Dag Lindström

Ensamma män i en övergångstid. Den ogifte mannen i det svenska samhället 1750-1870

Ensamma mäns livsvillkor tillhör de mest okända delarna av vår historia. Trots att det genom tabellverkets material lätt kan konstateras att de ensamstående männen utgjorde en betydande andel av den svenska befolkningen under 1700- och 1800-talen, saknar vi en samlad bild av deras numerär. Kunskapen om deras försörjnings- och levnadsförhållanden är också i det närmaste obefintlig.
1700- och 1800-talens manlighetsideal var nära förbundna med rollen som husbonde och husfader. Samtidigt levde många vuxna män att som ogifta. Det finns alltså en påtaglig diskrepans mellan sociala normer och de faktiska levnadsvillkoren för många män.
De ensamma männen är intressanta att studera under perioden från mitten av 1700-talet till 1800-talets senare del också därför att det rör sig om en tid som präglades av genomgripande sociala och ekonomiska förändringsprocesser. Geografiskt kommer fokus att ligga på östergötland som inom en avgränsad region erbjuder goda möjligheter till jämförelser av olika socioekonomiska miljöer.

Projektet kommer att behandla fyra aspekter av de ensamma männens plats i det svenska samhället 1750-1870.
1) En kvantitativ analys av deras antal, sociala tillhörighet och geografiska fördelning.
2) En analys av deras delaktighet och integration i samhället.
3) Ensamma män som riskgrupp.
4) Synliggörande respektive osynliggörande i samtiden.

Dag Lindström, historia, Uppsala universitet

2009-2014

Projektets syfte var att studera den ensamstående mannens villkor och plats i det svenska samhället 1750-1870. Under arbetet har undersökningsobjektet preciserats och tydliggjorts såsom ogifta, vuxna män. Projektet har genomförts med Östergötland som undersökningsområde. Studien planerades att omfatta fyra huvudproblem: 1) att identifiera de ensamstående [ogifta] männen (andel, geografiska variationer, sociala miljöer, sociala positioner och försörjningsförhållanden), 2) delaktighet och integration, 3) ensamstående [ogifta] män som riskgrupp (i fråga om hälsa, kriminalitet och olyckor), samt 4) synliggörande och osynliggörande.

Under projektperioden har syftet justerats på flera punkter. Det har fått tydligare fokus på ett mindre antal undersökningsområden: Linköpings stad, samt socknarna Bjälbo, Svinhult, Risinge, samt Gryt. Dessa representerar också tydligt skilda socioekonomiska kontexter: en stad, som dessutom utgör ett administrativt centrum (vissa jämförelser görs även med andra städer i Östergötland), samt socknar som representerar slättbygd, skogsbygd, tidig industrialisering och kustbygd. Delsyfte 4 föll i huvudsak bort på ett relativt tidigt stadium då det visade sig att två andra forskningsprojekt (Karin Hassan Jansson och Maja Bondestam) berör väsentliga delar av samtidsdebatten om de ogifta männen. Där framgår det att den ogifte mannen mycket explicit tydliggjordes som ett samhällsproblem under den undersökta tidsperioden. Delstudierna 1 och 2 har vist sig bli mer omfattande, men också mer givande, än som förmodades under planeringsskedet.

En annan förändring är att delsyfte 3 genomförs bara delvis. Den del av studien som analyserar och synliggör olika grupper av ogifta män, olika livssituationer (inklusive olika boende och försörjningsförhållanden), olika livslopp och aspekter av delaktighet och integration har i stället getts större utrymme. Dessa delar av studien har kunnat fördjupas och ger i högre grad viktiga resultat jämfört med vad som förväntades i planeringsskedet. Samtidigt gör också den mer diversifierade bild som framträder av de ogifta männen det mer vanskligt att göra generella analyser av ogifta män som riskgrupp.

Projektet har på en rad områden gett väsentlig ny kunskap om ogifta män under tidsskedet 1750 - 1870. Detta är en period som allmänt utmärks av ett antal grundläggande sociala och ekonomiska förändringsprocesser. Det blir i projektets resultat tydligt att ogifta män i mycket hög grad påverkades av dessa förändringar, men också att de ogifta männen är en grupp som på allvar måste inkluderas i analyser av dessa genomgripande sociala och ekonomiska förändringar.

Projektets tre viktigaste resultat är följande:
1. Det rådde mycket stora skillnader mellan olika områden. Här har valet av olika geografiska undersökningsområden med olika socioekonomisk karaktär gett tydliga utslag. Skillnaderna syns för det första mellan stad och land. Andelen ogifta män är betydligt högre i Linköping. Gruppen vuxna ogifta män var där också mycket mer diversifierad och komplicerat sammansatt. Samtidigt är också skillnaderna mellan olika landsbygdssocknar påfallande. Andelen ogifta var mycket högre i slättbygdssocknen (Bjälbo), den tidigindustriella socknen (Risinge) och kustsocknen (Gryt) jämfört med skogsbygden (Svinhult). Å andra sidan var den långsiktiga ökningen påtaglig i Svinhult jämfört med övriga landsbygdssocknar. Genomgående visar gruppen ogifta män en mer homogen sammansättning i landsbygdssocknarna med en mycket stark dominans för drängar. Men här finns också tydliga skillnader. Svinhult visar den minsta variationen medan Risinge och Gryt visar den största variationen bland landsbygdssocknarna. Till väsentlig del utgjordes gruppen ogifta män av lärlingar, gesäller och drängar, vilka till stor del var så kallade livscykelssinglar, och framför allt i landsbygdssocknarna är det en variation i behovet av och möjligheterna att kunna ta tjänst i sådana positioner som också var avgörande för inslaget av ogifta vuxna män. Samtidigt så finns i några av undersökningsområdena alltså en tydlig tendens till att variationen i gruppen ökade, vilket både (i vassa fall) hänger samman med en allmänt ökande social och ekonomisk diversifiering och att ogifta blir vanliga inom grupper som tidigare nästan uteslutande bestått av gifta.

2. De ogifta männen kan i hög grad sägas ha varit både delaktiga och integrerade i samhället. De ogifta männen var en heterogen och diversifierad grupp. Den stora gruppen livscykelsinglar (drängar, gesäller, lärlingar och liknande) har i huvudsak ingått i bonde- eller borgarhushåll och deras position som ogifta har i de flesta fall omfattat ett begränsat skede av livet. Även de som stannade kvar under lång tid eller under hela livet i en sådan position har ofta ingått i ett större hushåll. Det innebär naturligtvis att deras livschanser kan beskrivas som begränsade, men de kan inte generellt beskrivas som marginaliserade eller utanförstående. Andra ogifta män och en stor del av dem som fortsatte ett liv som ogifta i högre ålder eller genom hela livet, hade också en relativt etablerad social position såsom exempelvis, köpmän, ämbetsmän eller hemmansägare. Det finns inte fog för att hävda att ogifta män generellt skulle ha varit en marginaliserad, missaktad eller utanförstående social kategori i ekonomisk misär. I en urban miljö såsom Linköping etablerades under denna tid också en rad nya sociala arenor där ogifta men socialt etablerade individer kunde mötas. De faktiska förhållandena avviker också mycket påtagligt från den bild som gavs i samtidsdebatten av den ogifte mannen som en lättsinnig och oansvarig individualist.

3. Analysen av de ogifta männen visar också på stora och genomgripande sociala förändringar. De ogifta männen blir efterhand en allt mer heterogen grupp, framför allt i vissa miljöer. Ogifta återfinns inom grupper där de tidigare var mycket varit ovanliga (såsom hantverksmästare, köpmän och hemmansägare). Samtidigt blir det också allt vanliga med gifta män inom de grupper som tidigare nästan uteslutande bestod av livscykelsinglar (såsom gesäller, bodbetjänter, drängar och betjänter). Här visar analysen att en tidigare mycket tydlig gräns mellan ogifta och gifta sociala kategorier, kopplat till bestämda faser i livscykeln, redan under andra halvan av 1700-talet hade börjat krackelera. Detta har tidigare uppmärksammats för hantverkargesäller, men var alltså aktuellt för betydligt bredare grupper. Även här är skillnaderna tydliga mellan olika undersökningsområden. Förändringen är mest markant i Linköping, men syns också på ett tydligare sätt i Bjälbo, Risinge och Gryt jämfört med Svinhult.


Projektarbetet har bidragit till att generera en rad nya forskningsfrågor, delvis som en direkt följd och fortsättning på detta projekt och dels i samspel med andra forskningsintressen. De unga ogiftas flyttningsmönster under tiden omkring 1750-1850 framstår som ett betydelsefullt undersökningsområde. Många unga från landsbyggden tycks ha tillbringat en tid som pigor och drängar i staden. Vad betyder det för vår förståelse av förhållandet mellan stad och land och den vanliga uppfattningen om Sveriges mycket låga urbaniseringsgrad? Likaså finns det indikationer på att de unga ogifta kunde förlita sig även på andra nätverk än dem som tillhandahölls genom deras inkludering i borgarhushåll. Hur var sådana nätverk organiserade och vilken betydelse hade de i senare skeden av livet? Ett annat forskningsområde med viss koppling till de ogifta och som ännu undersökts i begränsad omfattning är den tidiga nöjes- och fritidskultur som började formeras framförallt i urban miljö redan från 1700-talet.

Projektet knyter väl an till ett internationellt forskningsfält. Frågeställningarna är av allmän relevans och på intet sätt bundna till en svensk kontext. De lämpar sig också väl för internationell komparation. Den historiska forskningen om ogifta män är ännu begränsad till sin omfattning, men intresset är uppenbarligen växande. Jag har även presenterat forskningsresultat vid två internationella konferenser. Dels inom en session om urbana singlar vid European Social Science History Conference (Glasgow 2012), dels vid en konferens om urbana singlar (Antwerpen 2013).
Projektet och delar av dess preliminära forskningsresultat presenteras i Vetenskapsradion historia under våren 2013.

Publiceringsstrategin har från början varit att utarbeta en monografi från projektet samt några tidskriftsartiklar (inklusive internationell publicering). Ett internationellt antologibidrag är nu under publicering och övriga delar av planen är under genomförande. Ett monografimanus är under utarbetande och beräknas bli färdigt under våren 2015. Två ytterligare artiklar till vetenskapliga tidskrifter håller också på att utarbetas. En artikel med arrbetstiteln En ogift elit beräknas skickas till Historisk tidskrift under hösten 2014 och en engelskspråkig artikel som presenterar bokens huvudresultat beräknas kunna skickas till (preliminärt) Journal of Family History eller Continuity and Change under våren 2015.

Publikationer:

Dag Lindström, "Maids, Noblewomen, Journeymen, State Officials, and Others. Unmarried  Adults in Four Swedish Towns, 1750–1855", i Julie de Groot, Isabelle Devos & Ariadne Schmidt (eds.), Single Life in the City 1200-1900, (Palgrave 2014)