Gunnar Sahlin

KBs framtida digitaliseringsarbete - tre projekt om möjligheter och svårigheter

KB:s framtida digitaliseringsarbete - tre projekt om möjligheter och svårigheter

KB:s samlingar innehåller material av olika karaktär. De olika materialkategorierna omfattar bl.a. medeltida handskrifter, tidigmoderna tryck, tidningar och tidskrifter, vardagstryck, kartor och bilder och sist men inte minst audiovisuellt material. Både en digitalisering av KB:s material i mindre skala och en massdigitalisering kommer därför - beroende på vilken materialkategori som skall digitaliseras - behöva differensierade tekniska lösningar. Det är dock inte bara den tekniska sidan som bör utvärderas inför kommande digitaliseringssatsningar utan också samverkan mellan KB:s olika avdelningar och enheter samt samverkan med andra bibliotek och kulturminnesinstitutioner i Sverige. De nedan beskrivna projekten involverar bl.a. enheten för bevarande, enheten för handskrifter, kartor och bilder, enheten för vardagstryck samt enheten för digital produktion. I synnerhet digitaliseringen av 1600-talstryck bör sträva efter samverkan med andra svenska bibliotek, framförallt universitetsbiblioteken, vars samlingar i viss mån kan komplettera KB:s svenska 1600-talstryck.

Målsättningen med denna ansökan till Riksbankens Jubileumsfond är att åstadkomma förberedelser för framtida större projekt. Delprojekten återspeglar bredden i KB:s samlingar: äldre tryck, vardagstryck och fotografiska porträtt. Projektföreslagen som lämnas är varken vara storskaliga eller ersätta KB:s pågående digitaliseringsverksamhet. Syftet är snarare att skärskåda utvalda delar av KB:s samlingar för en utvärdering av både tekniska lösningar för de olika materialkategorierna och en förberedelse av kommande digitaliseringsprojekt i större skala.

KB anhåller om med för följande tre delprojekt:

1) Försöksdigitalisering av 1600-talstryck ur den svenska samlingen samt förberedelser för ett större digitaliseringsprojekt tillsammans med KVA, Stockholms universitetsbibliotek och Uppsala universitetsbibliotek
2) Projektet Vardagstrycket - det dolda kulturarvet: katalogisering
3) Benno Movin-Hermes porträttsamling: En uppföljning av KB:s porträttradition på 1900-talet

Resursfördelning mellan projekten:
Fördigitalisering av 1600-talstryck: 190 000
Projektet Vardagstrycket: 105 000
Benno Movin-Hermes porträttsamling: 97 000


1) Försöksdigitalisering av 1600-talstryck ur den svenska samlingen och planering av större projetkansökan

KB:s svenska samling före 1700-talet innehåller ca 14000 objekt från 1600-talet (I Collijns bibliografi finns mindre än 7000 poster; denna bibliografi innehåller dock varken dubbletter eller det stora antalet småskrifter som likpredikningar, relationer, tillfällighetstryck m.m. som finns i KB:s svenska samling före 1700). Denna samling innehåller den största delen av den svenska tryckproduktionen från 1600-talet och omfattar förutom stormaktstidens lärda arv även många mindre skrifter som tillfällighetstryck, relationer och likpredikningar.
Därmed besitter denna samling ett mycket högt värde för både den svenska och den internationella historiska forskningen.

P.g.a. att denna samling innehåller skilda textgenrer och objektkategorier som böcker, småtryck, bilder m.m. är det dock mycket svårt att uppskatta både arbetsbördan och de finansiella resurser som kommer att behövas för en digitalisering av det svenska 1600-talstrycket i sin helhet.

I ett första steg skall därför en tids- och resursberäkning göras, som i synnerhet granskar huruvida materialet kan digitaliseras utan vidare åtgärd.
Inventeringen väntas ge svar på följande frågor:

· vad som inte går att digitalisera
· vad som behöver förvaring
· vad som behöver åtgärdas

Informationen samlas lämpligen i en databas.

Enheten för bevarande har dessutom kunnat identifiera följande problem som kan uppstå vid en digitalisering av 1600-talstrycket:

· Textbortfall/textförlust i mitten av volymen är svårt att uppskatta.
· Det finns risk för skador i samband med förflyttningar.
· Pergament som är klimatkänsligt, hårdnar i torrare klimat.
· Små och tunna band är ej optimala för massdigitalisering.
· Folianter, speciellt de med pergamentblad, kan vara mycket svåra att digitalisera.
· Den tekniska utrustningen är möjligen inte tillräckligt flexibel för att klara en del av materialet.

Sist men inte minst bör KB utvärdera i vilken utsträckning andra samlingar i svenska bibliotek kan komplettera KB:s samling före 1700 och hur universitetsbiblioteken och KB kan åstadkomma en gemensam strategi för digitaliseringen av det svenska 1600-talstrycket.
Digitaliseringen av ett representativt urval ur den svenska samlingen före 1700 skall som steg två i detta delprojekt kunna ge svar på hur dessa problem i praktiken påverkar digitaliseringsarbetet tids- och resursmässigt. Därmed skall KB förses med data som kompletterar den inledningsvis gjorda tids- och resursberäkningen. Därigenom får KB en större planeringssäkerhet inför framtida digitaliseringar av det svenska 1600-talstrycket.

Det pågår planering tillsammans med KVA, SUB och UUB för ett större projekt att innefatta digitalisering av 1600-talet samt valda delar av 1700-talet. Planeringen av inför detta är också en del av insatserna i denna nu inlämnade ansökan.

Aktioner för detta delprojekt:
- tids- och resursberäkning samt digitalisering av ett representativt urval ur den svenska samlingen före 1700 med målsättningen att åstadkomma ett säkrare beräkningsunderlag för en digitalisering av hela det svenska 1600-talstryck
- involverade enheter på KB: enheten för bevarande, enheten för digital produktion, möjligen även enheten för forskningsverksamhet samt enheten för handskrifter, kartor och bilder
- planering med universitetsbiblioteken för en framtida ansökan om digitalisering av 1600-talstryck och delar av 1700-talet

2) Projektet Vardagstrycket - det dolda kulturarvet


Projektet Vardagstrycket - det dolda kulturarvet, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, pågår till den 8 februari. Pilotstudien har till uppdrag att arbeta fram en metod för samlingskatalogisering i stor skala samt att göra en studie över tidsåtgången med katalogiseringsarbetet som underlag.

När slutrapporten lämnas in kommer inte allt det politiska trycket att vara genomgånget, utan Sveriges socialdemokratiska arbetareparti samt partier startade efter 1970 kommer att återstå att katalogisera. Det är högst relevant att få avsluta det påbörjade katalogiseringsarbetet och därmed ha en fullständig täckning av ämnesområdet att visa upp för forskare, studenter och andra intresserade.

I vardagstryckssamlingen hittar man stadgar och verksamhetsberättelser, matriklar och tidskrifter, men även kallelser, festprogram och många flygblad med politiska budskap.
Materialet speglar det politiska livet i Sverige, från 1800-talets mitt och fram till idag, från norr till söder och från minsta lokalförening till riksorganisationerna.
I dagsläget finns samlingsposter över drygt 2200 svenska politiska institutioner inlagda i LIBRIS av projektet. Bland organisationerna finns t.ex. Reformsällskapet i Falun och Högerns kvinnoklubb i Växjö - som 1848 respektive 1940 tryckte stadgar som sedan levererades till KB - och de stora politiska partiernas riksorganisationer med många meter tryck i våra samlingar.

Många av organisationerna fanns inte i någon databas tidigare och står nu tack vare katalogiseringen till allmänhetens och i synnerhet forskningens förfogande.

Katalogiseringen av materialet är ett absolut krav för att kunna i ett senare skede påbörja en digitalisering, som i sin tur kommer att öka materialets tillgänglighet för forskare och studenter i hela landet.



Aktioner för detta delprojekt:
- Katalogisering av politiska vardagstryck från mitten av 1800-talet intill 2000-talets början som förberedelse för en kommande digitalisering
- involverade enheter på KB: enheten för vardagstryck, enheten för bevarande, enheten för digital produktion


3) Benno Movin-Hermes porträttsamling: En uppföljning av KB:s porträttradition på 1900-talet

KB:s porträttsamling innehåller många porträtt på kända svenska personer och sträcker sig från slutet av 1500-talet till i dag. P.g.a. att den privata fotograferingen tilltog under hela 1900-talet finns det ett smygande avbrott i KB:s omfattande porträttsamling. Dessutom är en del porträttsamlingar som Benno Movin-Hermes samling för allmänheten knappast användbara, därför att denna samling innehåller i första hand negativ och inte framkallade fotografier. En bearbetning och digital framkallning av Movin-Hermes negativ skulle således kunna föra vidare KB:s långvariga porträttradition.
År 1977 skänktes Benno Movin-Hermes negativsamling till KB. Benno Movin-Hermes (1902 - 1977) var en teknisk pionjär när det gäller färgfotografi och är en del av den svenska fotografihistorien. Först i dag, genom den digitala tekniken, är det möjligt att återskapa hans fotografiska verk, som präglades av jakten på den "perfekta" färgåtergivningen

Benno Movin-Hermes fotograferade många kända svenskar under de 40 år som han hade sin ateljé på Stureplan 13 i Stockholm. Som hovfotograf tog han bland annat de officiella fotografierna av de fyra prinsessorna och den lille prinsen. Några av de kända personer han fotograferade var bl.a. Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Sara Lidman, Harry Martinson, Maria Wine, Lars Forssell och Olof Lagercrantz, Ingrid Bergman, Olof Palme, Tage Danielsson, Birgit Cullberg, Sven X:et Erixon, samt Alva och Gunnar Myrdal. Benno Movin-Hermes deltog i en rad utställningar såväl i Sverige som utomlands och gjorde sex kända fotobildböcker som kom ut mellan åren 1937 och 1978.

När Benno Movin-Hermes 1935 inledde sina experiment i färgfotografi hade Kodak just introducerat Kodachrome. Negativ färgfilm lanserades först på 1950-talet. Men ingen av dessa tekniker levde upp till den kvalitet som han ville uppnå. Han valde istället den enda kvalitativa metod som då stod till buds - den både dyrbara och svårarbetade trefärgstekniken. Med denna teknik kunde han göra stora porträtt som både storleks- och tonmässigt var i klass med oljemålningar.
Till skillnad från vanlig färgfilm använde Movin-Hermes en teknik som registrerade färginformationen i gråskala på tre separata silverbaserade glasnegativ. Att bilderna finns på dessa separata silverbaserade glasnegativ i stället för på en film med färgpigment betyder att de inte har blekts som vanlig färgfilm från denna tid, utan har kvar all färginformation.
P.g.a. att färgfolierna som Movin-Hermes använde för framkallningen av sina bilder inte längre tillverkas, kan nya fotografier idag inte göras enligt de ursprungliga metoderna utan andra metoder bör utvecklas.

För att skapa digitala kopior skannas negativen och vänds till en positiv bild varpå de placeras i respektive färgkanal, därefter kan de hanteras som vanliga digitala bilder med bland annat retusch och färgjusteringar.

Amerikanska Congressbiblioteket har publicerat arbeten med liknande material som fotograferats av den ryska fotografen Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorskii. Bilderna och förklaringar över arbetet kan ses på .

Till skillnad mot Sergei Mikhailovich Prokudin-Gorskiis bilder, där negativen för de olika färgerna sitter tillsammans, så kan det med Movin-Hermes lösa negativ vara problematiskt att veta vilken färg ett negativ representerar.

Ett av de främsta målen för arbetet med Movin-Hermes negativsamling blir således att ta fram en programvara som automatiskt synkroniserar de olika färgkanalerna i olika kombinationer.

Aktioner för detta delprojekt:
- Framtagning av en programvara som kan hantera negativen ur Movin-Hermes porträttsamling
- involverade enheter på KB: enheten för handskrifter, kartor och bilder, enheten för digital produktion