Joachim Östlund

Den ofria människan: Berättelser om och av svenska slavar i Turkiet och Nordafrika och den svenska orientalismens formering, 1660-1760

Orienten har under en period av 1000 år spelat en fundamental roll för Europa som ett politiskt och kulturellt fenomen, och än idag utövar denna region en stor makt över den europeiska självuppfattningen: att definiera eller ifrågasätta en gräns mellan Öst och Väst har, kan man hävda, blivit en del av ett pågående samtal över tid och rum.
Beroende på vilken epok man studerar är det dock olika frågor som dominerar detta samtal. Under 1660-1760 gav förekomsten av svenska slavar i Turkiet och Nordafrika upphov till en stor textproduktion och reflektion. Slavfrågan uppmärksammades i riksdagen, i lärda texter, i statlig propaganda, i brev från landshövdingar, i en pikareskroman, i rapporter från konsuler och kommissarier på uppdrag att friköpa slavar, i sjömansvisor, och i suppliker eller dagböcker av svenska slavar.
I forskningen saknas det en grundläggande analys av detta källmaterial. Projektet anknyter till den senaste internationella forskningen om vita slavar i Medelhavsregionen och jämför vilka etiska, politiska och kulturella föreställningar som slavfrågan genererar i synen på människan och i synen på den andre i olika genrer; från statens officiella förklaringar till den drabbade slavens egen berättelse.
I projektet placeras slaverierfarenheten även in i ett europeiskt sammanhang med frågan om slaveri beskrivs med en särskild medvetenhet i Sverige.

Joachim Östlund, historiska institutionen, Lunds universitet

2008-2013

Syftet med projektet har varit att undersöka Sveriges kontakter med de osmanska provinserna Tunis, Tripoli och Alger samt sultanatet Marocko under perioden 1650-1760 i samband med handelssjöfartens expansion till Medelhavet. Efter en inledande konfliktfylld fas med kapningar och tillfångatagandet av svenska sjömän kom mer fredliga relationer att etableras under 1700-talets första hälft. Projektet har analyserat kontakten med Nordafrika utifrån tre aspekter:

(I) de tillfångatagnas situation och friköpningssystemet

(II) konsulernas arbete som mellanhänder för friköpningsärenden och fredsuppehållande verksamheter i Nordafrika, samt

(III) hur synen på Nordafrika formerades i olika texttyper i Sverige.

Vad gäller teoretiska perspektiv har projektets inledande utgångspunkt i postkolonial teori kompletterats med ett interaktionsperspektiv som betonar betydelsen av realpolitik, inomeuropeisk konkurrens och samarbeten mellan Sverige och staterna i Nordafrika.

Projektets viktigaste resultat

Projektets tre viktigaste resultat kan enklast sammanfattas i enlighet med resultat presenterade i olika analytiska kapitel i projektmonografin Sverige och Nordafrika. Fångenskap och friköpningsslaveri i Medelhavsvärlden 1650-1760.

1) Analysen av friköpningssystemet har genererat perspektivöppnande resultat i frågor om hur ansvar hanteras på en individuell, lokal, statlig och internationell nivå. Undersökningen visade att de tillfångatagna i Nordafrika och deras anhöriga - mödrar, fruar och fäder - förväntade sig hjälp från myndigheter. Staten mötte i sin tur hotet mot handeln, saltimporten och sjömännens liv med att organisera konvojer, kollektinsamlingar för friköpningar, försäkringar, sjöpass och överenskommelser om reciproka friköpningar. Ett flertal större statliga friköpningsförsök genomfördes, men problemen var stora under hela perioden. Analysen visar att en del av de svenska sjömännen såldes på slavauktioner och blev satta som privatslavar, eller ägdes av staten och tjänade som galärslavar, varav andras ofrihet kan betecknas som krigsfångenskap där statsmakten använde de tillfångatagna i diplomatisk utpressning.

Undersökningen visar att insamlingar via kollekter för tillfångatagna fick ett omfattande gensvar under 1600- och 1700-talen samt att legitimeringen av friköpningar övergår från att motiveras som en barmhärtighetsgärning till att beskrivas som en folkrättsfråga. Ett viktigt resultat av undersökningen är att uppgifter om antalet tillfångatagne och olika friköpningsärenden har reviderats och fördjupats tack vare arkivfynd i Sverige, Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike och England. Baserat på detta källmaterial tillfångatogs omkring 500 individer.

2) Undersökningen av konsulernas verksamheter i Nordafrika visar på deras betydelse för nationsöverskridande friköpningssamarbeten och för samarbeten med statsbildningarna i Nordafrika. Svenska konsulatet i Tunis organiserade exempelvis friköpningar av italienare och gav militärt stöd åt Tunis i konflikten med Alger.

I linje med senare tids forskning visar projektet på nödvändigheten att revidera uppfattningen om en europeisk hegemoni i regionen. Undersökningen visar exempelvis att konsulerna fick underordna sig det osmanska diplomatiska ceremonielet genom att kyssa deyens hand vid audienser. Som övriga europeiska stater betalde också Sverige omfattande tributer till Tunis, Tripoli och Alger samt Marocko bestående av vapen, ammunition, pengar och know-how. Det viktigaste resultatet är utan tvekan upptäckten att svenska skepp ingick i det Osmanska väldets handel med afrikanska slavar, i den trans-Mediterrana slavhandel, tillsammans med skepp från Frankrike och Venedig. Detta har inte bara bidragit till att revidera synen på Sveriges 1700-talshistoria utan även gett ett viktigt bidrag till internationell forskning om slaveri.

3) Undersökningen av Nordafrika i svensk föreställningsvärld har resulterat i en inventering av texter om Nordafrika, publicerade på svenska eller av svenska författare. Det rör sig om tidningarartiklar, statliga kollektinsamlingar, sjömansvisor, lärda skrifter, fångenskapslitteratur samt äventyrsberättelser. Den övervägande majoriteten av dessa texter analyseras för första gången i detta projekt.

Den orientalism som formas i dessa texter kombinerar element av rädsla och fascination för turken, men utesluter inte vänskap. Samtidigt ingår även de europeiska stormakterna och katoliker som "den andre" i dessa representationer. Ett intressant resultat visar att staten förhöll sig pragmatisk i kollektutlysningar och undvek i stort att sprida fiendebilder. I stället hyllades sjömännen för sina insatser. Det viktigaste resultatet var att dessa texter bidrar till att etablera ett särskilt slavbegrepp associerat till kristna européer och i många fall egna landsmän snarare än afrikaner som fraktats över Atlanten. Detta slavbegrepp är baserat på religion, inte på biologi, och bygger på att den tillfångatagna är ett offer för olyckliga omständigheter. Slaveriet ses också som i bästa fall något temporärt.

Nya forskningsfrågor

Länge har historieskrivningen om Sveriges relationer till det osmanska väldet fokuserats på kontakterna med dess politiska centrum, Istanbul och Höga porten. Detta projekt har visat att kontakterna var minst lika eller mer intensiva med dess provinser. Därmed finns goda skäl att fortsätta att undersöka Sveriges närvaro i Medelhavet i allmänhet och dess kontakter med Nordafrika i synnerhet. Forskning om kulturmöten kan exempelvis undersöka kommersiella nätverk, konsulernas vardagsliv eller den politiska omvälvningen i samband med Frankrikes kolonisering av Alger. Forskning om diplomati kan uppmärksamma samarbeten som förekom mellan Sverige och USA under slutet av 1700-talet. När det gäller Sveriges inblandning i slavhandeln finns flera frågor kvar att utreda. På ett mer metodologiskt och teoretiskt plan finns det vinster med att tillämpa perspektiv som betonar interaktion och anpassningsbara nätverk samt hur händelserna i Nordafrika fick en betydelse för svensk föreställningsvärld även efter 1700-talets andra hälft.


Projektets internationella förankring

Delundersökningar av forskningsprojektet har presenterats i följande internationella konferenser:

"Cultural History of Emotions in Premodernity" in Umeå, Sweden 23-26 October 2008.
"NNRH's 4th Nordic Conference on 'The Greco-Roman Rhetorical Tradition'" in Kolding, Denmark (University of Southern Denmark) 2-5 November 2008.
"The Production of Human Security in Premodern and Contemporary History" in Bochum, Germany 8-10 April 2010.
"Challenging the Human Rights Tradition, Rights Discourses in Early Modern Europe" in Lund, Sweden 4-5 October 2011.
"Persistent Piracy: Historical Perspectives on Maritime Violence and State Formation", in Stockholm, Sweden, 3-5 maj 2012.
"Changing Notions of Citizenship", Workshop Series Humanities and Social Sciences - Swedish Institute Alexandria & Swedish Research Institute in Istanbul, Büyükada, in Istanbul, Turkey 23-25 May 2012.
"Datini Institute, the Forty-Fifth Annual Study Week on 'Serfdom and Slavery in the European Economy, 11th-18th Centuries'" in Prato, Italy 14-18 April 2013.

Projektet har medverkat till ett arkivforskningssamarbete med Riksarkivet i Sverige och Riksarkivet i Alger. Tre möten har organiserats. En workshop i Alger den 30 juni-5 juli 2012 och en uppföljande workshop för en algerisk arkivdelegation i Stockholm den 27-30 november 2012 samt en internationell konferens i Alger med deltagande av ambassadörer och chefer från olika Riksarkiv (bland annat Turkiets) den 12-14 mars 2013.

Projektets forskningsresultat har medverkat till en inbjudan att delta i en ansökan till ERC Synergy Grant 2013, (Nice-Stockholm), "The challenge of globalization. Actors' adaptability in Western Mediterranean shipping and trade, 1715-1850". (Projektet har gått vidare bland 449 ansökningar).

Projektets två viktigaste publikationer

Östlund, Joachim, "Swedes in Barbary Captivity: The Political Culture of Human Security, circa 1660-1760," in Historical Social Research Vol. 35, 2010, Nr. 4. Open access.

Östlund, Joachim, "The Swedish Involvement in the Trans-Mediterranean Slave Trade", conference publication "F. Datini" International Institute of Economic History. Forthcoming.

I den första artikeln diskuteras hur en säkerhetsdoktrin utformas av svenska myndigheter som en reaktion på frihetsberövanden av svenska sjömän. Övergången från en friköpningspraktik motiverad av barmhärtighetsskäl till en fråga om internationella relationer och folkrätt redovisas. Särskild uppmärksamhet ges åt den diplomatiska konflikt som utbryter mellan Sverige och Hamburg angående att svenska sjömän som tillfångatagits ombord på svenska skepp. Den andra artikeln är ett bidrag till forskningen om den trans-Mediterrana slavhandeln. Undersökningen beskriver den svenska handelssjöfartens konkurrensfördelar gentemot övriga europeiska sjöfartsnationer. De svenska slavtransporterna från Tripoli (inkl. Alger) presenteras tillsammans med en analys av unika svensk-tripolianska handelskontrakt på slavfrakter. Studierna har medverkat till internationella forskningskontakter.

Projektets publiceringsstrategi
Projektet viktigaste publikation är en monografi som planeras utges på Nordic Academic Press eller Atlantis Förlag. Manus ska lämnas in hösten 2013. Projektets resultat har förmedlats fortlöpande i form av föredrag och presentationer i radio och TV (dansk dokumentär, DR) vid konferenser, workshops och seminarier i och utanför Sverige.

Publikationer

2008: ”Ethos i vetenskapen. Vetenskapliga hållningar i Michael Enemans Resa i Orienten 1711-12”, i Förmoderna livshållningar. Dygder, värden och kunskapsvägar från antiken till upplysningen, (red.) Marie Lindstedt Cronberg, Catharina Stenqvist, Lund. ISBN: 978-91-85509-06-5.

2010: ”Dygdens prövning. Europeiska slavberättelser om livet i marockansk ofrihet” i Dygder och odygder. Förmoderna perspektiv på tillvaron (red). Catharina Stenqvist & Marie Lindstedt Cronberg, Lund. ISBN: 978-91-85509-44-7.

2010 (tillsammans med Annika Sandén), 2010: ”Medkänslans makt och gränser: Nya linjer i känslornas långa historia” i Historisk tidskrift (La longue durée – revisitée, Historisk tidskrifts temanummer 2010:4), Referee-granskad.

2010: “Swedes in Barbary Captivity: The Political Culture of Human Security, circa 1660-1760”, i Historical Social Research Vol. 35, 2010, Nr. 4. Referee-granskad.

2010: Dissertation académique traitant brièvement de LA MAURÉTANIE ou des royaumes DE FÈS, DE MAROC et D´ALGER. Auteur: Johannes Helding, Stockholm 1699, Introduction par Joachim Östlund, Fredrikstad 2010.

2010: Mémoire universitaire sur LA PIRATERIE. Autour: Magnus Thelaus, Uppsala 1716, Introduction par Joachim Östlund, Fredrikstad 2010.

2011: ”När svenskar var slavar i Nordafrika. Det svenska slavbegreppet och dess koppling till en tidigmodern globaliseringsprocess” i Historielärarnas förenings årsskrift 2011.

2012: “A Lutheran in the Holy Land: Michael Eneman´s Journey, 1711-12” i Through the Eyes of the Beholder: The Holy Land 1517-1714 (Eds.) Judy Hayden and Nabil Matar, BRILL, 2012.

2013: "Historical relations between Algeria, Scandinavia and Holland from the 16th to the 19th century, Alger, 12-13 mars 2103", konferensrapport i Historisk tidskrift 2013:4, kommande.

"The Swedish Involvement in the trans-Mediterranean Slave Trade", conference publication "F. Datini" International Institute of Economic History. Forthcomming

"Sverige och Nordafrika. Fångenskap och friköpningsslaveri i Medelhavsvärlden 1650-1760", manus klart för inläming hösten 2013

Länk till hemsida: http://www.hist.lu.se/person/JoachimOstlund