Maria Karlsson

Läsarnas Lagerlöf. Allmänhetens brev till Selma Lagerlöf, del I-II




I projektet Läsarnas Lagerlöf ska ett unikt material utforskas, nämligen de cirka 40 000 breven till Selma Lagerlöf. Samlingen är inte bara säregen på grund av sin storlek. Eftersom alla var läs- och skrivkunniga i Sverige på Lagerlöfs tid är den också ovanligt heterogen. Merparten av breven härrör från allmänheten. Avsändarna är av olika ålder och kön, tillhör olika sociala skikt och kommer från stad likväl som land. Detta stora empiriska material ska användas för att kartlägga och analysera läsarter. Forskningen har samlat en hel del vetande om offentlighetens mottagande av Lagerlöf men betydligt mindre om folkets. Vad gav Lagerlöf ett sådant genomslag? Hur lästes böckerna och vad reagerade läsarna på? Varför tillskrevs författaren? Utöver sådana frågor, som rör författarrollen och författarskapet, ska frågor med större räckvidd utredas: Vilka var läsningens drivkrafter? Vem läste och i vilket sammanhang? Hur användes litteraturen? För läsforskningen ger breven nya möjligheter. De utgör historiska dokument som beskriver spontana läsarreaktioner. Projektet rör utsagor i ett ovanligt stort brevmaterial och kan därför bidra med metodutveckling. Hur hanteras material av detta omfång? Hur beskrivs sambanden mellan de litterära verken och författarrollen? Dessa frågor är av intresse för alla framtida studier av läsarbrev.

Maria Karlsson, fil. dr, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

2007-2013

Lagerlöf-forskningen har ofta intresserat sig för litterära eliters syn på Lagerlöf, men knappast alls för de bredare lagrens. Syftet med projektet är att genom de tusentals breven till Lagerlöf kartlägga allmänhetens bild av författaren och hennes verk samt att studera läsning i historisk tid. Varför, var och av vem lästes Lagerlöf? Hur? Vad säger breven om författarrollen och om bilden av Lagerlöf? Syftet omfattar även en diskussion av metod: Hur kan drygt 42 000 brev hanteras i forskningen och vilket bevisvärde kan de ha? Projektets syften har bibehållits.

Resultat

I början av projektet skapades en databas för primärmaterialet, det vill säga brev från den svenska allmänheten till Lagerlöf år 1891-1940. Totalt rör det sig om 21 640 brevsidor, som har beskrivits och försetts med drygt 30 keywords. Det går även att söka på annan metadata, som avsändares namn, avsändarort och det årtal breven är daterade. Databasen har varit ett oundgängligt arbetsredskap, men är också ett resultat i sig, då den tillgängliggör de många breven på ett sätt som gör fortsätta undersökningar möjliga. Till exempel kan det enkelt dras otvetydiga slutsatser av numerär art, som när brevmängden ökar (vid priser, födelsedagar, artiklar, radiotal etc.), att män skrev till Lagerlöf i ungefär samma utsträckning som kvinnor, att breven om en viss roman är av en viss omfattning eller att ett visst antal brevsidor är maskinskrivna. Vi kan se hur många brev som är från hjälpsökande, hur många breven med läsarreaktioner är och hur många stockholmare som skrev. Då materialet på intet vis är uttömt med vårt projekt och eftersom det utgör en unik historisk källa med tanke på storlek och bredd, kan databasen vara till hjälp för forskare i vårt eget ämne men även för andra discipliner. Den är gjord i programvaran Adobe Lightroom kan hantera stora mängder digitala bilder. Metadatan kan exporteras till xml och på det viset användas oberoende av mjukvara.

Resultaten när det gäller läsning av Lagerlöfs verk har både verifierat och ifrågasatt tidigare forskning om läsning under den aktuella tidsperioden. Det är till exempel uppenbart att man tillämpar högläsning i hemmen i hög grad, att samma böcker läses gång på gång samt att kroppen och känslorna är starkt närvarande i breven, inte bara när det gäller brev från kvinnor utan också från män, oavsett klass och ålder. Många utsagor om känslor i breven är inspirerade av Lagerlöfs verk - när Kejsarns hjärta klappar i romanen klappar också läsarnas.

Det går ofta att relatera en läsart till faktorer som klass, kön, ålder, men samspelet är komplext. Så är renodlat estetiska läsningar mer frekventa i brev från medel- och överklass, men inte alltid, och i brev med estetiska omdömen ingår i regel även utsagor om emotionell och identifikatorisk läsning. Kategorier och beskrivningar överlappar och interagerar.

Många brevskrivare känner igen sig i texternas miljöer och karaktärer men upplever även att de kommer författaren själv nära genom läsningen. Särskilt intima är de som vill ha något; pengar, råd, en bok. I dessa brev ges livsberättelser som ofta är gripande och utlämnande, och ibland skrivna i en stil som påminner om författarens egen. Här tydliggörs hur Lagerlöfs verk upplevs ha legat nära händelser i brevskrivarnas egna liv. Även om Lagerlöfs texter inte brukar ses som realistiska tenderar publiken att bitvis läsa dem så.

Breven från lärare bygger på en kollegial gemenskap (grundad på biografika) och har ett intimt tilltal även då man diskuterar pedagogiska frågor. Många läser Lagerlöf med religiösa förtecken. Kvinnofrågan, fredsfrågor och fattigvård är andra politiska ämnen som diskuteras i samband med Lagerlöf-läsningen. Paradoxalt nog är den sida av Lagerlöfs författaroll som forskningen på senare tid argumenterat emot, nämligen "sagoberätterskan", vanlig och positivt laddad i breven.

Det är omöjligt att tala om "rena" läsarreaktioner i breven, då de som skriver om sin läsning oftast blandar in den biografiska (legenden om) Lagerlöf. Faktum är att det är vanligare att breven innehåller färre uppgifter om läsning av en text än om "läsning" av författaren. Men texterna färgar också av sig på bilden av Lagerlöf som person. De kan inte åtskiljas.

Vi har följt hur Lagerlöf-bilden växer fram i breven, och sett att det sker i samspel mellan hennes verk, andra media, olika auktoriteter samt rykten som går i en trakt när Lagerlöf t.ex. har skänkt pengar, eller besvarat brev. När någon skriver om förlusten av sitt hem, vilket är vanligt, invokeras explicit eller implicit det Mårbacka som Lagerlöf skrivit om i sina verk, det Mårbacka hon beskrev i tal och det Mårbacka som omskrevs i pressen. Brevskrivarna är alltid i någon mån påverkade av vad Gerard Genette kallar paratexter, det vill säga information om Lagerlöf som kringgärdar, men inte utgörs av, verket. Denna av paratexter influerade brevskrivare utgör projektets "läsare".

Nya frågor och samarbeten

Läshistorien har här belysts av allmänhetens brev till Lagerlöf, men det är önskvärt att utöka den läshistoriska kartläggningen med brev till andra författare och med andra källor. I den engelska databasen The Reading Experience Database 1450-1945 (RED) är över 30 000 dokumenterade läsningar samlade, och systerprojekt startar nu i andra länder. Materialet i Läsarnas Lagerlöf bedöms av RED:s ledning som så stort och brett att det i sig utgör en grund för en svensk läshistorisk databas. Läshistoriska dokument från olika länder kan då jämföras. Under 1890-1940 har skönlitteraturen en nationsbyggande funktion - en komparativ studie kan besvara frågan om detta är ett generellt mönster.

Internationellt finns ett intresse för utlandsbreven till Lagerlöf, som belyser både receptionen och nätverk över nationsgränser, som kring förra sekelskiftet var engagerade i t.ex. kvinnorörelsen och senare fredsrörelsen. Här handlar det om transnationella intressegemenskaper, centrala i EU-nätverket Women Writers in History, där projektet varit representerat. Inom detta kan breven till Lagerlöf sättas i internationellt perspektiv. Finns det jämförbara exempel? Är det en specifik kvinnlig författarroll som skapar gensvaret från allmänheten?

Breven ger möjlighet att studera läsning i relation till medborgarskap och demokrati och projektet ingår därför i forskningsnoden "Kultur. Demokrati. Medborgarskap" vid Historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet, sedan 2012.

Projektet har samarbetat med "Lagerlöf-arkivet" (Sv. Vitterhetssamfundet, KB, Litteraturbanken), en struktur för digital textkritisk utgivning.

Projektet har representerats i dessa konferenser:
Researching the Reading Experience, Högskolan i Oslo och Akershus, juni 2013.
Society for the Advancement of Scandinavian Studies, San Fransisco, maj 2013.
European Female Authoship. Networks and Obstacles (Cost Action) Huygens Instituut, Haag, Juni 2013.
Association of Critical Heritage Studies; GU, juni 2012.
Nationell konferens i litteraturvetenskap, UU, april 2012.
Digital Humanities Organization Annual Conference, University of Hamburg: Digital Diversity: Cultures, Languages and Methods, 2012.
Selma Lagerlöf 2011: Text. Translation. Film, University College of London, juni 2011.
Fält i förvandling. Nationell genuskonferens för litteraturvetare, UU, april 2011.
COST Action Women Writers in History, Belgrad april 2011.
Click-On-Knowlege Conference, Köpenhamns universitet 11-13 maj 2011.
"Imagining Scandinavia", LU och Köpenhamns universitet, oktober 2008.
Society for the History of Authorship, Reading and Publishing Conference, sept. 2008, Köpenhamns universitet.
Evidence of Reading, University College of London, 2008.

Publiceringsstrategi

Projektet har genererat 17 publikationer, i svenska antologier och tidskrifter. Under 2014 kommer tre granskade artiklar på engelska. 2014 kommer monografin Läsarnas Lagerlöf (ca 380 s., Gidlunds), baserad på omskrivna artiklar samt material om Gösta Berling-receptionen och läsarbrev om adaptioner till film/teater.

Resultat har spritts genom en rad intervjuer och offentliga samtal: dokumentärer i SvT, vetenskapsradion, större och mindre dagstidningar. Projektet har deltagit i två utställningar 2008, på KB resp. Postmuseum. Vi har hållit drygt 50 föredrag på bibliotek, museum, skolor, universitet, bildningsförbund, bokmässor etc., och deltagit i paneler om läsning. Internationellt har projektet presenterats i akademiska och andra miljöer i Berlin, Belgrad, Haag, Hamburg, Köpenhamn, London, Sofia, Oslo, Ottawa, Paris, San Fransisco, Toronto.


Den viktigaste publikationen är monografin Läsarnas Lagerlöf (se ovan).

Av det vi hittills publicerat framhålls "Den verkliga publiken Selma Lagerlöf" (2011). Artikeln undersöker brev till och med 1910 med fokus på hur Lagerlöfs berömmelse växer fram ur brevskrivarnas perspektiv. Den utgår från celebritetsforskning och ställer bilden av Lagerlöf mot den av Heidenstam. Heidenstam beskrevs i pressen som folkets författare, men var inte särskilt läst av detta folk och knappt tillskriven alls, medan Lagerlöf var bådadera. Artikeln diskuterar med hjälp av breven varför hon blev mer folklig, varför hon fick så många brev och vilken syn brevskrivarna hade på henne.

Vi lyfter även fram "Predika utan att predika. Allmänhetens religiösa läsningar av Selma Lagerlöfs författarskap" (2012). Artikeln belyser de olika religiösa läspraktiker och tolkningsramar som framträder i breven. Lagerlöf sågs som en kristen författare, trots hennes kritik av kyrkan. Läsarna skriver till henne i trosfrågor och beskriver läsningen av hennes texter som en religiös upplevelse. Åsikten att de kan tjäna som ett substitut för bibelläsning i en sekulariserad tid återkommer. Slutsatsen att religiös läsning där texten ses som en källa till visdom, som man läser om, kontemplerar och memorerar, har stöd i breven. Detta är ett exempel på en förmodern läspraktik som förekommer parallellt med läsning som konsumtion och underhållning.

Publikationer

PUBLIKATIONER:

Jenny Bergenmar och Maria Karlsson, ”Bästa författarinna, Högtärade Dr. Lagerlöf, Kära sagotant! Om allmänhetens läsning av Selma Lagerlöf”, Riksbankens jubileumsfonds årsskrift 2013, red. Björn Fjæstad, Stockholm: Makadam.

Maria Karlsson, ”Kanonforskning, konvergens och kärringromaner”, Fält i förvandling. Genusvetenskaplig litteraturforskning, red. Eva Heggestad, Anna Williams och Ann Öhrberg, Möklinta: Gidlunds 2013, s. 248–263.

Jenny Bergenmar, ”Predika utan att predika. Allmänhetens religiösa läsningar av Selma Lagerlöfs författarskap”, Kyrkohistorisk årsskrift 2012, red. Anders Jarlert, s. 85–103.

Jenny Bergenmar, ”Lärarinnornas Lagerlöf”, Svenskläraren 2012:4, s. 21–23.

Maria Karlsson, ”Den verkliga publikens Selma Lagerlöf”, Spår och speglingar, red. Maria Karlsson och Louise Vinge, Lagerlöfstudier 2011, Möklinta: Gidlunds 2011, s. 185–215.

Jenny Bergenmar, ”Selma Lagerlöf-arkivet och kulturarvet”, Spår och speglingar, red. Maria Karlsson och
Louise Vinge, Lagerlöfstudier 2011, Möklinta: Gidlunds 2011, s. 264-383.

Maria Karlsson och Louise Vinge (red.) Spår och speglingar, Lagerlöfstudier 2011, Möklinta: Gidlunds 2011.

Jenny Bergenmar, ”Replik på repliken”, Tidskrift för litteraturvetenskap 2011:1, s. 88.

Jenny Bergenmar, ”Selma Lagerlöf-arkivet och kulturarvet”, Spår och speglingar, red. Maria Karlsson & Louise Vinge, Möklinta: Gidlunds 2011, s. 364–383.

Jenny Bergenmar, ”Läsningens disciplinering. Om litteratursyn och litteraturundervisning”, Tidskrift för litteraturvetenskap 2010:3-4, s. 17–26.

Jenny, Bergenmar, Selma Lagerlöf, kortprosan och läsarnas kanon”, Tilltal och svar. Studier tillägnade Beata Agrell, red. Jenny Bergenmar, Mats Jansson, Johanna Lundström Gondouin & Mats Malm, Stockholm/Stehag: Symposion 2009, s. 279–289.

Maria Karlsson, ”Läsarnas Lagerlöf: kroppen och känslorna”, En ny sits – humaniora i förvandling. Vänbok till Margaretha Fahlgren, red. Eva Heggestad, Karin Johannisson, m.fl., Skrifter rörande Uppsala universitet. C, Organisation och historia, ISSN 0502-7454; 82, Uppsala 2008, s. 233–242.

Maria Karlsson, ”Allmänheten skriver till Selma Lagerlöf, Selma Lagerlöf 1858–2008, red. Anna Nordlund, s. 105–117, Kungl. Biblioteket: Stockholm 2008, 105–117.
   
Jenny Bergenmar, ”Läsarnas Lagerlöf. 1915 års kvinnor skriver till Selma Lagerlöf”, Moderniteter: Text, bild, kön. En vänbok till Ingrid Holmquist, red. Åsa Arping, Anna Nordenstam & Kajsa Widegren, Stockholm: Makadam 2008, s. 138–152.
   
Jenny Bergenmar, ”Det förstår inte de små gossarna. Selma Lagerlöf och hennes kritiker”, Kritikens dimensioner. Festskrift till Tomas Forser, red. Åsa Arping & Mats Jansson, Stockholm/Stehag: Symposion 2008, s. 115–129.

Maria Karlsson, ”Läsarnas Lagerlöf. 1915 års män skriver till Selma Lagerlöf, De Nio. Litterär kalender 2007. Selma, red. Gunnar Harding, Stockholm: Nordstedts 2007, s. 74–93.

Jenny Bergenmar och Maria Karlsson,  “Läsarnas Lagerlöf”,  Parnass, nr 2:2006, red. Maria Karlsson och Louise Vinge, s. 31–35.

KOMMANDE PUBLIKATIONER 2014

MONOGRAFI: Jenny Bergenmar och Maria Karlsson, Läsarnas Lagerlöf. Allmänheten skriver till Selma Lagerlöf, Möklinta: Gidlunds, ca 380 s. Antagen.

Jenny Bergenmar och Maria Karlsson, ”The Reader in History and Letters to the Author. The Case of Selma Lagerlöf and Her Audience”, Re-Mapping Lagerlöf: Performance, Intermediality and European Transmissions, red. Bjarne Thorup Thomsen, Helena Forsås Scott och Lisbeth Stenberg). Antagen.

Jenny Bergenmar och Maria Karlsson, “Evidence of Reading? The Swedish Public’s Letters to Selma Lagerlöf and Quantitative and Qualitative Approaches to the History of Reading”, Plotting the Reading Experience. Theory, Practise, Politics, ed. Lynne McKechnie, Paulette Rothbauer, Knut Oterholm, Kjell Ivar Skjerdingstad. Antagen.

Jenny Bergenmar, ”Selma Lagerlöf, Fredrika Bremer and Women as Nation Builders”, Women Telling Nations, red. Amelia Sanz (Complutense University, Madrid) och Suzan van Dijk (Huygens Instituut, Haag). Antagen.