Staffan Ericson

Televisionens tider

Syftet med detta projekt är att granska televisionens historiegrafi. Under det senaste decenniet har västerlandets television blivit allt mer upptagen med skildringar av historia. Televisionens inverkan på det kollektiva minnet är numera också erkänd. Samtidigt är medievetenskapen relativt outvecklad vad gäller frågor om mediets representation av det förflutna ("historia på TV"), och specifika kronosofi (TVs sätt "att skriva historia"). Detta projekt urskiljer tre tidsformer, vars interna samspel antas vara avgörande för televisionens anspråk som historieförmedlare:

Krönikans tid - som i televisionens organiserande av kronologiska flöden av historisk tid, genom dokumentärer, fiktionsserier, årskrönikor, etc.
Katastrofens tid - som i de drastiska avbrott, då direktsändningen ställer oss inför historiens referent som katastrof, kris, död (attacken mot WTC, tsunamin, etc).
Ritualens tid - som i mediehändelsernas ceremoniella television, då televisionen bidrar till iscensättningen av historiska milstolpar (olympiska spel, presidentval, rymdfärder, etc)

De tre formerna studeras i tre fallstudier av samtida television, som särskilt vill beakta hur televisionens tideräkning synkroniseras i transnationella medborgarskap, med relevans för relationen mellan USA och Europa. Den första avser CNNs dokumentärserie "The Cold War", den andra televisionens åminnelser av attackerna mot World Trade Center, den tredje rapportering kring valet av Barack Obama.

Staffan Ericson, institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola

2009-2014

Projektet inleddes januari 2010, och inkluderade tre forskare: Staffan Ericson (docent, Södertörns högskola), Amanda Lagerkvist (docent, numera Stockholms universitet),samt Paul Achter(University of Richmond, USA). Syftet angavs i ansökan som att öka förståelsen för televisionens historiografi, genom att i delstudier av transnationell television beskriva tre temporala former: "krönikans tid" (när successiva tidsflöden organiseras i dokumentär, fiktion, krönikor), "katastrofens tid" (när historia framställs som live-sänt avbrott, trauma, katastrof), "ritualens tid"(när ceremoniella, planerade "mediehändelser" inbjuder oss att bevittna historien). Ett grundläggande antagande var att dessa formers samspel var avgörande för televisionensbhistorie- och minnesförmedlande anspråk.

Som framgår nedan har projektet i stort följt ansökans plan. Redovisningen är ännu inte avslutad (en internationell samlingsvolym på temat "The Times of Television" sammanställs under 2014, se nedan). Den målsättning som uppgavs i halvtidsrapport till RJ - minst sex publicerade artiklar från projektdeltagarna - hade dock redan uppnåtts vid projektets utgång.Ytterligare fyraartiklar av deltagarna har under perioden förberetts och ventilerats.
Som helhet kom projektet att tangera en rad expansiva forskningsfält - medialisering, temporalitet, minne - vilket skapade goda kontaktytor för projektets exponering och potential för fortsatt utveckling, men även klargjorde det treåriga (deltids-)projektets begränsningar.

Ändringar av syfte

Ett av delprojekten kom att välja ett delvis nytt material: Achters studie riktades i ansökan mot tal under presidentkampanjen 2008, men kom att intressera sig för hur presidentens tal efter valet påbörjade, trappade upp eller "avslutade" krigstillstånd. Därmed uppmärksammas också en utveckling i vilken klassiska medieritualer kan riktas mot utdragna "kriser" (en temporalitet som inte blev explicit i ansökans design), samtidigtsom alla tre delstudierna kom att beröra relationen medier-krig (en tematik som inte utvecklats i ansökan).


Tre viktiga resultat

Projektets tidiga studier ansluter till delprojektens syften, genom att utveckla bestämningar av de tre formerna, i relation till angivet material och teoribildning: Den historiska tv-krönikans referentiella, narratologiska och temporala särart,och relation till traditionell historiografi, beskrivs utifrån CNNs serie om det kalla kriget (Ericson 2011); televisionens funktion som "elektronisk minnesplats" beskrivs utifrån åminnelsen av 11 septembers katastrofiska tid i svensk television (Lagerkvist 2012);mediehändelsens retoriska villkor beskrivs utifrån amerikansk televisions skildring av Irakkrigets förlopp(Achter2014). I senare studier läggs mer fokus på dessa tidsformers skärningspunkter, och mediets specifika mnemoteknik: samspelet mellan flyktighet och upprepning i olika former för"liveness", (Lagerkvist 2013, Ericson och Lagerkvist, kommande 2014), televisuella "förrumsliganden" genom vilka denna intensifieras(Ericson kommande 2014, Lagerkvist 2012), motsvarande historiografiska mönste rinom medieteorin (Ericson 2013, Achter kommande 2014).

Projektet valde ett mediespecifikt fokus på ett "gammalt" medium, i en tid då annan forskning kom att fokusera konvergens, digitalisering, post-television. Man kan hävda att ett av projektets resultat blev en fördjupad och konkretiserad insikt om det televisuellas fortsatta närvaro, inte bara i det digitalas, transmedialas och/eller postmedialas organiserande av tid, men också för vår uppfattning om "historisk tid". Detta tema betonas i samlingsvolymen, men har också bildat utgångspunkt för nya projekt.


Nya forskningsfrågor

I anslutning kan nämnas att Lagerkvist tilldelats Wallenberg-stiftelsens femåriga stöd för humanistiska forskare, med projektet "Existential Terrains: Memory and Meaning in Cultures of Connectivity" (2014-2018). Tillsammansmed Johan Fornäs (huvudsökande)och Anne Kaun har Ericson initierat en av RJ-stödd nätverksgrupp på temat "Medialiseringens tid - tidens medialisering", inom vilket ett 15-tal forskareanordnar workshops och utarbetar publikationer (2013-2015). Med konstvetaren Dan Karlholm har Ericson erhållit planeringsbidrag för ett projekt om liveness och reenactment under 1950-tal (television som"det postmedialas förhistoria", inlämnas våren2015). Quarterly Journal of Speech, ledande inomamerikansk retorikforskning, har inbjudit Achter att skriva en översikts/review-artikel (8000 ord) på temat "Mediation, Rhetoric, and History" under 2014.

Projektets internationella förankring

Projektet strävade tidigt efter att presentera sin ansats i kvalificerade sammanhang, bland annatgenom att organisera paneler till ledande internationella konferenser. Till ICAs konferens i Boston 2011 sammanställde Lagerkvist en panel om "Transnational Mediated Memories: Digital and Televisual Paradigms", med presentationer av Lagerkvist, Ericson, Anna Reading, Amit Pinchevsky (kommentator Marita Sturken). Achter sammanställde panel av amerikanska forskare för NCAs konferens 2011 i New Orleans, om"Memory, Historiography and War in the Twenty-First Century" (kommentator Barbara Biesecker). För ECREAs konferens 2014 i Lissabon har Ericson sammanställt panel om "Media and Forgetting", med sex forskare, varav fyra internationella (kommentatorEric Rothenbuhler).En annan strategi var att presentera delstudier vid kvalificerade,tematiska konferenser. Ericson har presenterat vid Centre of Excellence in Cultural Theory, Tarttu ("Time in Culture", 2010), vid New School, New York, ("The Art of Memory", 2012), vid MIT, Boston ("Media in Transition"), vid Oslo universitet ("Regimes of Temporality", 2013), och vid ECREA's konferens i Lissabon 2013, Ericson och Lagerkvist vid NORDMEDIAS konferenser (Island 2012, Oslo 2013). Ericson och Lagerkvist har inbjudits att presentera projektmaterial som "keynote speakers" vid internationella konferenser ("Media and Death", Helsinki 2013, "Critical and CulturalTheory", Stockholm 2012), samt bidra till symposier arrangerade av andra projekt ("Historikermötet" 2011, "Catastrophic Cultures" 2012).

Några internationella kontakter blev särskilt betydelsefulla för projektets utveckling. Paul Frosh och Amit Pinchevski publicerade vid projektets start en samlingsvolym på temat Media Witnessing. De inbjöds 2011 till Södertörn för föreläsningar och arbetsmöten, Frosh återvände knappt ett år senareför en workshop kringprojektets artikelutkastoch publiceringsstrategi.2011 publicerade den franska forskaren Katharina Niemayer en fenomenologiskt inspirerad avhandling om television och historia, med Berlinmuren och 11 september som fallstudier. Med Niemayers orientering i tysk och fransk forskningsmiljö - ofta negligerad inom anglosaxiskt dominerad medieforskning-uppdagades flera närbesläktade ansatser. Projektet beslöt att inbjuda Niemayer som medredaktör till sin slutpublikation.

Forskningsinformativa insatser

Trots projektetsanknytning till aktuella och vardagsnärafenomen, får dess mediala spridningseffekter sägas ha varit blygsamma. Ett notabelt undantag: det amerikanska TV-bolaget CBS framställde 2011 för sina "SixO'ClockNews" ett längre inslag om projektet, inklusive intervjuer med Achter och Ericson. Därutöver har projektet löpande använts som exemplifiering i medarbetarnas medverkan i medier, inte minst i svensk radio.
I ansökan uttalades avsikten attintegrera projektet med pedagogisk verksamhet. Alla tre deltagare har under perioden genomfört minst en ny kurs var om projektets teman vid svenska och amerikanska universitet. Specifikt angavs en plan om kurs på temat Medier, Minnen, Monument på amerikansk mark, med deltagande av svenska och amerikanska studenter. Denna har planerats av Achter och Ericson och genomförs våren 2014, med stöd från Carnegie Melon-stiftelsen.

Projektets två viktigaste publikationer

Enligt ansökan avsåg projektet att avrapportera med en internationellt publicerad samlingsvolym, med bidrag från forskare utanför projektet. Under 2013 inleddes också insamling av abstracts till en sådan, med titeln The Times of Television, redigerad av Ericson och Niemayer. Under våren 2014 framställs ett detaljerat proposal till, i första hand, internationell tidskrift om temanummer, i andra hand, internationellt förlag om antologi. I dagsläget kan alltså varken publiceringsform, urval, eller datum specificeras, men prognosen för publicering i välrenommerat fora tycks god (se nedan) .Utöver projektdeltagarna och nämnda Frosh och Niemayer, är ytterligare fem internationella forskare aktuella för medverkan.
Bland hittills publicerat presenterar Ericson (2011) projektets ansats som helhet, i ett bredare, mångvetenskapligt sammanhang.

Publiceringstrategier

I samband med projektets presentation på konferenser noterades tidigt ett potentiellt intresse för internationell publicering bland förlag och tidskrifter. Samtidigt uppstod dilemman: antologi-formen ansågs av flera påtänkta bidragsgivare ha växande nackdelar, meriterings- och spridningsmässigt, i jämförelse med tematisk tidskriftspublicering (som å andra sidan kunde innebära längre besluts- och produktionstider, mindre utrymme och redaktionskontroll). För att försäkra sig om rapportering framställde Ericson under 2012 ett förslag om projektbaserat nummer till en skandinavisk nättidskrift (peerreview-granskad,open access), vilket (tentativt) accepterades. I samråd med projektdeltagarna beslötsdock att avvakta med kontraktskrivande, då det stod klart att verksamheten kunde fortsätta under 2013 (Ericson har genom sitt deltagande i det sexåriga forskningsprogrammet "Tid, minne och representation", avslutat 2015, möjligheter till redaktörskap efter projektets utgång). Under 2013 inleddes så arbetet med den form för slutrapportering som beskrivs ovan, samtidigt som projektets individuella delstudier avslutades.

Publikationer

Achter, Paul (2014):”Reluctant Memories: Media Events and the End of the Iraq War”. I Lynne Webb & Erin Sahlstein (eds.):  A Communicative Perspective on the Military: Messages, Strategies, Meanings. Peter Lang, New York.

Ericson, Staffan (2011), "The Times of Television: Representing, Anticipating, Forgetting the Cold War", in Ruin, Hans & Andrus Ers: Rethinking Time: Essays on History, Memory, and Representation, Södertörn Philosophical Studies 9, Huddinge: Södertörn Academic Studies.

Ericson, Staffan (2013), “Media and Maelströms (McLuhan and Benjamin)”, Site Magazine 33, 2013: ”Senses”

Lagerkvist, Amanda (2012): ”9.11 in Sweden. Commemoration at Electronic Sites of Memory”, Television and New Media, Onlinefirst, Sept 14 2012

Lagerkvist, Amanda (2013): ”New Memory Cultures and Death: Existential Security in the Digital Memory Ecology”. Thanatos: The Finnish Journal of Death and Dying, Vol 2, Issue 2

Lagerkvist, Amanda (2013): ”Memories in the Making: Media, Memory, Performance”, Chapt 2 in Media and Memory in New Shanghai: Western Performances of Future Pasts, Palgrave MacMillan

Kommande/forthcoming (2014/2015;

Achter, Paul: ”After Iraq”, i Ericson & Niemayer, eds, The Times of Television

Achter, Paul: ”Review Essay: Mediation, Rhetoric, History" (prel. title), Quarterly Journal of Speech

Ericson, Staffan (med K Niemayer): ”Introduction: The Times of Television”, i Ericson & Niemayer, eds.

Ericson, Staffan: ”The Allegory of the Bunker: Cold War as Television”, i Ericson & Niemayer, eds.

Ericson, Staffan: ”Medialiserad historia, historiserad medialisering” (prel title) i Hans Ruin et al, eds.), Historiens hemvist,  vol 3, Medialisering, materialitet, och minnets teknicitet. (prel title), 2015.

Lagerkvist, Amanda: ”Between History and Amnesia: Aliveness in Electronic Media”, i Ericson & Niemayer, eds.

Lagerkvist, Amanda: ”A Quest for Communitas: Rethinking Mediated Memory Existentially”, i Nordicom Review