Dino Viscovi

Skatter, medier, medborgare: Hur skatter blir nyheter och allmän opinion

Internationellt sett har Sverige höga skatter. Men skatterna har - internationellt sett - också hög legitimitet. Hur kan detta komma sig? Olika förklaringar har föreslagits, bl.a. välfärdspolitikens generella karaktär; att skatterna finansierar sådant som är högt prioriterat hos allmänheten, t.ex. skola och sjukvård. Ytterligare ett sätt att förklara den höga legitimiteten kan vara - massmedierna. Understödjer medierna legitimiteten eller motverkar de den? Svaret på frågan ska sökas på tre sätt: (i) genom en lingvistiskt inriktad diskursanalys av svenska nyhetsmedier, (ii) genom kvalitativa intervjuer som kartlägger medborgarnas åsikter, attityder och kunskaper om skatterna och skattesystemet, (iii) genom kvalitativa intervjuer som kartlägger journalisters sätt att producera nyheter om skatter.

Projektet lämnar flera bidrag till den internationella forskningen. Ekonomi i allmänhet och skatter i synnerhet är som innehållskategorier i medierna underutforskade, och detta trots att de torde utgöra viktiga underlag för medborgarnas åsiktsbildning i gemensamma angelägenheter. Projektets tredelade ansats - inkluderande den journalistiska produktionen, mediernas innehåll samt publikens uppfattningar - applicerat på ett sammanhållet tema, skatter, är i sig metodologiskt och teoretiskt utvecklande. Framför allt kan projektet empiriskt och teoretiskt komplettera traditionella och kvantitativt anlagda studier av opinionsbildningsprocessen.

Dino Viscovi, Institutionen för samhällsvetenskaper, Linnéuniversitetet, Växjö

2007-2014

Projektet har huvudsakligen genomförts från januari 2013 till mars 2014, och tar sin utgångspunkt i det faktum att Sverige dels har jämförelsevis höga skattenivåer, men också hög legitimitet för att betala skatt. Förhållandet har påkallat forskningens uppmärksamhet och olika förklaringar har anförts härtill, till exempel att Sverige har en effektiv och rättssäker offentlig förvaltning, att skatter finansierar skola, vård och omsorg, det vill säga områden som både äger stor påtaglighet för allmänheten och framförallt anses viktiga och angelägna.

Forskning har vidare antytt att medierna kan bidra till legitimiteten, dock har mycket få empiriska undersökningar genomförts. Projektet beskriver och analyserar därför medierepresentationer av skatter, och detta med hjälp av lingvistiskt inriktad diskursanalys (artikel 1, 2).

Härutöver behandlar projektet medborgares idéer och föreställningar om skatter (artikel 3). I ansökan föreslås att intervjuer av olika kategorier av människor ska genomföras. Efter hand har det befunnits mera fruktbart att istället analysera läsarkommentarer i nyhetstidningars digitala upplagor. Dels innebär detta en mer ekonomisk datainsamling, och framförallt lämnar det ett mera påtagligt bidrag till medievetenskapen - innehållet i kommentarerna är tämligen glest undersökt, inte minst i förhållande till skatter.

I förlängningen ska projektet kunna bidra till insikter om nyhetsmediers betydelse för skatters legitimitet och opinionsbildningsprocessen.

Forskning om medierepresentationer av skatter är alltjämt tämligen sällsynt. Den internationella forskning som finns, ramar teoretiskt in skatter som en aspekt av nyliberaliseringen av det offentliga språket. Det är framförallt till denna diskussion, om det offentliga språkets förändring, som projektet vill bidra och anknyter till (Fairclough 2000, Block et al 2012).

TRE VIKTIGASTE RESULTATEN

(i) Diskurskamp. Svensk politisk kultur anses traditionellt vara jämförelsevis harmonisk och konfliktfri, men framför allt gör diskussionen om post-politik (Mouffe 2005) gällande att den samtida politiken generellt präglas av få alternativ och saknar tydliga skillnader mellan vänster och höger. Men undersöks medierade diskurser om skatter, blir resultatet annorlunda: den diskursiva variationen är stor och konflikten mellan höger och vänster är påtaglig. Detta är synligt i samtliga tre delstudier. När idén om avdrag för "hushållsnära tjänster" med neoklassiska förtecken introducerades 1993, möttes förslaget omedelbart av diskursivt motstånd (1). En klassretorik som annars varit tämligen frånvarande i svensk debatt, gjorde sig gällande; man talade om "pigor" och om och en "tjänande underklass". När förslaget återlanserades med akronymen RUT fortsatte betydelsekampen om företeelser så skilda som Euro-Orphans och innebörden av begreppet subvention.

Till och med ett ord som skattebetalare, vars lexikala betydelse syftar på en (fysisk eller juridisk) person som betalar skatt, är omtvistat. Internationell forskning har i några kvalitativa fallstudier visat att myndigheter tenderar att allt mera adressera medborgare som kunder och skattebetalare (Archer 2010; Clarke 2007; Hackell 2013). Det är framför allt företrädare för den politiska högern som talar om skattebetalare och detta för att understryka den ekonomiska relationen mellan stat och allmänhet.

Med hjälp av databasen Språkbanken är det möjligt att analysera användningen mera detaljerat och över en tolvårsperiod (2001-2012) (2). Även i Sverige har den ökat i frekvens, närmast fördubblats, och det är tydligt att ordet ofta används synonymt med medborgare eller allmänhet. I slutet på undersökningsperioden, använder emellertid vänsteraktörer uttrycket "skattebetalarnas pengar" som en retorisk strategi gentemot utförsäljningar och privatiseringar av offentlig verksamhet.

Det här var några spridda nedslag: oavsett hur materialet analyseras framträder ett mönster av diskursiv variation och ideologiska alternativ.

(ii) En välfärdsdiskurs. Mot bakgrund av det ovan sagda, kan det förfalla paradoxalt att skatterna väsentligen är inskriva i en välfärdsdiskurs. Debatten om RUT-avdraget (1) visar att det på diskursiv nivå är svårt att utmana välfärdsstatens idéer och tankar om sociala rättigheter. Förslaget om avdrag introducerades ursprungligen iklätt en diskurs av neoklassiska försanthållanden. Men vid återlanseringen, motiveras RUT genom att skrivas in i en välfärdsdiskurs. Avdrag för hushållsnära tjänster motiveras väsentligen med barnfamiljernas välbefinnande, för att gynna de marginaliserade på arbetsmarknaden (ungdomar, invandrade) och äldre samt med att befrämja jämställdheten.

Trots att betydelsen av ordet skattebetalare är omtvistad (2), finns få kritiker av skatter i sig, till exempel. att beskattning är att betrakta som stöld eller att det är försvarligt att undandra sig beskattning, vilket kan förekomma i andra länder (Archer 2010; Hackell 2013). Inte heller i kommentarsfältens mera folkliga retorik förekommer starka ifrågasättanden (3).

(iii) Mångfacetterad debatt. Forskningen om digitalt medierat deltagande generellt är omfattande, och inte sällan förhoppningsfull när det gäller IKT:s potential att involvera människor och vitalisera demokratin (Jenkins 2008). Beträffande kommenterade nyhetsartiklar är däremot pessimismen tydligare. Praktiker såväl som forskare uttrycker missnöje med såväl diskussionens former som innehåll. Å ena sidan anser man att den språkliga tonen och sättet att konversera visar på bristande respekt och lyhördhet. Å andra sidan anser man att bidragen i hög grad präglas av osakliga påståenden liksom främlingsfientliga och ibland sexistiska idéer (Gustafsson & Viscovi 2013).

Skattediskussionen är både engagerad och mångfacetterad (och visar mycket få exempel på rasism och sexism). Kommentatorerna är vanligtvis ovana skribenter, men det hindrar inte att de grundläggande frågorna behandlas, om vad som bör vara privat och offentligt, om individers ansvar och samhällets, vad som är möjligt att göra och vad som är utopiskt. Kort sagt, skatter är ett ämne som många gånger leder över till politisk filosofiska diskussioner, vilket bör betraktas som ett för demokratin konstruktivt inslag.

De tre studierna kan naturligtvis inte lämna något tydligt svar på huruvida nyhetsmedier bidrar till att understödja skatters legitimitet. Möjligen kan de antyda att paradoxen - att olika idéer om skatter både är tydligt artikulerade och debatterade, samtidigt som skatter i sig sällan ifrågasätts - gör att konsensus lättare uppstår.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR

Frågan om nyhetsmediers "ideologiska effekt" (Hall 1979) är lika gammal som medieforskningen. Med kvalitativa studier och utvecklingen av textteori har det blivit möjligt att på ett grundligare sätt förstå den symbolvärld som mediernas publiker möter.

Mot bakgrund av det föreslås två möjliga linjer för diskursanalysen. (i) Med fulltextdatabaser och med mjukvaruutvecklingen, i kombination med teoriutvecklingen, kommer det att bli möjligt att göra mer storskaliga studier och där mönster kan åskådliggöras både grafiskt och numeriskt. (ii) Det är möjligt att teoretiskt konstruera texter där olika egenskaper kan manipuleras (metaforer, transitivitet, t.ex.) och dessa egenskaper skulle kunna testas empiriskt genom experiment. Samma politiska förslag skulle kunna iklädas olika diskurser för att senare kunna ge svar vad dessa betyder för receptionen och i förlängningen opinionsbildningsprocessen.

INTERNATIONELL FÖRANKRING

Akademiskt anknyter projektet till diskussioner som framförallt pågår i tidskrifter som Critical Discourse Studies, Journal of Language and Politics och Discourse & Society. Presentationer har gjorts vid IAMCR, Braga 2007, (News Reporting on Economy: an overview), därefter vid "The Fiscal State and Social Citizenship - Theorizing taxation from socio-cultural perspectives", Umeå 2013 ("From 'Maid' to 'RUT'
The Debate on Deductible Domestic Services in Sweden") samt vid "The Fiscal State and Social Citizenship II", Linköping 2014: ("The 'Taxpayer' in Swedish News Media 2001-2012").

INFORMATIVA INSATSER

Deltagande vid seminarium, Sveriges Riksdag, "Skatter och skattesystem i en värld av alltmer globalt beroende", 2009. Populärvetenskaplig artikel: "Den svårfångade opinionen. Har medierna någon betydelse?", Framtider. 3/2010.

TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER

(1) 'The "Taxpayer" in Swedish News Media 2001-2012, (2) 'Soft discourse, hard politics: Two decades' debate on deductible domestic service'. Artiklarna ska sändas till språkgranskning, därefter till tidskrifter.

PUBLICERINGSSTRATEGI SAMT KOMMENTARER

Utöver de två ovan nämnda artiklarna sänds också (3) 'Talk on Taxes: reader comments as political philosphy' till språkgranskning, dock först i augusti 2014. (1) Lämpar sig bäst för "Critical Discourse Studies", (2) siktar på "Journal of Language and Politics", medan (3) Nordicom-Review alternativt Journalism (Sage).

REFERENSER

Archer, V (2010) 'The Australian Tax Revolt: constructing a "new class" in 1978'. Journal of Australian Studies, Vol 34 (1), pp 19-33.

Block et al eds. (2012) Neoliberalism and Applied Linguistics. London: Routledge.

Clarke, J (2007) Creating Citizen-consumers: changing publics and changing public services. London: Sage.

Fairclough, N (2002) 'Language in New Capitalism'. Discourse & Society, Vol. 13 (2), pp 163-166.

Gustafsson, M; Viscovi, D (2013) 'Dirty Work: why journalists shun reader comments'. Olsson, T, Producing the Internet. Göterborg: Nordicom.

Hackell, M (2013) 'Taxpayer citizenship and neoliberal hegemony in New Zeeland'. Journal of Political Ideologies, Vol 18 (2), pp 129-149.

Hall, S (1979) 'Culture, the media and "the ideological effect'"'. Curran, J et al eds. Mass Communication and Society. Beverly Hills: Sage.

Jenkins, H (2008) Convergence Culture: where old and new media collide. New York: New York University Press.

Mouffe, C (2005) On the political. London: Routledge.

Publikationer:

(1) ’The ”Taxpayer” in Swedish News Media 2001-2012, (2) ’Soft discourse, hard politics: Two decades’ debate on deductible domestic service’. Artiklarna ska sändas till språkgranskning, därefter till tidskrifter.3) ’Talk on Taxes: reader comments as political philosphy’ till språkgranskning, dock först i augusti 2014.