Eva Norström, etnologi, Lunds universitet

Projektets syfte samt eventuella förändringar under projekttiden

Syftet med forskningsprojektet  var att undersöka kontakttolkars roll och erfarenheter av hur tolkade möten går till. Vi har inte förändrat något i detta syfte.  Ett tillägg har gjorts genom ett parallellt forskningsprojekt Bakom stängda dörrar - tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration med särskild inriktning på mottagandet av ensamkommande barn och unga. Denna utvidgning av det av RJ beviljade projektet har medfinansierats av Europeiska flyktingfonden III. Därmed har vi undersökt hela fältet tolkning: tolkförmedling, upphandling av tolkförmedlingstjänster, och tolkanvändare (dvs. anställda med ansvar för myndighetsutövning, sjukvård och kommunal verksamhet) samt utbildning och auktorisation av tolkar. Den icke svensktalandes perspektiv har vi undersökt i en fördjupningsdel om mottagandet av ensamkommande barn och unga och deras behov och erfarenheter av att tala genom tolk. Ett övergripande syfte med den sammantagna forskningen var att analysera tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om detta

a.Tolken har att följa de etiska riktlinjer som fastställs i God tolksed. De huvudsakliga reglerna är att tolken ska vara opartisk och neutral, tolka allt som sägs i rummet och tolka i jagform. Tolken är bunden av samma sekretessregler som tolkanvändaren. Vår forskning visar att tolkar känner dessa regler väl, men att de inte problematiseras eller tränas praktiskt i utbildningen. Vi har visat att det i praktiken är omöjligt att vara neutral och opartisk. Tolken blir en mellanhand och hur detta hanteras beror bland annat på tolkens kulturella självinsikt. Tolkningens neutralitet och objektivitet påverkas även av att tolken tillskrivs roller, i relation till kön, klass, religion och ålder av dem han/hon tolkar för. T.ex. blir tolken representant för manligt eller kvinnligt kön. Andra representationer kan vara "landsman", "förrädare", "medlöpare" eller helt enkelt "redskap för kommunikation". Tolken kan välja att positionera sig på olika sätt för att neutralisera eller understryka både den roll tolken vill ha och den roll som tolken tillskrivs. Det finns ett spelrum inom vilket tolken kan utöva makt och påverkan och samtidigt hålla sig till de etiska reglerna. Tolkar vittnar om att de använder olika tekniker för att bidra till kommunikation, t ex att låtsas att det är de själva som inte förstår när de märker att en patient inte uppfattar vad läkaren säger. Tolkar utsätts regelmässigt för krav som går utanför tolkrollen, t ex att översätta skriven text, att ringa efter taxi, att hjälpa patienter tillrätta. Detta sker ofta på grund av tolkanvändares okunskap om tolkens mandat och övriga arbetsvillkor. Genom systemet för upphandling marginaliseras tolkar och arvodesvillkoren har radikalt försämrats under de senaste 20 åren. Tolkens enda möjlighet att ta makt är att inte ta uppdrag hos förmedlingar som betalar dåligt. Detta har vid några tillfällen lett till att myndigheter och landsting stått utan auktoriserade tolkar efter upphandling med dåliga villkor för tolkarna.

b. Kunskap om tolkens roll och gränser, relationen mellan etik i God Tolksed och det som händer i tolkade möten behöver utvecklas bland tolkanvändare. Detta är en fråga om rättssäkerhet där tolkanvändare framstår som nyckelpersoner sett utifrån tolkars erfarenheter och perspektiv. Tolkanvändare behöver kunskap om vad det innebär för samtalet/mötet att ha tolk i rummet och hur detta redskap ska användas, dvs. vilka tekniker och etiska förhållningssätt som tolkanvändaren själv måste behärska för att tolken ska bli till maximal nytta för tolkanvändaren och ytterst sett för klienten/patienten.

c. Under vårt forskningsarbete har det blivit tydligt att yrkesverksamma inom offentlig tjänst normalt inte utbildas för tolkanvändning i ett mångkulturellt samhälle. Trots att Förvaltningslagen (1986:223) anger att tolken är till för tolkanvändaren är det vanligt att tolk anses vara ett behov för icke svensktalande och att behovet av tolk görs till en invandrarfråga i stället för en fråga om rättssäkerhet och jämlikhet för alla som inte kan tala svenska (minoriteter, icke hörande och invandrare). Det är viktigt att rikta blicken mot majoritetssamhällets förståelse av vad ett mångkulturellt samhälle innebär och hur utbildningar till olika professioner ska anpassas för att samtliga invånare ska bemötas som samhällsmedlemmar på lika villkor. Vi har jämfört utbildningen till teckenspråkstolk med utbildningen till tolk i talade språk. Teckenspråkstolken studerar i sex till åtta terminer medan tolkar i talade språk studerar i en termin på grundutbildningen. En fråga som i stort sett samtliga aktörer i vårt material tar upp är om detta beror på vilken klient/patient tolken utbildas för. Svar på frågan kräver ytterligare forskning.

Nya forskningsfrågor som har genererats under projekttiden

Redan i inledningen av materialinsamlingen (hösten 2008) fann vi att tolkars arbetsvillkor behövde undersökas närmre. Insikten ledde till nya forskningsfrågor om hur arbetsvillkoren påverkar var tolkning sker, vilken utbildning de som tolkar har, vilken ersättning de får och deras relation till dem de tolkar för liksom till tolkförmedlingarna. Genom medfinansiering från ERF III har vi inom ramen för projektet Bakom stängda dörrar haft möjlighet att ta hand om de nya frågorna. Vi har beskrivit och analyserat tolkars roll och arbetssituation i relation till övriga områden på tolkfältet.

I Tolken - en kulturell mellanhand, satte vi tolken i centrum som ett viktigt redskap för tolkanvändare inom olika samhällssektorer; sjukvård, polis, socialtjänst och skola. Under forskningsarbetet blev det tydligt att trots att tolken är nödvändig för att tolkanvändaren i mötet med den som inte talar svenska ska kunna utföra sitt arbete på ett korrekt och rättssäkert sätt, dvs. utreda, ställa diagnos och fatta rätt beslut, visar vårt material att kunskapen överlag är låg bland tolkanvändare om vad tolkservice innebär för deras yrkesutövning. Ofta uppfattas tolken som till för den icke svensktalande och som en friktion i det vardagliga arbetet. Ett framtida forskningsprojekt är därför att undersöka tolkade möten som ett demokratins görande för att skapa förutsättningar för ömsesidighet, jämlikhet, demokrati och rättvisa i praktiken. En sådan analys är en nyckel till förståelse för de krav som ställs på lagstiftning, myndighetsutövning och utbildning i ett mångkulturellt samhälle.

Vi gick in i forskningen med en förförståelse om att tolken är en relativt osynlig aktör. De allra flesta vet att tolken är till för att tolka mellan två eller flera personer som inte delar ett talat språk. Men oftast saknas kunskap om vad tolkens roll som mellanhand kräver, dvs. vilka kompetenser en professionell tolk måste ha, inte bara i två språks olika variationer och yrkesspråk utan om kultur, tolkteknik, realia, etik, kommunikation och språkvetenskap. Till detta saknas kunskap om den egna rollen som tolkanvändare och att denna roll kräver kunskap om tolkens roll och arbetsvillkor, etik, kommunikation och teknik. Nya forskningsfrågor är: Hur kan tolkanvändarkunskap integreras i olika yrkesutbildningar? Vilka vinster kan ökad professionalitet hos tolkanvändare ge i form av ökad tillit mellan parterna, ökad effektivitet inom kommun, sjukvård och andra myndigheter, ökad ömsesidig integration och ökad medicinsk och juridisk säkerhet?

Projektets två viktigaste publikationer och resonemang runt dessa.

Tio artiklar är publicerade eller antagna för publicering under 2012. Två artiklar ytterligare är under granskning. En av de två viktigaste artiklarna är The Interpreter - a cultural broker? som publiceras i den för tolkforskning internationellt erkända publikationen från Critical Link, Interpreting in a changing landscape våren 2012. Vår artikel presenterades på Critical Link 6, en internationell tolkkonferens i Birmingham 2010. Publiceringen är inte bara viktig för spridningens skull. Den har gett oss insikt om att vi som kulturforskare har något att tillföra det omfattande forskningsområdet tolkning, som ofta bedrivs av lingvister och kommunikationsforskare. Vår analys och teori om tolkens position och hantering av rollen som mellanhand har tagits emot väl. Den innebär samtidigt ett viktigt inlägg i en mer praktiskt och etiskt inriktad diskussion, som förs internationellt om hur tolkens roll ska definieras.

En andra viktig publikation, är artikeln Interpreters in Sweden - a tool for equal rights? som kommer att publiceras i tidsskriften Gramma under våren 2012. I den artikeln beskrivs tolkars kompetenser och arbetssituation i Sverige samt tolkars erfarenheter av tolkade möten med minderåriga. Artikeln leder fram till de frågor som vi vill fortsätta att arbeta med utifrån vårt omfattande material och som handlar om att man genom analys av tolkade möten utifrån de olika aktörernas perspektiv kan undersöka förutsättningar för demokratisk praktik, jämlikhet och rättvisa. Begrepp som är grundläggande för myndighetsutövning, sjukvård och utbildning.

Andra typer av förmedling av projektets resultat såsom seminarier, konferenser, websida etc

Vi har gjort 32 presentationer eller föreläsningar om vår forskning. Vi har hållit sammanlagt fem forskarseminarier på Institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet och på Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet. I augusti 2011 höll vi en tvådagars slutkonferens i Stockholm där aktörer från hela fältet tolkning, Kammarkollegiet, olika departement, Stadskontoret, och andra forskare fick ta del av våra resultat i fem olika presentationer. I fyra parallella seminarier diskuterades olika aspekter av tolkområdet. Konferensen avslutades med en paneldebatt. Den rapport som vi skrev till konferensen finns att hämta på Tolkprojektets hemsida www.tolkprojektet.se . Denna kommer att vara öppen till 2019.

Publikationslista

Fioretos, Ingrid, Gustafsson, Kristina och Norström, Eva 2010: Att få vara en person I: Invandrare och minoriteter nr 5-6 november 2010 s 48-51

Fioretos, Ingrid, Gustafsson, Kristina och Norström, Eva 2011: ”Brister i tolkning hotar rättssäkerheten”. I: Dagens medicin 30 augusti 2011
http://www.dagensmedicin.se/asikter/debatt/2011/08/30/brister-i-tolkning-hotar-p/index.xml#.Tlziphua8AI.email

Norström Eva 2010: “Community interpreting in Sweden and its significance to guaranteeing legal and medical security”. I: Sens Public, 4 oktober 2010.
http://www.sens-public.org/spip.php?article781

Norström, Eva och Kristina Gustafsson 2010: “To receive with grace – the reception of separated minors arriving in Sweden” I: Diskurs Kindheits und Jugendforschung heft 2 2010 s
169-180

Norström, Eva, Gustafsson, Kristina och Fioretos, Ingrid 2011: Tolkens roll och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. Slutrapport tillgänglig på www.tolkprojektet.se

Norström, Eva, Gustafsson Kristina och Fioretos, Ingrid 2011:
”Bristfällig tolkservice – hot mot rättssäkerhet” I: Dagens Arena 30 augusti 2011 www.dagensarena.se/debatt/forskare-bristfallig-tolkservice-hot-mot-rattssakerheten/

Antagna granskade artiklar under utgivning 2012:
Norström Eva, Gustafsson, Kristina och Fioretos Ingrid 2012: Interpreters in Sweden – A tool for equal rights, I: GRAMMA Journal of Theory and Criticism Theme: Challenging Boundaries: Interdisciplinary Approaches to Interpreting

Gustafsson, Kristina, Fioretos, Ingrid och Norström Eva 2012: ”Ensamkommande barn och unga – att vara en person”. I: Bak, Maren och von Brömssen Kerstin (red) Barndom och migration i en nordisk kontext. Umeå Borea förlag

Gustafsson, Kristina; Fioretos, Ingrid och Norström Eva 2012: “The interpreter – a cultural broker?” I: Critical Link publications, Interpreting in a changing landscape.  John Benjamins publishing Company, Amsterdam Netherlands and Herndon, USA

Gustafsson, Kristina, Norström, Eva och Fioretos, Ingrid 2012: “Between Empowerment and powerlessness: Separated minors in Sweden”. I: New Directions in Child and Adolescence Development: (http://onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1002/%28ISSN%291534-8687)

Ingrid Fioretos, Eva Norström och Kristina Gustafsson 2012: ”Barns erfarenheter av att tala genom tolk.” I: Barnbladet 1 2012 www.barnbladet.org

Kristina Gustafsson, Ingrid Fioretos och Eva Norström 2012: ”Att tolka för barn: Tolkars erfarenheter.” I: Barnbladet 1 2012 www.barnbladet.org

Artiklar insända och antagna för forskningsgranskning:
Gustafsson, Kristina, Norström , Eva och Fioretos, Ingrid 2012: ”Educational programs for interpreters” I: International Journal of Interpreter Education. November 2012
http://www.cit-als.org/journal.html

Norström, Eva; Gustafsson, Kristina och Fioretos, Ingrid 2012: “Possibilities and shortcomings - working conditions of community interpreters in Sweden”:
I: "Interpreting International Journal of Research and Practice in Interpreting": June 2012 (http://www.benjamins.com/cgi-bin/t_seriesview.cgi?series=INTP)