vad dessa studier ytterligare tillför är att vi har visat att resultaten är kontextuellt beroende. I båda studierna har vi jämfört resultaten när deltagarna har interagerat med en försöksledare med samma och olika kön (alla inblanade uppgav sig vara heterosexuella) och visade det sig spela en avgörande roll. I den olik-könade betingelsen hittade vi en effekt av expositionen i den andra inte.

Vidare studier av det potentiellt manliga feromonet androstadienone har visat att ämnet processas snabbare av hjärnan än en lika stark lika behaglig doft "vanlig" lukt (Lundström, Olsson et al, 2006). Dessutom har vi visat att den sensoriska känsligheten hos kvinnor för detta ämne varierar över menstruationscykeln (Lundström, McClintock & Olsson, 2006). Dessa studier tyder på att androstadienon är ett ämne som processas av vårt luktsinne på ett specifikt sätt jämfört med kontrollukter.

Ytterligare två studier har studerat effekter av androstadienon på uppmärksamhet och närmandebeteende hos heterosexuella kvinnor och män. I den förra undersökte vi om exponeringen för androstadienon kunde påverka kvinnors förmåga att urskilja en bild av en man i en gruppering med andra bilder. På samma sätt undersökte vi om män kunde urskilja en bild av en kvinna i en gruppering med andra bilder. Exponering för androstadienon gjorde deltagarna varken snabbare eller mer korrekta i sina responser. Den andra studien har studerat flörtbeteende hos tillfälligt sammansatta par som under 20 minuter får leka en lek och sedan diskutera ett moraliskt problem, antingen exponerade för androstadienon eller inte. Vaga och något inkongruenta effekter av androstadienon har kunna påvisas. Däremot såg vi att om kvinnan var i sin ägglossningsfas tenderade betendet hos kvinnan bli mer flörtigt. Denna studie är fortfarande föremål för analys.

Ytterligare en studie har utgått ifrån det faktum att lukter i stort sett aldrig förekommer som enskilda ämnen utan i fysiska blandningar av många ämnen. Kroppslukten betår av sannolikt hundratals potentiellt luktande ämnen. Även om detta är svårt att urskilja visa det sig att hjärnan verkar i alla fall kunna avgöra om det är en eller två komponenter i en lukt vilket är bra att veta när vi försöker förstå om tex en parfym skulle kunna maskera ut en signal i kroppslukten (Boyle et al, 2009).

En sista publikation presenterade en hypotes i tidskriften Science (Lundstrom etl al. 2008). Bakgrunden är att i denna tidskrift nyligen har visats att par som är 3:e och 4:e-kusiner har en förhöjd chans att få barn som reproducerar sig. Vi har påpekat att en verksam biologisk mekanism bakom denna funktion kan ha att göra med pars genetiska likhet på genkomplexet HLA och att en hypotes är att par med en HLA -likhet i paritet med vad som är typisk för 3:e och 4:e-kusiner kommer att uppskatta varandras doft mest. Detta avser vi att testa härnäst!

Projektet har avslutningsvis gett ytterligare stöd för idén att endogena lukter (ingredienser i kroppslukt), här säkrskilt androstadienon, upplevs sensoriskt annorlunda än andra "vanliga" lukter. T ex kan sådana endogena lukter ha processas snabbare och kanske på ett annat sätt. Vi kan också se att känsligheten för androstadienon ökar under ägglossning. Resultaten indikerar också att de effekter som dessa ämnen kan ha på människan kan bero på kontextuella omständigheter.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället:
Huvudsökande har deltagit i flertal intervjuer i radio, tv och tidningar. Jag har också handlett skolrpojekt i ämnet samt talat populärvetenskapligt bl a på en internaionell vetenskapsfestival i Sofia, Bulgariern.

Publikationer

Lundström, J. N., Wysocki, C. J., Olsson, M. J., Preti, G., & Yamazaki, K. (2008). Biological Basis of the Third-Cousin Crush. Science. 30 May, 1160-1161.

Boyle, J. A., Djordjevic, J., Olsson, M. J., N. Lundström, J. N., and Marilyn Jones-Gotman, M. (2008, published online on April 28). The Human brain distinguishes between single odorants and binary mixtures. Cerebral Cortex.

Lundström, J. N., Seven, S., Olsson, M. J., Schaal, B., and Hummel, T. (2006). Olfactory event-related potentials reflect individual differences in odor valence perception. Chemical Senses. 31(8), 705-711.

Olsson, M. J., Lundström, J. N., Diamantopoulou, S., and Esteves, F. (2006). A putative female pheromone affects mood in men differently depending on social context. European Review of Applied Psychology. 56, 279-284.

Lundström, J. N., Olsson, M. J., Schaal, B., and Hummel, T. (2006). A putative social chemosignal elicits faster cortical responses than perceptually similar odorants. NeuroImage, 30, 1340-46.

Lundström, J. N. McClintock, M. K., and Olsson, M. J. (2006). Effects of reproductive state on olfactory sensitivity suggest odor specificity. Biological Psychology, 71(3), 244-247.

Lundström, J. N. and Olsson, M. J. (2005). Subthreshold amounts of social odorant affect mood, but not behavior, in heterosexual women when tested by a male, but not a female, experimenter. Biological Psychology, 70, 197-204.