Anne Kubai

Sjunga Herrens sånger i ett främmande land. Afrikanska kyrkor i Sverige - mellan segregation och integration

I projektet undersöks och analyseras hur förekomsten av afrikanska kyrkor i Sverige, ur ett migrationsperspektiv, fungerar både som en integrationsfaktor och en segregationsfaktor i samhället. Utgångspunkt är de väsentliga skillnaderna mellan assimilation och integration. Syftet är även att studera underliggande värderingar och praktik bland immigranterna och hur dessa påverkar deras uppfattning av svensk kultur och svenska värderingsgrunder samt dessas påverkan på integrationsprocessen. Analysen av afrikanska kyrkors funktion och kommunala form samt deltagarnas motiv och medskapande, leder till specifik kunskap om hur afrikanska migrationskyrkor fungerar. I projektet används en multidisciplinär ansats med kvalitativa empiriska analyser. Ett antal kyrkor som speglar afrikansk kultur, regionala språk och religionsskillnader väljs ut: två olika kyrkor med blandade nationaliteter i Stockholm, två etniska kyrkor i Stockholm och Göteborg, en afrikansk församling i Stockholm och en katolsk afrikansk församling.

Anne Kubai, Teologiska institutionen, Uppsala universitet

Sjunga Herrens sånger i ett främmande land. Afrikanska kyrkor i Sverige mellan segregation och integration

2007-2012


Projektet syftade till att kartlägga hur afrikanska kyrkor i Sverige på en och samma gång kan fungera som integrations- och segregationsfaktorer.

Två hypoteser skulle testas i projektet:
1 Afrikanska kyrkor fungerar segregerande eftersom de ger medlemmarna en social kontext där de talar sitt modersmål och på olika sätt utövar seder och traditioner från sina hemländer, snarare än integrerar sig själva i kyrkor som domineras av svenskfödda. På så vis skapar de sig en identitet som separerar dem från andra svenskar.
2 Afrikanska kyrkor kan fungera integrerande eftersom nya immigranter tas emot av medlemmar som har levt längre i Sverige och som visar dem hur man etablerar sitt liv i Sverige. Dessa landsmän och -kvinnor kan visa dem vägen till integration, från praktiska råd om hur det svenska samhället fungerar, till pastoral vägledning i hur man integrerar svenska värderingar och livsstil med sina värderingar och traditioner hemifrån.


Projektet startade i augusti 2008 i stället för januari men förlöpte annars enligt planeringen. Trots att projektet ursprungligen planerats att inkludera 2 kyrkor i alla större städer, med avsikten att ha en bred infallsvinkel vid analysen, blev det nödvändigt att utvidga studien till mindre städer. Slutligen studerades 23 afrikanska kyrkor och samfund i olika städer i Sverige. Denna breda omfattning gjorde det möjligt att undersöka en rad olika teman. Dessa teman diskuteras i monografin, vars förberedelse går stadigt framåt. De artiklar som hittills skrivits fokuserar på specifika frågor.


Projektets tre viktigaste resultat

Detta är den första studien av afrikanska migrantkyrkor och kristna samfund i Sverige och inom Norden. På många sätt spelar kyrkorna en viktig roll för afrikanska immigranter i deras ansträngningar att etablera sig i Sverige. Kyrkorna stöder medlemmarna både andligt och socialt:


o Den afrikanska kristna samfundsmosaiken i Sverige består av olika kyrkor: pingstkyrklig, karismatisk, afrikansk ortodox, det afrikanska katolska samfundet, afrikanska lutherska församlingar samt internationella och/eller samkyrkliga afrikanska föreningar. De afrikanska kyrkorna inverkar på det svenska religiösa landskapet. Förhållandet mellan de afrikanska församlingarna och deras värdkyrkor karakteriseras av såväl tillmötesgående som motsättningar. Även om ett antal autoktona kyrkor i Sverige erkänner behovet av afrikanska kyrkor bland dem, står de samtidigt inför dilemmat att erkänna vissa afrikanska former av tillbedjan som de upplever som främmande. Samtidigt är det en enorm utmaning för medlemmarna i de afrikanska kyrkorna/församlingarna att relatera till svenska sociala värderingar.


o Beträffande kyrkornas betydelse för segregation och integration: I afrikanska kyrkor ges socialt, andligt och rumsligt utrymme för såväl segregation som integration av de afrikanska samfunden i Sverige - gemenskapsskapande grupper bildas i anslutning till kyrkorna där medlemmarna talar sitt modersmål och utövar sina seder och traditioner i stället för att integrera sig själva, oavsett hur länge de har bott i Sverige. I förlängningen innebär detta en integration in i immigrantssamfunden, men en segregation från det svenska samhället i vidare mening. Dessutom förekommer avvikande diskurser av integration, vilka innebär olika saker för olika grupper och intressenter. Analysen av dessa diskurser ledde mig till slutsatsen att integration inte prioriteras av många medlemmar i dessa samfund.


o Afrikanska (Etiopiska och Eritreanska) ortodoxa kyrkor är välorganiserade med en stark koppling till sina ursprungsländer, men de är splittrade på grund av frågan om lojalitet med patriarkerna både i Afrika och i exil. Afrikanska ortodoxa traditioner följs så nära som möjligt, trots utmaningarna som den svenska migrationssituationen innebär. Ritualerna och trons utövande grundas på uråldrig etiopisk tradition och utövas i sin helhet, dock med vissa anpassningar där det varit nödvändigt med anledning av migrationskontexten i Sverige. Den ortodoxa traditionen syftar till att skapa och stödja distinkta religiösa och etniska identiteter för medlemmarna - det separerar dem från andra afrikanska kristna samfund i Sverige. En analys av relationerna mellan de etiopiska ortodoxa och etiopiska pingströrelsens kyrkor avslöjar vissa motsättningar, särskilt som de flesta av de senare konverterat från ortodox kyrka. Icke desto mindre finns det kvar karaktärsdrag av ortodoxa kyrkotraditioner hos många tidigare medlemmar som nu konverterat till pingstkyrkan och den karismatiska kyrkan.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Den viktigaste forskningsfrågan som projektet genererat är att djupare studera i vilken omfattning utvecklingen av afrikanska kyrkor bidrar till förändringen av det svenska religiösa landskapet. Jag har observerat att det förekommer en känsla av osäkerhet inom en del kyrkor där man inkluderat afrikanska församlingar - de är inte säkra på om detta var det bästa att göra under rådande förhållanden och de är osäkra på vad sluteffekten av denna inkludering kommer att bli, vilket påvisar behovet av fortsatt forskning. Annan vidare forskning som är viktig/nödvändig är att kartlägga hur migrationsmönstren/trenderna och länkarna/relationerna till kyrkor i länder med afrikanskt ursprung formar karaktären hos de kyrkor som etableras av afrikanska immigranter i Sverige. Ytterligare en viktig aspekt som genererats av projektet är användningen av teknologi för att skapa vad jag kallar "virtuella kyrkor". Jag noterade att vissa kyrkor har medlemmar i Luleå, Umeå och Stockholm, men de träffas inte regelbundet. Genom att använda teknologi kan prästerna predika och förrätta gudstjänst vid olika tidpunkter på söndagar för medlemmarna, vilka lyssnar och deltar var de än är. Det skulle vara intressant att djupare undersöka hur denna form av virtuell kyrka fungerar och vad som håller ihop en församling när medlemmarna saknar möjlighet att träffas.


Projektets två viktigaste publikationer

De två viktigaste artiklarna som färdigställts hittills är två kapitel som kommer att ingå i två volymer om religion och migration i Europa. En av dem är ett kapitel skrivet på begäran av Ashgate-Inform Series on Minority Religions and Spiritual Movements, volym: The Public Face of African New Religious Movements in the West, Afe Adogame (red.), 2012, som är under utgivning. Detta kapitel undersöker vilken funktion religiös tillhörighet har för afrikanska immigranter och illustrerar hur andlighet är oumbärlig i deras kamp att etablera sig själva i det svenska samhället. Vidare visar detta kapitel att afrikanska kristna uppfattar sig själva som avskilda från det större svenska samhället genom sin andlighet, det vill säga identitetens uttryck definieras av andlighet. På inbjudan har jag även skrivit ett kapitel som kommer att ingå i volymen The Changing Soul of Europe: Religions and Migrations in Northern and Southern Europe, E. Pace et.al. (red.) vilken är under utgivning. Detta kapitel illustrerar inkluderingens dimensioner och de motsättningar som karakteriserar relationen mellan afrikanska kyrkor och deras svenska värdar. Relationen med värdsamhället är format i en migrationskontext, där de afrikanska samfunden använder religion för att ifrågasätta sin marginella status.

Andra typer av förmedling av projektets resultat såsom seminariet, föreläsningar, länkar till egna hemsidor
Studien väckte allmänt intresse inom de afrikanska kyrkorna i Sverige och bland religions- och migrationsforskare både inom Norden och internationellt. Som ett resultat har jag blivit inbjuden att presentera några av resultaten vid 10 internationella konferenser och "workshops". Svenska kyrkan har visat intresse för forskningsresultaten och för hur man kan använda kunskapen om migrantkyrkor i sitt arbete med immigranter. Detta har resulterat i inbjudningar från Sveriges Kristna Råd och Svenska Missionsrådet att föreläsa för kyrkoledare och anställda inom olika stift som arbetar med frågor om migration, samt att tala på de årliga forskningskonferenserna som organiseras av Svenska kyrkan. Ett av seminarierna är publicerat på internet: "Anne utmanade kyrkor att locka afrikaner till gudstjänst" med adress: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=726302 (2010-12-09).
Forskningsresultaten har också presenterats vid två tillfällen på Högre seminariet i missionsvetenskap vid teologiska avdelningen, Uppsala universitet och även på ett seminarium, organiserat av teologiska föreningen, Uppsala universitet. Jag har vidare använt forskningsmaterialet som en resurs på föreläsningar inom kursen om kön och religion: "Gender relations among African Christian communities in Sweden" vid teologiska avdelningen, Uppsala universitet. Två abstrakt har blivit accepterade för presentation på internationella konferenser om religion och migration, ett vid Salzburgs universitet i Österrike (12-14 april, 2012) och ett för konferensen "the 5th African Association of the Study of Religion" (AASR) som äger rum vid Egerton universitet, Kenya (18-23 juli, 2012). De två bidragen kommer att publiceras i editerade konferensböcker.


Publikationer


2011 ”Att sjunga Herrens song I ett främnde land”, in Uppdrag Mission, NR. 5, 165. Lund Missionssälskap.
‘Living by the spirit’.  African Christian communities in Sweden”, in The Public Face of African New Religious Movements in the West. Edited by Afe Adogame.
Ashgate/Inform Series on Minority Religions and Spiritual Movements. Forthcoming 2012. Accommodation and tension. African Christian communities and their Swedish hosts”, in The Changing Soul of Europe: Religions and Migration in Northern and Southern Europe. Edited by Pace, E., et.al. Ashgate. Forthcoming.