Bo Vinnerljung

Ohälsa och sociala problem hos unga vuxna som under barndomen var föremål för socialtjänstinterventioner - registerstudier av omfattning och av påverkbara riskfaktorer


Runt 6-8 procent av alla Sveriges barn blir föremål för interventioner från den kommunala socialtjänsten någon gång under uppväxten. Dessa insatser är vanligtvis outvärderade och svagt beforskade. Tidigare nationella kohortstudier har funnit att barn/ungdomar som får socialtjänstinterventioner har mycket höga överrisker för ogynnsam utveckling - som självmordsbeteende och psykisk ohälsa - jämfört med andra barn. I detta tvärvetenskapliga projekt används nationella register för


• att öka kunskaper om långsiktiga utfall som tidigare inte har undersökts, exempelvis somatisk ohälsa och missbruk
• att analysera samband mellan långsiktiga utfall och kognitiv kapacitet, skolprestationer, tonårsföräldraskap och avlidna föräldrar under barndomen



Höga förekomster av dåliga skolresultat och svag utbildning har antagits vara en betydande riskmekanism för dessa barn, men hypotesen har inte testats empiriskt i stora urval. På samma sätt har höga förekomster av både tonårsföräldraskap och avlidna föräldrar noterats i tidigare men dessa faktorers samband med framtida utfall har inte undersökts alls.



Projektets dataunderlag utgörs av samkörningar av ett tiotal nationella register. Populationen består av alla personer födda 1972-1981 och deras föräldrar. Kohorten följs i registren från födseln till 2008. Jämförelser görs mellan olika grupper av ”socialtjänstbarn” och deras syskon, deras kusiner, svenskfödda och utlandsfödda adopterade, barn i familjer med långvarigt socialbidrag samt andra jämnåriga i normalpopulationen. Resultaten kommer att justeras för socioekonomisk bakgrund, indikationer på genetiskt överförbara riskfaktorer och perinatala faktorer.



De svenska nationella registren erbjuder unika möjligheter att studera livsförloppsstudier av ohälsa och sociala problem i stora studiepopulationer. Projektet förväntas bidra med vetenskapligt underlag för utveckling av insatser som avser att minska de höga överrisker för ogynnsam utveckling hos ”socialtjänstens barn” som samstämmig internationell forskning tidigare har funnit.

Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projekttiden

1. Att öka kunskapen om framtida hälso- och psykosociala problem bland personer som varit föremål för interventioner från socialtjänsten under uppväxten
2. Att undersöka sambandet mellan skolresultat och utbildning i relation till framtida hälso- och psykosociala problem
3. Att undersöka samband mellan tonårsföräldraskap i gruppen och framtida problem
4. Att undersöka samband för gruppen mellan föräldrars död och framtida problem

I projektets produktion har vi gott om resultat som följer syftena i punkterna 1 och 2 samt 4. Punkt tre (konsekvenser av tonårsföräldraskap i studiepopulationen) har blivit mindre belyst. Där har vi i stället mer fokuserat på skolresultat som en central prediktor för att förstå de höga överriskerna för just detta utfall i studiepopulationen.

Projektets tre viktigaste resultat (inte lätt att välja)

1. Skolprestationer har ett så starkt självständigt förklaringsvärde för de höga överrisker för alla former av negativa utfall som vi finner i gruppen, att denna markör bör ses som en determinant. En (ännu ej publicerad) studie tyder på att sambandet är kausalt. Följaktligen är interventioner som inriktar sig på att förbättra dessa barns skolprestationer av centralt intresse, särskilt som 'socialtjänstens barn' är tydligt underpresterande i relation till sin kognitiva potential. Det är det senare som utgör det realistiska förbättringsutrymmet för interventioner.
2. Förekomsten av psykiska hälsoproblem, ofta kroniska (bl a indikerat av höga frekvenser av förtidspension) är så hög att det rimligen har funnits förebud om detta för de flesta under uppväxtåren - då en del av dessa personer till och med levde i samhällelig vård. Följaktligen finns det stora potentiella vinster (ekonomi, livskvalitet etc) om lagstiftare och verksamhetsansvariga initierade systematisk hälsobedömningar och systematisk hälsobevakning samt förbättrad tillgång till kvalificerad hälso-/sjukvård under tiden då barnen får samhälleliga interventioner (som i Storbritannien).
3. För hela befolkningen gäller att skolprestationer har mycket starkt prediktionsvärde för framtida problem (ex. missbruk) - starkare än såväl socioekonomisk bakgrund som förekomster av psykopatologi hos föräldrarna - liksom att det är stora ansamlingar av riskfaktorer som verkar ha stark negativ påverkan på barns långsiktiga utveckling, snarare än enskilda riskfaktorer. Det senare har tidigare i begränsad omfattning tidigare blivit belyst i svenska studier och internationellt knappast alls för utsatta grupper som exempelvis 'socialtjänstens barn'.


Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Listan är lång. Det handlar i första hand om konstruktioner av interventioner. Projektet har legat till grund för flera avrapporterade lovande interventionsförsök med syfte att förbättra läsförmåga och skolprestationer hos 'socialtjänstens barn' (t ex Tideman et al, 2011; Tordön et al, 2014; Vinnerljung et al, 2014), flera pågående försök på samma område (t ex med bokpaket till barn i samhällsvård) och frågor om somatisk hälsa/tandohälsa hos 'socialtjänsten barn' (t ex Kling et al, insänt för publ). Andra är a) frågor som rör utfall av adoption jämfört med långvarig fosterhemsvård, och hur dessa frågor kan undersökas (t ex von Borczykowski et al, 2013; Vinnerljung & Hjern, 2013; kommande syskonstudier), b) metodologiska frågor om hur man konstruerar bra kontrafaktiska utvärderingsdesigner i populationer där randomiserade försök ej är genomförbara av juridiska/ etiska skäl (t ex Brännström et al, 2013, 2015 samt kommande rapporteringar av syskonstudier) c) utfall på lång sikt för utsatta barn som växer upp hemma jämfört med jämnåriga med samma bakgrund som får socialtjänstinterventioner (Hjern et al, 2013, 2015a, 2015b)


Projektets internationella förankring
I dag finns ett pågående samarbete med Ottawa University kring interventioner för att förbättra socialt utsatta barns skolprestationer, och ett internationellt närverk har bildats. Vinnerljung ingår nu i flera nordiska/internationella forskningssamarbeten med säten på exempelvis Århus Universitet (Trygfondens Barneforsknignscenter) och Olso Universitet samt leder en nordisk närverksgrupp för registerforskning inom socialt arbete. Dessutom medverkar Vinnerljung i en rad studier om 'adverse childhood experiences' och barns långsiktiga utveckling som leds av forskare på UCLA i USA. Hjern har sedan många år ett systematiskt samarbete med en lång rad europeiska forskare inom (social-)pediatrik. Medlemmar i denna grupp (i Sverige genom KI) har nyligen fått ett stort EU-anslag till forskning om socialt utsatta barns hälsa, bland annat till en jämförande studie av hur Europeiska länder hanterar hälsofrågor för barn i social dygnsvård. Denna framgångsrika ansökan byggde i flera viktiga avseenden på erfarenheterna från RJ-projektet.


Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället

Under projekttiden har Vinnerljung genomfört ca 40 föreläsningar och seminarier/år i kommuner, för intressegrupper, politiker och andra nationella/regionala/lokala beslutsfattare samt parlamentariska utredare (Hjern ca 20/år). Det är tydligt att projektet exempelvis har haft stor påverkan på en nyligen avlämnad SOU (Barn och ungas rätt vid tvångsvård, SOU 2015:71).


Projektets två viktigaste publikationer
Om vi utgår från Hartzings 'Publish or Perish' är de flitigast citerade arbetena dels en översikt om verksamma interventioner för att förbättra skolprestationer hos barn i samhällelig vård (Forsman & Vinnerljung, 2012), dels en artikel där vi initialt sammanfattade samband mellan skolprestationer och framtida psykosociala utfall för unga vuxna som lämnat långvarig samhällelig vård (Berlin et al, 2011). Det är tydligt från vilka som citerar dessa båda arbeten och från kontakter med utländska kollegor att båda dessa publikationer har satt påtagliga avtryck i det internationella forskarsamhället inom vårt forskningsfält.


Projektets publiceringsstrategi
Det har till för ett par år sedan funnits få tidskrifter på vårt fält som haft open acess som ett möjligt val. Det är bara fyra av 23 publicerade arbeten med direkt anknytning till projektet som har publicerats med open access. För att i någon mån kompensera detta har vi dels publicerat svenskspråkiga översikter (Vinnerljung & Hjern, 2013; Vinnerljung et al, 2015a, b m fl) dels medverkat i flera rapporter på svenska (t ex Hjern et al, 2015a, -b; 2013).

Publikationer

Publikationer helt eller huvudsakligen finansierade av RJ-projektet

 

1. Vinnerljung B, Brännström L & Hjern A (2015). Disability pension among adult former child welfare clients: A Swedish national cohort study. Children and Youth Services Review, 56, 169-176. (Open access)

 

2. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2015). Risk factors for teenage childbirths among child welfare clients: Findings from Sweden. Children and Youth Services Review, 53, 44-51. (Open access)

 

3. Vinnerljung B & Hjern A (2014). Consumption of psychotropic drugs among adults who were in societal care during their childhood. Nordic Journal of Psychiatry, 68, 611-619.

 

4. von Borczykowski A, Vinnerljung B & Hjern A (2013). Alcohol and drug abuse among young adults who grew up in substitute care – findings from a Swedish national cohort study. Children and Youth Services Review, 35, 1954-1961. (Open access)

 

5. Vinnerljung B & Hjern A (2013). Barn i social dygnsvård – summering av tio års registerstudier. Socionomen #8/2013, s 34-39.

 

6. Forsman H & Vinnerljung B (2012) Interventions aiming to improve school achievements of children in out-of-home care: a scoping review. Children and Youth Services Review, 34, 1084-1091.

 

7. Vinnerljung, B (2012) Registerforskning och socialt arbete. I E Backe-Hansen & I Frönes (red) Å forske på og med barn og unge – perspektiver og metodologi, s 242-362. Oslo: Gyldendal Akademisk Forlag.

 

8. Vinnerljung B & Hjern A (2011). Cognitive, educational and self-support outcomes of long-term foster care versus adoption. A Swedish national cohort study, Children and Youth Services Review, 33, 1902-1910.

 

9. Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A (2011). School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leavers from long term foster care. Children and Youth Services Review, 33, 2489-2494.

 

10. Vinnerljung, B (2011) Hjälp fosterbarn att klara sig bättre i skolan. I A Fredriksson och A Kakuli (red) Ett annat hemma. Om samhällets ansvar för placerade barn, s 51-68. Stockholm: Gothia förlag.

 

?

 

Publikationer där Vinnerljungs och/eller Hjerns arbete har finansierats av RJ-projektet

 

1. Brännström L & Vinnerljung B (2015). Kontaktfamilj/-person för yngre och äldre barn: Har insatsens varaktighet och ansamlingar av ogynnsamma omständigheter under barnens uppväxt någon betydelse för utfall på lång sikt? Stockholm: Stockholms Universitet, Inst för Socialt Arbete, Arbetsrapport 2015:2.

 

2. Björkenstam E, Burström B, Brännström L, Vinnerljung B, Björkenstam C & Pebley A (2015). Cumulative exposure to childhood stressors and subsequent psychological distress. An analysis of US panel data. Social Science & Medicine, 142, 109-117.

 

3. Gauffin K, Vinnerljung B & Hjern A (2015). School performance and alcohol-related disorders in early adulthood: a Swedish national cohort study. International Journal of Epidemiology, E-publ, Advance Access, doi: 10.1093/ije/dyv006.

 

4. Ragmar J, Hjern A, Vinnerljung B, Strömland K, Aronson M & Fahlke C (2015). Psychosocial outcomes of fetal alcohol syndrome in adulthood. Pediatrics, 135, e52-e58.

 

5. Hjern A, Arat A, Rostila M, Berg L & Vinnerljung B (2015). Hälsa och sociala livsvillkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i barndomen. Nka Rapport 2014:3. Växjö/Stockholm: Nka, Linnéuniversitetet/Stockholms Universitet/KI, CHESS.

 

6. Hjern A, Arat A & Vinnerljung B (2015). Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem eller psykisk sjukdom – hur ser livet ut i vuxen ålder? Nka-rapport 2013:4. Växjö/Stockholm: Nka, Linnéuniversitetet/Stockholms Universitet/KI, CHESS.

 

7. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2015). Effectiveness of Sweden´s Contact Family/Person program for older children. Research on Social Work Practice, 25, 190-208.

 

8. Tordön R, Vinnerljung B & Axelsson U (2014). Improving foster children’s school performance. A replication of the Helsingborg study. Adoption & Fostering, 38, 38-49.

 

9. Hjern A, Berg L, Rostila M & Vinnerljung B (2013). Barn som anhöriga: hur går det i skolan? Nka-rapport 2013:3. Växjö/Stockholm: Nka, Linnéuniversitetet/Stockholms Universitet/KI, CHESS.

 

 

 

10. Gauffin K, Vinnerljung B, Fridell M, Hesse M & Hjern A (2013). Childhood socio-economic status, school failure, and drug abuse – a Swedish national cohort study. Addiction, 108, 1441-1449.

 

11. Björkenstam E, Hjern A, Mittendorfer-Rutz, Vinnerljung B, Hallqvist J & Ljung R (2013). Multi-exposure and clustering of adverse childhood experiences, socioeconomic differences, and psychotropic medication in young adults. PLOS ONE, 8:1, e53551 (www.plosone.org). (Open acess).

 

12. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (2013). Long term outcomes of Sweden’s Contact Family Program for children. Child Abuse & Neglect, 37, 404-414.

 

13. Vinnerljung B (2013). Uppväxtbakgrund, skolmisslyckande och narkotikamissbruk – en registerstudie av 1.4 miljoner svenskar. I B Johnson och P Lalander (red) Med narkotikan som följeslagare, s 139-146. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, FoU-rapport 2013:3.

 

14. Björkenstam C, Björkenstam E, Ljung R, Vinnerljung B & Tuvblad C (2013). Suicidal behavior among delinquent former child welfare clients. European Child & Adolescent Psychiatry, 22, 349-355.

 

15. Tideman E, Vinnerljung B, Hintze K & Isaksson A A (2011). Improving foster children’s school achievements: Promising results from a Swedish intensive study. Adoption & Fostering, 35, 44-56. Reprinted in S Jackson (ed) (2013). Pathways through education for young people in care, pp 87-100. London: BAAF.

 

16. Björkenstam E, Björkenstam C, Vinnerljung B, Hallqvist J & Ljung R (2011) Juvenile delinquency, socio-economic background and suicide – A Swedish national cohort study of 992 881 adults. International Journal of Epidemiology, 40, 1595-1592.

 

?

 

?

 

Publikationer som finansierats av andra men som initierats av resultat från RJ-projektet

 

1. Vinnerljung B, Forsman H, Jacobsen H, Kling S, Kornor H & Lehman S (2015). Barn kan inte vänta. Översikt av kunskapsläget och exempel på genomförbara förbättringar. Stockholm: Nordens Välfärdscenter, Projekt: Nordens barn – fokus på barn i fosterhem.

 

2. Vinnerljung B & Andreassen T (2015). Barn och unga i samhällets vård. Forskning om den sociala dygnsvården. Stockholm: FORTE, Forskning i korthet, #4.

 

 

 

3. Vinnerljung B, Tideman E, Sallnäs M & Forsman H (2014). Paired Reading for foster children: results from a Swedish replication of an English literacy intervention. Adoption & Fostering, 38, 361-373.

 

4. Brännström L & Vinnerljung B (2014). Långsiktiga resultat av kontaktperson/familj för äldre barn: En personorienterad ansats. Stockholm: Stockholms Universitet/Allmänna Barnhuset.

 

http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2014/09/Brännström-Vinnerljung-2014.pdf

 

5. Vinnerljung B & Sallnäs M (2014). Placement breakdowns in long term foster care - a regional Swedish study. Child and Family Social Work. Epubl DOI:10.1111/cfs.12189

 

6. Tideman E, Sallnäs M, Vinnerljung B & Forsman H (2013). Paired Reading. Ett försök i sju kommuner med lästräning för familjehemsplacerade barn. Stockholm: Allmänna Barnhuset.

 

7. Vinnerljung B, Brännström L & Hjern A (2011). Kontaktfamilj/-person för barn. Uppföljning och utvärdering med registerdata. Stockholm: Stockholms Universitet, inst för socialt arbete, Rapport i Socialt Arbete #138. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:460207

 

?

 

?

 

Insända manus där Vinnerljungs och/eller Hjerns arbete har finansierats av RJ-projektet

 

1. Gauffin K, Hjern A, Vinnerljung B & Björkenstam E (rev/resubm). Childhood household dysfunction, social inequality and alcohol related illness in young adulthood. A Swedish national cohort study.

 

2. Björkenstam E, Dalman C, Vinnerljung B, Weitoft GR, Walder D & Burström B (rev/subm) Childhood household dysfunction, school performance and psychiatric care utilization in young adults: a register study of 96,399 individuals in Stockholm County.

 

3. Kling S, Vinnerljung B & Hjern A (rev/resubm). Somatic health assessments of 120 children entering the Swedish child welfare system.

 

4. Björkenstam E, Burström B, Vinnerljung B & Kosidou K (subm). Childhood household dysfunction and adult psychiatric disorder: An analysis of 107 704 Swedes.

 

5. Berg L, Back K, Vinnerljung B & Hjern A (subm). Parental alcohol-related disorders and school performance in 16 year olds–a national cohort study.

 

6. Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A (subm). Child welfare clients have higher risks for teenage childbirths: Which are the major confounders?

 

7. Österberg T, Gustavsson B & Vinnerljung B (subm). A big-data study of atypical childhoods and adult labour market status during a severe recession in Sweden.

 

 

 

8. Rostila M, Berg L, Arat A, Vinnerljung B & Hjern A (subm). Parental death in childhood and self-inflicted injuries in young adults-a national cohort study from Sweden.

 

?

 

?

 

Manus under arbete där Vinnerljung och/eller Hjerns arbete har finansierats av RJ-projektet

 

1. Lif E, Brännström L & Vinnerljung B. Cumulative adverse childhood experiences and later economic hardship. A longitudinal analysis of Swedish former child welfare clients.

 

2. Hjern A, Vinnerljung B, Brännström L & Berg L. Does long-term foster care improve health outcomes in young adult age? Evidence from a sibling study.

 

3. Vinnerljung B, Hjern A, Brännström L & Berg L. Does long-term foster care improve social outcomes in young adult age? Evidence from a sibling study.

 

4. Hjern A, Vinnerljung B, Brännström L & Berg L. Does adoption from foster care improve long-term outcomes? Evidence from a sibling study.

 

5. Forsman H, Brännström L, Vinnerljung B & Hjern A. Does poor school performance cause later psychosocial problems among children in foster care? Evidence from Swedish longitudinal registry data.

 

6. Cederlund A, Berlin M, Vinnerljung B & Hjern A. Dental health and dental health care consumption among young adults who were in out-of-home care during their formative years.