Projektet handlar om den judiska borgerligheten i Sverige 1838-1938, ett så gott som outforskat område för Sveriges del. Syftet är att under en längre historisk period kartlägga den judiska borgerlighetens ursprung, formering och förnyelse både ekonomiskt, socialt och kulturellt. Detta i sin tur skall belysa gruppens integrations- och assimileringssträvanden och öppenhet respektive slutenhet gentemot majoritetssamhället. En viktig fråga är om den judiska borgerlighetens strategier hade ytterligare en dimension som den svenska borgerligheten saknade, nämligen, behovet av acceptans genom ekonomisk, social och kulturell framgång. Kriterier för borgerlighet studeras både som ekonomi och kultur (utifrån Bourdieus begrepp ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital) och utgångspunkten bildar begreppen Wirtschaftsbürgertum (entreprenörer inom industri, handel, finans och annat företagande) och Bildungsbürgertum (advokater, domare, läkare, ingenjörer, akademiker och offentliganställda högre ämbetsmän), som använts i bl.a. tysk forskning. Likheter och skillnader mellan två olika judiska invandrargruppers "Verbürgerlichung" kommer att studeras: de tidiga "västjudarna" och de senare "östjudarna". Den uppnådda kunskapen kopplas till motsvarande europeisk forskning i Tyskland, Frankrike och England.