Sverker Gustavsson

Blandad författning och konstitutionell minimalism


Vanliga lagar beslutas med enkel majoritet. Så är det inte med grundlagar. Beslut om sådana kräver kvalificerad majoritet, dubbla beslut, folkomröstning eller motsvarande. Vad som är konstitutionellt privilegierat understöds av en försvårande beslutsregel.
Skillnaden mellan vanlig lag och grundlag reser frågan om vad som grundlagsskyddas och varför. Enligt minimalistisk doktrin är det bara valsättet och regeringssättet samt reglerna om yttrande- och föreningsfrihet som privilegieras. öppenhet för skiftande social och ekonomisk politik, argumenterar en minimalist, verkar till stöd för demokratin. Tilltron till folkstyret växer om valutslag tillåts göra praktisk skillnad.



Enligt den motstående idén om blandad författning, däremot, är det vartill proceduren används som är det viktiga. Lagstiftningen blir alltför kortsiktig, menar minimalismens kritiker, om den kan ändras med enkel majoritet. även centrala delar av politikens innehåll bör därför privilegieras.



Projektet har två syften. Empiriskt är uppgiften att klargöra hur de båda grundprinciperna minimalism och blandad författning i varierande grad präglar förekommande statsskick.



Normativt är avsikten att ta ställning till bästa möjliga argument. Båda undersökningarna grundar sig på befintlig litteratur och tillgängliga databaser.

Sverker Gustavsson, Stasvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

2009-2015

Uttrycket konstitutionell minimalism (thin constitutionalism) syftar på en position i den allra mest grundläggande författningspolitiska debatten. Den som företräder denna uppfattning menar att det lagbundna folkstyret bäst förstärker sig självt om lagarna i så liten utsträckning som möjligt har karaktär av grundlag, det vill säga att momentet av svårföränderlighet begränsas till den politiska friheten och reglerna för att fatta beslut samt så litet som möjligt avser politikens innehåll. Om det klart framgår att ansvaret ligger hos majoriteten, kan folkstyret visa handlingskraft och därigenom tillvinna sig respekt. Att grundlagsfästa också det kontroversiella i fråga om politikens innehåll främjar i praktiken, menar minimalisten, misstron mot folkstyrets förmåga att konstruktivt bearbeta målkonflikter och motsättningar mellan skilda idéer och intressen.

Framför allt inom skandinavisk politik och statskunskap - och då särskilt under de första trettio åren efter 1945 - har denna uppfattning varit starkt företrädd. Idén var att demokratin bäst stärkte tilltron till sin egen fortlevad genom att praktiskt taget allt politiskt innehåll var öppet för skilda majoritetsuppfattningar. Vare sig säkerhetspolitiken, välfärdsstaten eller marknadshushållningen borde därför grundlagsfästas. Att vara rädd för folket och låta detta komma till uttryck genom att konstitutionellt privilegiera någon viss politisk uppfattning anser en minimalist vara kontraproduktivt om avsikten är att framtidsinriktat rycka undan mattan för demokratins motståndare.

Uttrycket blandad författning (thick constitutionalism) syftar på motsatt position. Tvärtemot den minimalistiska uppfattningen hävdar den som förespråkar en sådan ordning att tilltron till demokratin inte kan vara självförstärkande med mindre den förser sig själv med inbyggda garantier mot majoritetsstyre. Det historiskt betingade skälet är att grundlagstiftaren fruktar vad förtroendevalda med stöd av folkliga opinioner kan åstadkomma. Följaktligen är det angeläget att den del av politikens innehåll som grundlagstiftaren bedömer vara viktiga för folkstyrets överlevnad konstitutionellt privilegieras.
Kulturellt kan det röra sig om någon form av statskyrka. Administrativt kan det röra sig om särskilda rättigheter för delstater, universitet, riksbanker, förvaltningsmyndigheter och motsvarande. Allmänpolitiskt kan det röra sig om att de rättsliga förutsättningarna för marknadshushållningen respektive välfärdsstaten behöver immuniseras gentemot möjligheten av lagstiftning grundad på enkel majoritet genom beslut vid ett enda tillfälle.

Under de första decennierna efter andra världskriget var det dominerande författningspolitiska tänkandet i Skandinavien ett annat än på kontinenten. Den vanliga nordiska uppfattningen var att demokratin på egen hand och så att säga "självkontrollerat" bäst kunde hantera villkoren för sin fortlevnad. På kontinenten ville de ledande i stället värna fortlevnaden genom partiförbud, överrepresentation, lagprövning, oberoende centralbanker och en europeisk union. Poängen med att tänka i termer av "skyddsvall" var att denna "skyddsvall" konstruerades, så att politiken immuniserades mot inverkan från majoritetsuppfattningar. De viktigaste frågorna skulle så litet som möjligt riskera att bli underkastade allmänna opinionen.
Det nyliberala tänkande som utbredde sig med början kring 1980 verkade i samma riktning och likformigt över hela Europa. Dess teorier understödde och förstärkte idén om folket och dess valda företrädare som problemet snarare än som lösningen på behovet att bearbeta målkonflikter och intressemotsättningar. Försvaret av demokratin ansågs - tvärtemot den minimalistiska grundantagandet - kräva större inslag av expertstyre och mindre utsatthet för allmänna opinionen.

Med tiden har den nyliberala offensiven medfört att minimalismen pressats tillbaka och "rädslan för folket" blivit något som mera förenar än skiljer det författningpolitiska tänkandet i Skandinavien och på kontinenten. Inte minst gäller detta för vad som politiskt har blivit följden av finanskrisen efter 2008. Krisen för unionsprojektet har bidragit till att den konstitutionella problemuppfattningen över hela Europa fått starka gensamma drag. Hur mycket av den politiska agendan i ett samhälle bör vara öppen för majoritetsstyre om demokratins effektiva självförsvar antas vara det författningspolitiska resonemangets grundproblem? Samma fråga ställer sig grundlagsstiftarna generellt över hela världen.

Inom ramen för projektet har frågeställningen rörande de konstitutionella villkoren för demokratins självförsvar fördjupats. Framför allt är det tre viktiga iakttagelser som finns redovisade i publikationerna. Den första iakttagelsen gäller spänningen mellan politisk liberalism och ekonomisk liberalism inom varje form av reformistisk, blandekonomisk och välfärdsstatlig nationell konfiguration. Den andra iakttagelsen gäller spänningen mellan att tolka politiska motsättningar horisontellt som en fråga om politisk eller ekonomisk liberalism respektive att tolka dem vertikalt som en fråga om medgörlighet eller motspänstighet i förhållandet mellan nationellt mot internationellt beslutsfattande. Den tredje viktiga iakttagelsen gäller vad som krävs för att upprätta och vidmakthålla ett rimligt mått av tillit i den vertikala dimensionen. Den är att marknadsliberalismens grundtanke om fri rörlighet inte ovillkorligen bör tolkas som förenhetligande av den samhälleliga organisationen utan som icke-diskriminering av aktörer hemmahörande i olika nationella sammanhang. Som framgår av publikationslistan har relativt stor vikt lagts vid att begripliggöra dessa tre olika aspekter av den grundläggande problematiken inför en specialintresserad svensk allmänhet.

Nästa steg i arbetet - som nu pågår och ligger utanför det utmätta projekttiden - är att i form av en samlad framställning och tillspetsat besvara den ställda frågan. Under vilka förhållanden kan de båda principerna om konstitutionell minimalism respektive blandad författning bedömas vara mest ändamålsenliga om demokratins självförsvar förutsätts vara det yttersta syftet? Svaret sökes lämpligen, har projektledaren kommit fram till, i form av en historisk jämförelse mellan svensk och europeisk problemuppfattning.

Projektets publiceringsstrategi har varit att utarbeta uppsatser på såväl svenska som engelska i syfte att undan för undan skapa klarhet om de tre nyssnämnda begreppsparens principiella innebörd och empiriska tillämplighet. Flertalat av dessa uppsatser och bokkapitel publicerades våren 2014 i en volym med titeln Akademisk, politisk och ekonomisk liberalism och den viktigaste engelska uppsatsen i volymen Democratic politics in a European Union under stress, som utkom hösten 2014. Vad projektledaren nu planerar är en sammanfattande framställning om vad som skiljer svensk och europeisk problemuppfattning med avseende på konstitutionell minimalism och blandad författning som grundalternativ.

Som de viktigaste i betydelsen mest framåtsyftande publikationerna bedömer projektledaren Delegation eller blandad författning? (2013), Demokratins självförsvar efter finanskrisen (2014) och The need for legitimate opposition and protectionism (2014).

Utanför vetenskapssamhället i snäv mening har projektledaren väsentligen bidragit med två publikationer. Det ena har utgjorts av en forskningsöversikt beställd av Svenska institutet för Europapolitiska studier med titeln Förtroendet för det europeiska unionsprojektet (2013). Det andra utgjorts av en översiktlig framställning beställd av Forum för EU-debatt med titeln Unionens demokratiska underskott (2014). Till detta kommer de insatser som han har gjort som kommentator i tidningar och radio av svenska och europeiska författningsfrågor.

Publikationer

2009

Yttrandefriheten och statsskicket [Freedom of expression in the Swedish form of government]
pp. 91–102 in A.R. Olsson, ed., Till tryckfrihetens försvar. Lund: Studentlitteratur.

Reformismens fortsatta möjlighet [The feasibility of further reformism]
pp. 13–36 in B. Ruthström, red. Spaning Europa. Stockholm: Premiss

Putting limits on accountability avoidance
pp. 35–50 in S. Gustavsson, C. Karlsson & T. Persson, eds., The Illusion of accountability in the European Union. London: Routledge.

Varför blandad författning? [Why thick constitutionalism]
pp. 36–50 in M. Anthonsen & S. C. Jagers, red., Rätt grönt. Vänbok till professor Lennart J. Lundqvist. Göteborg: University of Gothenburg (= Göteborg Studies in Politics, 120).

2010

European transnational constitutionalism: end of History, or a role for legitimate opposition?
pp. 211–22 in E. Özdalga & S. Persson, eds., Contested sovereignties: government and democracy in European and Middle Eastern perspectives. London: I.B. Tauris, 2010 (= Swedish Research Institute in Istanbul, 19).

Thick and thin constitutionalism
Statsvetenskaplig tidskrift, 112 (1): 56–59.

Anmälan av Karin Olsson: Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. Växjö University Press, 2009.
Statsvetenskaplig tidskrift, 112 (2): 255–263. [Book review of a dissertation by Karin Olsson on democracy’s self-reproduction according to Robert Dahl.]

Politisk och ekonomisk liberalism [Political and Economic Liberalism]
pp. 9–33 in T. Brunius, red., Forskning över gränserna (= Skrifter utgivna av Föreningen för filosofi och specialvetenskap, 17).

Akademisk liberalism [Academic liberalism]
Statsvetenskaplig tidskrift, 112 (4): 423–433.

2011

Myntunion utan fiskal union—hur är en sådan politiskt möjlig? [Monetary union without fiscal Union—what makes it politically possible?]
pp. 25–55 in U. Bernitz, L. Oxelheim & T. Persson, red., Överlever EMU utan fiskal union? Stockholm: Santérus.

Verklighetsnära statskunskap [Problem-driven political science research]
pp. 275–288 in C. G. Alvstam, B. Jännebring & D. Naurin, eds., I Europamissionens tjänst. En vänbok till Rutger Lindahl. Göteborg: Centrum för Europafrågor.

Unionsmedlemskapet som grundlagsproblem [EU membership in Swedish constitutional law]
Statsvetenskaplig tidskrift, 113 (3): 351–374.

2012

Olika syn på skilda uppfattningar [Different views on the fact of varied ideas and interests]
Svenska Dagbladet, 18 oktober.

EU balanserar på avgrundens rand The EU is balancing on the brink of disaster]
pp. 17–21 in Respons, number 6/2012.

2013

Delegation eller blandad författning? [Delegation or mixed government?]
pp. 109–125 in T. Bull, O. Lundin & E. Rynning, eds., Allmänt och enskilt—offentlig rätt i omvandling. Festskrift till Lena Marcusson. Uppsala: Iustus.

Förtroendet för det europeiska unionsprojektet [The prerequisites for trust in the European Union project]
Stockholm: Svenska institutet för Europapolitiska studier (= Europapolitisk analys 2013:9) [12 pages].

Intertwined sovereignties and the problem of legitimate opposition in the European Union
pp. 121–142 in P. Sevastik, ed., Aspects of sovereignty—Sino-Swedish reflections. Leiden: Martinus Nijhoff Publishers (= Raoul Wallenberg Institute Human Rights Library, 42).

2014

Normprövning av unionsrätten [When does Swedish constitutional law trump EU law?]
pp. 395–406 in Svea Hovrätt 400 år. Stockholm: Norstedts.

Unionens demokratiska underskott [The democratic deficit in the European Union]
Stockholm: Forum för EU-debatt [48 pages].

Demokratins självförsvar efter finanskrisen [Democratic self-defence after the financial crisis]
pp. 276–291 in D. H.Claes, K. Heidar & C. Holst, eds., Politikk i grenseland—Festskrift til Øyvind Østerud. Oslo: Universitetsforlaget.

Rescuing democratic reformism in Europe after 2008
pp. 114–124 in T. Lundén, ed., Sweden-Serbia and Europe—periphery or not? Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien (= KVAA konferenser, 85).

Akademisk, politisk och ekonomisk liberalism [Academic, political, and economic liberalism]
Handlingar utgivna av Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala, 24 [371 pages].

The Need for Legitimate Opposition and Protectionism
pp. 236–254 in O. Cramme & S. B. Hobolt, eds., Democratic Politics in a European Union under Stress.
Oxford University Press.