Petra Söderlund

Selma Lagerlöf-arkivet. En nationell digital utgivningsplattform

Syftet med Selma Lagerlöf-arkivet (SLA) är att, med utgångspunkt i Lagerlöfs författarskap, och i samarbete mellan Kungl. biblioteket, Svenska Vitterhetssamfundet och Litteraturbanken, skapa en digital plattform för vetenskaplig utgivning som samtidigt är ett författarskapsarkiv. Texterna publiceras digitalt, vilket möjliggör hyperlänkning till digitala faksimil och information på olika nivåer, för olika målgrupper. Under åren 2010 och 2011, för vilka projektmedel från RJ erhållits, ska kodningspraxis och användargränssnitt utarbetas och redaktörerna inskolas i kodning. Parallellt med arbetet med den digitala plattformen påbörjas kollationering, materialinsamling och textetablering av de verk som närmast ska utges (Gösta Berlings saga och Osynliga länkar). Textkritiska kommentarer, inledningar samt ord- och sakförklaringar ska också skrivas och KB:s digitalisering av Lagerlöfmaterial påbörjas.


År 2011 blir upphovsrätten för Lagerlöfs verk fri och texterna publiceras då på SLA:s webbsida, liksom kringmaterial. En forskningsdatabas och en webbapplikation av det digitala kollationeringsverktyget Juxta (där texter i olika upplagor kan jämföras med varandra) ska också tillgängliggöras. Textläget är komplicerat, eftersom många verk utkom i olika versioner. Läget försvåras också av den rikliga förekomsten av manuskript och förarbeten och det faktum att Valborg Olander var så djupt involverad i färdigställandet av Lagerlöfs verk. Flertalet renskrifter är gjorda av henne och det är ofta svårt att avgöra vem som gjort vilken ändring i ett manuskript. Såväl Lagerlöfexperter som textkritiskt skolade forskare arbetar med projektet, men även en datalog, programmerare och webbdesigner

Petra Söderlund, Svenska Vitterhetsamfundet

2009-2013

Projektets syfte har varit att skapa en struktur för digital textkritisk utgivning, med utgångspunkt i utgivning av Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga och novellsamlingen Osynliga länkar. Detta skulle ske i samarbete med Litteraturbanken (LB), Kungl. biblioteket (KB) och Svenska Vitterhetssamfundet (SVS). Syftet har även varit att skapa ett författarskapsarkiv som tillgängliggör Kungl. bibliotekets Selma Lagerlöf-samling genom digitala faksimil av handskrifter och bilder samt introducerande texter om författarskapet och de verk som utgjort fokus i arbetet. Sökfunktioner och användargränssnitt till den databas med information om alla Lagerlöfs verk och manuskript som upprättats under projektarbetet 2006-2007 (i fortsättningen benämnd "bibliografidatabasen") har också utvecklats, liksom det digitala kollationeringsverktyget Juxta, för kollationering/jämförelse av digitalt tillgängliga texter och variantredovisning.

Möjligen har arkivdelen/-funktionen i projektet kommit att bli mer framträdande än vad som direkt kan utläsas av projektbeskrivning och syftesformulering. Med tanke på att pengar för en 25-procentig tjänst på Kungl. bibliotekets digitala produktionsenhet söktes fanns dock detta fokus på ett digitalt arkiv redan initialt. Digitala faksimil av manuskript är också, i högre grad än vad som direkt kan utläsas av ansökan, ett viktigt komplement till mer traditionell textkritisk variantredovisning.

Projektets resultat och ett resonemang om dessa

Projektet har resulterat i att Gösta Berlings saga och Osynliga länkar finns som textkritiskt etablerade texter (båda efter förstaupplagorna i bokform, från 1891 resp. 1894). Till dessa finns textkritiska kommentarer, redogörelser för manuskriptförlagor och manuskriptbeskrivningar, för Osynliga länkar även en redogörelse för var och när de skilda novellerna publicerats utom i bokform, ord- och sakförklaringar samt texten i senare editioner av verken kontrollästa, för jämförelse via Juxta. Den tekniska utvecklingen av Juxta är slutförd, men implementeringen i webbsidans gränssnitt återstår ännu. Det innebär att det är möjligt att jämföra olika editioner med varandra i verktyget, som en ersättning för de mer traditionella variantförteckningar som brukat finnas i textkritiska bokutgåvor, men funktionen är ännu inte integrerad i Selma Lagerlöf-arkivets webbsida.


Alla faksimil som levererats från KB har tillförts metadata och kan också sökas genom Libris.

Äldre forskningsmaterial, f.a. mycket som publicerats med Selma Lagerlöf-sällskapet som förlag, har insamlats - antingen som digitala filer eller inskannade som bilder - och tillstånd har inhämtats för publicering på sajten. Tanken är att SLA successivt ska byggas på med såväl äldre som nytt forskningsmaterial.

Introducerande texter till Lagerlöfs författarskap och förklarande texter till sajten har översatts till engelska, för icke svensktalande besökare.
Vidare finns en sökfunktion som gör det möjligt att söka i alla digitala Lagerlöftexter. Webbdesignen är ännu inte tillfredsställande så det arbetet återstår, liksom det även behövs en del finjustringar i sökfunktionerna.

Bibliografidatabasen har från att ha varit en s.k. relationsdatabas exporterats till XML-format; en komplex operation som gör att den blivit enklare att utveckla och arbeta med. Databasen har vidare fått ett användargränssnitt och sökfunktioner, men en del justeringar återstår.

Oförutsedda tekniska och metodiska problem

Leverans av inskannade och OCR-behandlade texter fördröjdes inledningsvis, p.g.a. kommunikationsmiss mellan KB:s ledning och den digitala produktionsenheten. Som en följd av detta fördröjdes även kontrolleringen av texterna, inskolning i kodning och uppmärkning och hantering av filer, för projektmedarbetarna. I början uppstod också en del tekniskt krångel med kollationeringsverktyget Juxta. Under år 2012 har det dock fungerat mycket bättre och verktyget har varit till stor hjälp vid kontrollering av inskannade och OCR-behandlade texter.
Sökfunktionen i bibliografidatabasen har under större delen av projektet inte fungerat, eftersom det varit nödvändigt att överföra databasen till XML (se ovan). Sökningar i materialet i databasen har därför under perioder tvingats ske utanför gränssnittet, vilket är mindre användarvänligt.
Utarbetande av principer för uppmärkning av ord- och sakförklaringar har vidare tagit mer tid än beräknat och över lag har behovet av teknisk (eller tekniskt bildbar) personal i projektet ursprungligen underskattats.

Arbetets integrering i myndigheten/organisationen samt hur arbetet kommer att vidareföras

Integreringen av projektarbetet i anslagsförvaltarens, d.v.s. KB, organisation har inte fungerat helt tillfredsställande. SLA har i praktiken fungerat som ett externt projekt där KB skött löneutbetalningar och administration kring resor, sjukfrånvaro, föräldraledighet etc. under åren 2010-2011. Någon integrering i KB:s forskningsavdelning har inte skett, trots försök från SLA:s projektledare. Endast redan i förväg KB-anställd personal i projektet (2 stycken under 2010 och 2011) har haft arbetsplats på KB. Under år 2012 har SVS administrerat projektet och betalat ut löner etc. Drivande parter i projektet har i praktiken huvudsakligen varit SVS och LB, medan KB fungerat som leverantör av digitaliserat material. Det är också den roll som KB är tänkt att ha, från 2013 och framåt. Chefen för KB:s biblioteksavdelning, Agneta Holmenmark, ingår numera i SLA:s styrgrupp och via den kontakten är en uttalad förhoppning att KB ska kunna prioritera Lagerlöfmaterial vid framtida digitaliseringar samt att SLA och KB ska samarbeta om standard för metadata.

Vad gäller vidareföring av projektet så har under hösten beslutats att SLA ska ingå som en utvecklad del av Litteraturbanken. På så vis säkras SLA:s fortlevnad via en etablerad organisation med väl upparbetade rutiner för långsiktigt bevarande och underhåll av digitala texter och annat digitaliserat material. Arbetet med överflyttning från den separata SLA-sajten till Litteraturbanken kommer att ske under 2013. SLA kommer inte att drivas vidare som ett helt projekt efter 2013, däremot som enskilda delprojekt, där sajten successivt byggs på med nytt material. Under år 2013 finns projektmedel från Stiftelsen Natur & Kultur samt Louise Vinge, för att arbeta vidare med sajten och dess överflyttning till Litteraturbanken samt utge två bokutgåvor (på SVS; Gösta Berlings saga samt en antologi med tal av Lagerlöf). Ytterligare texter kommer dessutom att läggas ut på sajten, inklusive en textkritisk digital utgåva at Körkarlen, vilken utkom som provutgåva i bokform år 2009.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

En textkritiskt värdefull fråga som uppstått är hur man, på ett textkritiskt acceptabelt sätt, ska redovisa interna varianter mer översiktligt istället för att förteckna samtliga ändringar i listor, som på traditionellt vis i textkritiska utgåvor. Den redovisning som utarbetades för ändringar i sättningsförlagan till Gösta Berlings saga skedde i samråd med projektets redaktionsråd och blir vägledande för fortsatt liknande arbete, inte bara inom Selma Lagerlöf-arkivet utan även då denna typ av redovisning kommer att göras för framtida textkritiska utgåvor utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet.

En annan fråga har varit hur man skapar en textkritisk utgåva som samtidigt är ett författarskapsarkiv utan att automatiskt bygga ett monument som huvudsakligen traderar en traditionell typ av litteraturhistorieskrivning. SLA har hanterat detta problem genom att göra arkivets metadata interoperabel med andra databasprojekt, såsom Women Writers Database vid Huygens Instituut i Haag, så att arkivets material kan nås genom fler databaser och Selma Lagerlöfs plats i ett internationellt perspektiv kan belysas. Digitaliserat material, såsom det i SLA, ger också möjlighet att undersöka text med digitala verktyg, till exempel genom att maskinellt identifiera kombinationer av ord (topic modeling) eller att genom kollationeringsverktyg som Juxta jämföra olika översättningar. Detta kan exempelvis svara på frågor om hur översättningar anpassas till särskilda nationella kontexter.

Det främsta resultatet av projektet är material som producerats för publicering på webbsidan (open access). Även om själva sajten inte är helt klar - och detta har inte heller prioriterats, efter att det hösten 2012 beslutades att SLA skulle överflyttas till LB, under år 2013 - så ligger materialet förberett och uppmärkt för publicering i det repositorium med texter, bilder och annat material som skapats för projektet. Det finns en demosajt på http://demo.selmalagerlofarkivet.se/#!start där huvuddelen av materialet kan ses. Där finns texter och vissa sökfunktioner. Användargränssnittet är dock inte helt finjusterat, vilket kommer att ske i samband med överflytten till LB.

Skilda aspekter av projektarbetet samt projektet som helhet har presenterats på några internationella konferenser: Den 11-13/5 2011 på "Click-on-Knowledge" i Köpenhamn, den 20-22/6 2011 på "Selma Lagerlöf 2011: text, translation, film" i London, den 13-16/4 2011 på "Cost Action IS0901. Womens writing in history" i Belgrad, den 18-20/7 2012 på "Digital Humanities" i Hamburg samt den 5-8/6 2012 på "Association of Critical Heritage Studies Annual Conference" i Göteborg.