Håkan Fischer

Effekter av åldrande på processande av emotionell information


ålderdomen är en period i livet som ofta karakteriseras av försämringar i olika mentala funktioner. Aktuella experimentella beteendestudier och moderna funktionella hjärnavbildningsstudier visar dock att det för emotionella processer snarare verkar ske en kvalitativ förändring än en kvantitativ försämring som en effekt av åldrandet. Resultaten visar att yngre personer processar emotionell information på en mer ”bottom up” driven reaktiv nivå, medan äldre använder ett mer ”top down” styrt reglerande sätt att processa denna information. Det aktuella forskningsprojektet bygger vidare på dessa studier genom att systematiskt undersöka hur ålder påverkar både mer ”bottom up” drivet och ”top down” styrt processande av emotionellt relevant information.



I projektet genomförs ett antal experimentella beteendestudier för att undersöka denna frågeställning. Syftet med detta programmatiskt designade forskningsprojekt är alltså att studera hur det normala åldrandet influerar olika nivåer av emotionellt informationsprocessande. Förståelse för detta är viktigt inte bara ur ett teoretisk perspektiv utan även ur ett praktiskt kliniskt perspektiv för att i en förlängning kunna skräddarsy behandling av patologiska sjukdomstillstånd som depression och fobi för yngre och äldre personer. Resultaten har även betydelse för förståelsen av hur åldrandprocessen påverkar känslor relaterade till estetiska upplevelser av musik, text och bild.

Håkan Fischer, Karolinska institutet

2010-2015

Projektets syfte har varit att undersöka hur det normala vuxna åldrandet påverkar processande av emotionell information. Detta syfte har inte ändrats under projektets gång. Två av de från början tre planerade studierna (studie 1 och 2) har genomförts och resultaten publicerats i internationell vetenskaplig tidskrift (Svärd et al., 2014). I studie 1 använde vi ett s.k. "visual search" paradigm för att studera åldersskillnader i mer "bottom up" drivna emotionellt påverkade uppmärksamhetsprocesser. I studie 2 använde vi ett eget framtaget och validerat ansiktsminnesparadigm för att specifikt kunna studera ålderseffekter på minne av olika emotionella ansiktsuttryck.

Utöver dessa ursprungligt planerade studier ovan har fem nya forskningsfrågeställningar genererats och undersökts samt artiklar publicerats inom projektet: (1) I en "maskeringstudie" undersökte vi åldersskillnader i upptäcktströsklar för olika emotionella ansiktsuttryck (Svärd et al., 2012). (2) I en minnesstudie undersöktes hur retentionsintervallet påverkar den emotionella minnesprestationen och den neurobiologiska basen för denna hos yngre och äldre vuxna personer (Kalpouzos et al., 2012). (3) En kategorisk perceptionsstudie genomfördes och publicerades tillsammans med studie 1 och 2 ovan i samma artikel (Svärd et al., 2014). (4) En studie har genomförts som undersökt skillnader i hur yngre och äldre vuxna tittar på ansikten (hur de medvetet scannar av dessa). Hur ansikten visuellt scannas av kan förklara åldersskillnader i förmåga att känna igen olika typer av ansiktsemotioner. Denna artikel ska nu inskickad för publicering (Svärd et al., 2015a). (5) Slutligen har en studie genomförts där vi undersöker effekten av hur det språkliga kontext i vilket ansiktsemotionsbilder presenteras påverkar hur yngre och äldre vuxna klassificerar dessa emotionella ansiktsuttryck (Svärd et al., 2015b).

PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT OCH ETT RESONEMANG KRING DESSA: I Svärd et al., (2014) fann vi att den subjektiva upplevelsen av emotionella ansikten skiljde sig åt mellan yngre och äldre personer. Mer specifikt visade det sig att även om den inte skiljde sig åt för glada ansikten så uppfattade äldre personer arga ansikten som mindre negativa (valens), mindre livfulla (arousal), och mindre kraftfulla (potency) än yngre personer. Denna dämpade uppfattning av de arga ansiktena hos äldre återspeglades i större åldersskillnader i uppmärksamhet och minne för arga jämfört med glada ansikten. Detta påvisar vikten av att ta med den subjektiva upplevelsen av ansikten i minnes och uppmärksamhetsstudier. I dagsläget antas emotionella ansikten upplevas likvärdigt oavsett grupptillhörighet (t.ex. ålder). Med andra ord antas t.ex. maximalt arga ansikten uppfattas som just 100 procent arga. Om de i stället upplevs som endast till exempel 50 procent (dvs mindre arga) har det, som våra resultat visar, en stor betydelse för ansiktsrelaterade minnes- och uppmärksamhets-funktioner. Om två grupper skiljer sig åt markant i subjektiv upplevelse riskerar vi att jämföra äpplen med päron om vi inte tar hänsyn till detta i bedömningen av de emotionella domäner vi undersöker.

I Svärd et al., (2015a) fann vi att medan yngre personer söker av ögonen för att kunna avgöra ansiktsuttryck, så fokuserar äldre personer på munnen. Detta resulterar i att äldre personer missar viktig ansiktsuttrycksrelaterad information som finns i ögonen framför allt i negativa ansiktsuttryck. Detta i sin tur skulle delvis kunna förklara de äldres sämre förmåga att känna igen negativa men inte positiva ansiktsuttryck, då central information i arga ansikten sitter just i ögonregionen och för glada ansikten vid munnen. Vidare fann vi ett samband mellan äldres fokus på munnen och förmågan att känna igen glada och äcklade ansikten: Ju längre tid de spenderade att titta på munnen, desto snabbare kände de igen dessa ansiktsuttryck. Således, äldre personers fokus på munnen kan ligga till grund för både deras oförmåga att känna igen negativa ansikten och deras bevarade förmåga att känna igen positiva ansikten.

I Svärd et al., (2015b) fann vi att både yngre och äldre personers förmåga att känna igen ansiktsuttryck minskade drastiskt när ansiktena presenterades utan några skriftliga svarsalternativ jämfört med om skriftliga svarsalternativ (glad, arg, neutral) fanns tillgängliga. Denna effekt var starkast för äldres igenkänning av neutrala ansikten. Vidare fann vi att med ett ökat antal ansiktsuttryck (från 3 till 6) så minskade förmågan att känna igen arga och neutrala ansikten relativt mer än glada ansikten, vilket tyder på en hopblandning av negativa (och neutrala) ansikten, en hopblandning som inte berör det positiva (glada) ansiktet i samma utsträckning. Sammanfattningsvis visade våra resultat att äldre personer är mer beroende av ett lingvistisk kontext (skriftligt svarsalternativ) än yngre samt att negativa, men inte positiva ansikten i större utsträckning riskerar att förväxlas med varandra.

PROJEKTETS INTERNATIONELLA FÖRANKRING: Flera av studierna i projektet har som tidigare noterats redan publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter (Kalpouzos et al., 2012; Svärd et al., 2012, 2014).
Många av resultaten har även presenterats och diskuterats på internationella vetenskapliga konferenser:
1. International Society for Research on Emotion (ISRE) Conference 2011, Kyoto, Japan. Aging, neuroticism and processing of masked emotional faces. Svärd J, Wiens S, Fischer H. (Poster).
2. Cognitive Aging Conference (CAC) 2012, Atlanta, USA. Parametric modulation of masked emotional face presentation: Effects of age and neuroticism. Svärd J, Wiens S, Fischer H. (Poster).
3. International congress of psychology (ICP) 2012, Cape Town, South Africa. Brain correlates of the effect of negative emotion on false recognitions over time in old adults. Kalpouzos, G., Fischer, H., & Bäckman, L. (Poster).
4. International Congress of Psychology (ICP) 2012, Cape Town, Sydafrika. Congruent brain activation during encoding and retrieval of emotional scenes in younger and older adults. Fischer H, Kalpouzos G, Rieckmann A, Bäckman L (Föredrag).
5. European Congress of Psychology (ECP) 2013, Stockholm. Age-related Differences in Perceived Valence and Arousal Influence Visual Search Performance with Emotional Facial Stimuli. Svärd, J., Lundqvist, D., & Fischer, H. (Poster).
6. Emotions across the life span workshop, 2014, Reading, United Kingdom, Changes in socioemotional function during the adult life span: Evidence from Brain and Behavior., Fischer H. (Föredrag)
7. Cognitive Aging Conference (CAC) 2014, Atlanta, USA. Recognition of angry and neutral facial expressions in older and younger adults is affected by label availability. Svärd J, Fischer H (Poster)

Projektet har dessutom resulterat i ett nytt internationellt samarbete med Dr Elina Birminghams forskargrupp vid Simon Fraser University i Kanada (Svärd et al., 2015a).

FORSKNINGSINFORMATIVA INSATSER UTANFÖR VETENSKAPSSAMHÄLLET: Jag har presenterat data från detta projekt via olika kanaler i samhället:
1. TV 4 (TV) intervju i morgon-TV om åldrande och emotioner. September 2012.
2. Äldre i Centrum (tidskrift-artikel), article in the special issue on Aging and the Brain. December 2012.
3. DN (tidskrift-artikel) "New study: Older worse at interpreting facial expressions" 2013.
4. SU-web TV (föredrag). "Changes in mental function When We Get Older: Evidence from Behavior and Brain" från Nobelfrukostseminarium på SU, 2014.
5. Forskning och Framsteg (tidskrift intervju) "Livets kurva är en smiley" 2015.

PROJEKTETS TVÅ VIKTIGASTE PUBLIKATIONER SAMT ETT RESONEMANG OM DESSA: Det är svårt att förutse vilka som kommer vara de två viktigaste publikationerna från detta projekt. Baserat på den uppmärksamhet fynden från studierna fått inledningsvis av forskarsamhället skulle jag dock säga att "Adult age-differences in subjective impression of emotional faces are reflected in emotion-related attention and memory tasks" och "Aging and the attentional patterns of emotional faces: new evidence using the moving window technique" kommer vara de viktigaste publikationerna. Detta för att de på nya och innovativa sätt undersökt centrala frågeställningar relaterade till hur äldre och yngre personer skiljer sig åt vad gäller processande av emotionell information från ansiktet.

PUBLICERINGSSTRATEGI SAMT KOMMENTARER: De tre artiklar som publicerats i detta projekt har samtliga publicerats i s.k. open access tidskrifter, "Frontiers in Psychology" (2 stycken) och i "Frontiers in Integrative Neuroscience" (1 stycken). De två artiklar som skickats in för publicering har även de skickats till open-access tidskrifter. Konferenspublikationerna är publicerades i konferenstidskrifter som är fritt tillgängliga på nätet.

Publikationer:

Svärd, J., Wiens, S., & Fischer, H. (2012). Superior recognition performance for happy masked and unmasked faces in both younger and older adults. Front. Psychology, 3, 520. doi: 10.3389/fpsyg.2012.00520

Kalpouzos, G., Fischer, H., Rieckmann, A., MacDonald, S.W., & Bäckman, L. (2012). Impact of negative emotion on the neural correlates of long-term recognition in younger and older adults. Front. Integr. Neurosci., 6, 74. doi: 10.3389/fnint.2012.00074

Svärd, J., Fischer, H., & Lundqvist, D. (2014). Adult age-differences in subjective impression of emotional faces are reflected in emotion-related attention and memory tasks. Frontiers in Psychology, 5, 423. doi: 10.3389/fpsyg.2014.00423

Svärd J, Birmingham, E, Kanan, C, Fischer H. (2015a). Aging and the attentional patterns of emotional faces: new evidence using the moving window technique. (Submitted).

Svärd, J, Lundqvist D, Fischer H (2015b). Linguistic contextual availability affects younger and older adults’ recognition of angry, happy and neutral facial expressions. (Submitted).

Länkar till egna hemsidor/Links to own webb-pages:
http://w3.psychology.su.se/staff/hkfi/
http://www.psychology.su.se/forskning/forskningsomr%C3%A5den/biologisk-psykologi/forskning/fischers-forskningslabb