Marta Edling

Konst, karriär och kön. En studie av manliga och kvinnliga konstnärers meriteringsvägar och rekryteringen till professurer och högre lärartjänster 1945-2000


Män har dominerat de högre lärartjänsterna vid de svenska konsthögskolorna under 1900-talet. Vid Kungl. Konsthögskolan utsågs 1945-2000 fyrtiofyra män till professorer. Den första kvinnan på en sådan tjänst tillsattes 1985, och endast sex kvinnor totalt erhöll titeln fram till år 2000.



Projektet har som syfte att, med hjälp av teoretiska perspektiv från konstvetenskap, genusteori och sociologi, undersöka vad för slags tillgångar som har behövts för att nå dessa positioner, och omvänt vad som kännetecknar de sökande som inte nådde dit.



Rekryteringsprocessen står i centrum: de kriterier och normer som styrt selekteringen, vilka som varit sakkunniga, vilka som sökt. Genom tillgång till data om de mest 848 mest framgångsrika svenska konstnärernas meriteringsvägar 1945-2000 kan också jämförelser göras med karriärer på det utanförliggande konstfältet: Vilken typ av resurser har givit störst genomslag i rekryteringen till lärartjänsterna och hur viktas kön och meriter? Avsikten är också att studera hur den könsmässigt skeva rekryteringen har spelat roll för manliga och kvinnliga studenters utbildning och förvärvande av socialt och konstnärligt kapital viktigt för den fortsatta karriären. Projektet kommer att ge ny kunskap om efterkrigstidens bildkonstnärliga fält rörande a) korrelationer mellan kön, meritvärdering och karriärvägar b) konstnärsutbildningens roll i reproduktionen av sådana mönster c) och dess betydelse som konsakrerande instans i konstnärliga karriärer.


Marta Edling, institutionen för konst och lärande, Södertörns högskola

2010-2015

Projektets viktigaste resultat är att rekryteringarna till högre lärartjänster i svensk bildkonstnärlig utbildning uppvisat 1) en påtaglig social homogenitet, 2) en 'broderskapets logik' 3) och att de professionella nätverken har haft en avgörande betydelse.

Dessa resultat var en direkt följd av syftet att studera alla sökande och tillsatta, män såväl som kvinnor, och att också beakta frånvaron av framgångsrika individer som kunde ha sökt. Det relationella perspektivet visade på ett intressant sätt att kön bara var ett av flera dominansförhållanden som återspeglades i tillsättningarna. Också andra sociala maktaxlar identifierades; mellan nationellt centrum och "periferi", mellan äldre och yngre generationer och konstnärliga hierarkier mellan fri och tillämpad konst. De sökandes relativa position i förhållande till alla dessa dominansförhållanden visade sig vara avgörande för hur de bedömdes.

Artikeln "A radical academy? Power and social dimensions in the recruitment to the professorships at the Royal college of art 1938-2000" som presenterar resultat från den stora insamlingen av data om de sökande och svenskt konstliv under perioden, visar inte bara att de tillsatta, utan också att gruppen sökande till professurerna vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm under perioden var socialt sett påtagligt homogen.
Av de tillsatta 50 professorerna 1938-2000 vid Kungl. Konsthögskolan var 39 av de tillsatta alumner, 45 var män, och majoriteten hade gedigen förankring i huvudstadens konstliv. De var alla framgångsrika, 49 var representerade vid Moderna Museet med ett större verk vid tiden för tillsättningen. Övriga sökande hade en likartad profil. Dessa var i lägre utsträckning alumner, 36 procent av 329 individer, men alumnernas relativa andel stiger till 76 procent bland de sökande som kompetensförklarats. De sökande som ej tillsattes var också relativt framgångsrika. 60 procent av de 329 individerna återfinns i Moderna Museets samlingar med ett större verk vid tiden för tillsättningen. De sökande hade nästan uteslutande karriärer i Stockholm, medelåldern är jämförelsevis hög, och de var i mycket hög grad verksamma inom den fria konstens område, ytterst få hade karriärer inom t.ex dekorativ konst, textilkonst eller hantverk.

En viss slags bakgrund och karriär i Stockholm tycks alltså ha varit förutsättning för att individer har känt sig manade att söka, här syns en närhet till nätverk och generationskamrater där skolan var en nod. Att närheten till skolan var viktig återspeglas också i att en eller flera av de sakkunniga alltid hade en nära förankring till skolan som tjänstgörande eller f.d. professor. Att som sökande vara ett "känt ansikte" var en klar fördel i selekteringen.

Nätverkens betydelse återspeglas också i de uppenbara lakuner som kan iakttas. Männen var i övervägande majoritet, av de totalt 378 individer som sökt under perioden, var 80 procent män. Över tid sökte alltså långt mycket färre framgångsrika kvinnor än män. Det är t. ex snarare regel än undantag att kvinnor som invaldes i som medlemmar i konstakademien inte har sökt professurer, vare sig före eller efter utnämnandet. Kvinnorna är också ojämnt fördelade över perioden. Före 1952 hittar vi överhuvudtaget inga kvinnliga sökande. Under de följande åren skedde deras inträde i sökfältet långsamt. Det är först på 1990-talet som vi ser en mer betydande ökning av kvinnornas andel. Här finner vi kvinnliga sökande som motsvarar 60 procent av männen. Detta är också årtiondet då fyra av totalt fem kvinnliga professorer utsågs.

Kvinnornas frånvaro kan antas sammanhänga med, som tidigare forskning visat, att de unga kvinnliga studenterna tycks ha haft svårare att integreras i de betydelsefulla nätverken kring professor, och att karriärbyggandet väsentligt försvårats av avsaknaden av den spegling och närhet som nätverken skapade. Likt i näringslivet var också en konstnärlig professur en ledningsposition som av tradition var extremt mansdominerad där informella nätverk var mycket betydelsefulla. Rekryteringen kännetecknades också, likt i näringslivet, av stora inslag av kooptation. I artikeln "Ett naturligt broderskap. Professorstillsättningar vid Kungl. Konsthögskola under 1980-talet" pekar jag därför på att det är avgörande viktigt att beakta den homosocialitet, den "broderskapets logik" som är en del av sådana processer. Inmönstrandet av likar i näringslivets organisationer, förefaller ha varit en verksam "logik" också på Kungl. Konsthögskolan under den studerade perioden.

Ytterligare ett tecken på nätverkens betydelse är att framgångsrika konstnärer i andra delar av landet som saknade Stockholmsförankringen tycks ha avstått från att söka. Ingen av Halmstadsgruppens surrealistiskt orienterade konstnärer i återfinns i sökgruppen under perioden, de många utställningarna i Stockholm under 1930- och 1940-tal till trots, och Göteborgskoloristerna är iögonfallande få som sökande, blott en handfull. Den ende konstnär med ursprung i Göteborgs konstvärld som erhåller en tjänst vid Konsthögskolan, Ragnar Sandberg, kallas till tjänsten.

Det går också genom historien en tydlig vattendelare mellan konst(hög)skolan Valands rekryteringar och stockholmsskolans, ytterst få har innehaft högre lärartjänst vid båda lärosätena, eller har sökt sådana vid båda skolorna, två av få undantag är Peter Dahl och Alvar Jansson. Konst(hög)skolan Valand har också i liten utsträckning förmått locka till sig de meriterade konstnärerna från Stockholm. Huvudlärartjänst/professur i Göteborg har uppenbarligen haft svag attraktionskraft.

Tillsättningarna av huvudlärartjänsten i måleri vid Valand återspeglar också under lång tid föreställningar om ett regionalt koloristiskt och expressionistiskt konstnärligt särdrag, med ett tydligt undantag, Endre Nemes. I detta fall var det också intressant nog inflytanden från konsthögskoleprofessorerna Eric Grate, Sven Erixson och Ragnar Sandberg som lämnade inlagor som avgjorde till Nemes fördel. Studier kring denna avvikande rekrytering ledde uppmärksamheten mot Slöjdskolan i Göteborg varifrån flera av Nemes elever antogs. Det fanns tecken på att den avvikelse mot den Göteborgska koloristiska traditionen som Nemes period innebar i viktiga avseenden bereddes av den post-kubistiskt och surrealistiskt influerade konstnären Nils Wedel, som tillsattes som lärare på Slöjdskolan 1938. Wedels rekrytering på Slöjdskolan föreföll intressant eftersom den pekade på en mer svårförklarad udda rekrytering än Nemes, där påtryckningarna från Stockholmskretsen var avgörande. Artikeln "Teaching Abstraction. Art historical and Sociological Perspectives on Nils Wedel and the Basic Form Course at Slöjdskolan in Gothenburg, Sweden 1946-1953" ägnades därför åt att utreda frågan om vad som föranledde Slöjdskolan att rekrytera en med Göteborgsmått mätt så pass udda konstnär.

De viktigare nya frågeställningar som projektet har genererat utgår från dessa resultat som pekar på att rekrytering till konstfältets elitskikt inte följt en artskild logik. Tvärtom visar rekryteringen till professurerna slående likheter med rekryteringen till andra makteliter, t. ex svensk näringslivselit, biskopar i svenska kyrkan, tillsättningar av professurer i historia i Uppsala, etc. Större komparativa studier skulle alltså kunna antas vara mycket givande, och i synnerhet över nationsgränser. Här skulle datainsamling om de sökande och svenskt konstliv som projektet genrerat kunna utgöra en utgångspunkt för vidare studier.

De ovan nämnda publiceringarna från projektet sammanfattar de viktigaste resultaten. Tack vare att finansiering beviljades 2011 kunde pilotstudien och den utifrån kvantitativa data planerade artikeln 2010 "Ett naturligt broderskap" utvidgas och fördjupas genom att medlen möjliggjorde arkivstudier av enskilda tillsättningar som ursprungligen inte planerats. Artikeln som gavs ut 2012 och som är tillgänglig i Swepub via databasen DIVA inkorporerade alltså i nya resultat och empirier och är en av projektets viktigare publikationer.

Insamlingen av de data i delstudie ett och två som ligger till grund för den för projektet mest centrala artikeln "A radical Academy" försenades av att datainsamlingen i delstudie två inte kunde ske som planerat i samarbete med forskarna från det VR-finansierade projektet 2006-2009 "Konsten att lyckas som konstnär ". Arbete tog därför längre tid an beräknat, och denna artikel kommer att publiceras i Swepub och DIVA samtidigt som den tryckta versionen av artikeln ges ut i nummer 36 av tidskriften Passepartout 2015. Från dessa delstudier stammar också "Teaching Abstraction. Art historical and Sociological Perspectives on Nils Wedel and the Basic Form Course at Slöjdskolan in Gothenburg, Sweden 1946-1953" som peer review-granskas av Konsthistorisk tidskrift i mars 2015 och som kommer att parallellpubliceras med Open acess via DIVA.

Det tidskrävande arbetet med insamling av data för delstudie ett och två gjorde att den tredje delstudien som var planerad till projektets sista år fick skjutas framåt. Här pågår arbetet och genomgången av viktiga brevsamlingar från kvinnliga sökande är påbörjad, liksom genomgången av de unika intervjuer med gamla studenter som genomfördes av Carlo Derkert och Rolf Söderbergh inför skolans 250-års jubileum under det tidiga 1980-talet, men sammanställningen av resultaten av studiet kommer inte att kunna publiceras innan projekttiden löper ut.

Projektet har haft en internationell förankring främst via brittiska forskare vid Tate Research i London. Jag har tillsammans med dem genomfört sju konferenssessioner, seminarier och symposier och inbjudits vid två tillfällen till Tate för att presentera min forskning. Jag har också haft en mycket givande dialog med professor Anita Göransson och via hennes verksamhet vid GEXcel i Linköping fått flera intressanta kontakter, under projektperioden har jag t. ex varit knuten till "Network for Intersectional Research into Higher Education (NIRHE)" .

Jag har presenterat resultat för den samarbetsgrupp som 2011 arbetade med rekrytering och jämställdhetsfrågor vid de konstnärliga högskolorna, och föreläst för studenter vid Kungl. Konsthögskolan och Konstfack 2013 och 2014.

Publikationer


Edling, Marta, “A Radical Academy of Fine Art? Power and social dimensions in recruitment to the fine art professorships at the Royal College of Art in Stockholm, Sweden 1938-2000” Passepartout nr. 36, 2015.

Edling, Marta, “Teaching Abstraction? Art historical and Sociological Perspectives on Nils Wedel and the Basic Form Course at Slöjdskolan in Gothenburg, Sweden 1946-1953”, under peer-review Journal of Art History March 2015.

Edling, Marta, ”Det naturliga broderskapet: professorstillsättningar vid Kungl. Konsthögskolan under 1980-talet”, i Martin Gustavsson, Mikael Börjesson och Marta Edling (red.)  Konstens omvända ekonomi: tillgångar inom utbildningar och fält 1938-2008., Göteborg 2012

Edling, Marta, ”Att förbereda för rummet av möjligheter: om skolornas antagning, fria utbildning och starka fältberoende”, i Martin Gustavsson, Mikael Börjesson och Marta Edling (red.)  Konstens omvända ekonomi : tillgångar inom utbildningar och fält 1938-2008, Göteborg 2012

Gustavsson, Martin; Börjesson, Mikael; Edling, Marta, ”Inledning”, i Martin Gustavsson, Mikael Börjesson och Marta Edling (red.)  Konstens omvända ekonomi : tillgångar inom utbildningar och fält 1938-2008., 2012

Edling, Marta, “The conspicous presence of visual conventions: Some reflections on the visual imagery in the archives of 20th century Swedish art schools”, IJHE Bildungsgeschichte, 2, s. 247, 2012