Tommy Ferrarini

Social Policy Indicator Database (SPIN)

Samhällsforskarna har länge varit medvetna om behovet av att gå vidare från beskrivningar av sociala förhållanden till analyser av orsaker bakom social förändring. Inom samhällsvetenskapen finns begränsade möjligheter att genomföra experimentella studier. I stället har jämförelser mellan länder och över tid förts fram som en fruktbar strategi för att förbättra möjligheterna att belysa kausala processer. Bristen på relevanta och tillförlitliga data har länge hämmat sådan komparativ samhällsvetenskaplig forskning. Denna hämsko är påtaglig inom den socialpolitiska forskningen, där olika utgiftsdata oftast har använts. Forskningen behöver mer precisa indikatorer kring socialpolitikens utformning inom områden som är centrala för människors livsvillkor och handlingsmöjligheter. Dessa data kan inte genereras utifrån befintlig information. I stället krävs betydligt mer grundforskning kring välfärdsstatens institutionella organisering samt nya indikatorer speciellt konstruerade för att belysa socialpolitiska frågeställningar.
Syftet med detta infrastrukturprojekt är att lägga grunden för en ny komparativ databas kring socialpolitikens utformning som baseras på nationella regelverk, the Social Policy Indicator Database. Databasen skapar indikatorer över de nationella försörjningsprogrammen och initierar insamling av komparativa institutionella indikatorer över andra centrala områden i välfärdsstaten, däribland välfärdstjänsterna, inkomstskatterna och skatteförmånerna.

Syftet med detta infrastrukturprojekt har varit att skapa grunden för en ny komparativ och longitudinell databas över välfärdsstatens socialpolitiska institutioner. Genom etableringen av databasen Social Policy Indicators (SPIN), som grundas på teorier om socialt medborgarskap, tas den jämförande analysen av välfärdstater längre än enbart studier av statens sociala utgifter. Syftet har också varit att utvidga grundforskningen till nya välfärdspolitiska områden och därmed underlätta analyser av samspelet mellan olika typer av socialpolitiska program.
SPIN syftar till att fånga socialpolitikens institutionella strukturer och det analytiska ramverket baseras därför på nationell lagstiftning och reglering. SPIN bygger på tidigare grundforskning som upprättar institutionella indikatorer för kontantförmåner men expanderar etableringen av indikatorer till ett större antal länder och banar väg för insamling av nya data kopplade till de offentliga tjänsterna och inkomstskattesystemen.
Genom SPIN förbättrar vi möjligheterna att analysera välfärdsstater över tid och mellan länder, framförallt genom att data samlas in för ett större antal länder och över längre tidsperioder än vad som tidigare varit fallet. SPIN ska ses som en långsiktig investering i samhällsvetenskaplig infrastruktur och grundforskning som fortsatt kommer att möjliggöra ny forskning av hög akademisk standard, både i Sverige och internationellt.

RESULTAT
Vi har uppfyllt de åtaganden som skisserades i projektansökan, och genom etableringen av SPIN har vi nu möjlighet att analysera den institutionella strukturen i välfärdsstatens mest centrala transfereringsprogram från 1930 till 2010 för ett stort antal länder, inklusive de stora socialförsäkringssystemen, socialbidragen och de familjepolitiska programmen. Denna del av SPIN bygger på tidigare grundforskning vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, men vi har också genom SPIN börjat kartlägga mindre utforskade delar av välfärdsstaten.
Antalet länder som täcks av SPIN-data har utökats kraftigt utöver de långvariga OECD-länder som ofta studeras i den jämförande välfärdsstatsforskningen. Förutom de långvariga OECD länderna innefattar SPIN också samtliga EUs medlemsstater och i vissa fall även medelinkomstländer utanför Europa. Vi har också etablerat nya institutionella data över mindre utforskade välfärdsområden, till exempel när det gäller skattesystemens omfördelande effekter. SPIN har också inlett banbrytande insatser för att samla in jämförande institutionella uppgifter om barnomsorg, äldreomsorg och hälso- och sjukvård.
För att sprida forskningsresultat och data, har vi nyligen lagt upp en internethemsida för SPIN-projektet. På denna hemsida, kan man registrera sig och hämta data och dokumentation, samt läsa om olika datainsamlingsprojekt som utförs av vår forskargrupp, inklusive viktiga uppdateringar av data. SPINs hemsida gör uppgifter och forskning tillgänglig för en bred akademisk och icke-akademisk publik, inklusive forskare, studenter, beslutsfattare och media.
Förutom att skapa ett viktigt ramverk för en ny samhällsvetenskaplig forskningsinfrastruktur av hög kvalitet har SPIN redan gett ett betydande bidrag till akademisk forskning och offentlig debatt, såväl i Sverige som internationellt. Vi deltar i ett projekt för spridning av viktig forskningsinfrastruktur, InGRID, som finansieras av Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning. SPIN-data har också använts av Socialdepartementet, Finansdepartementet, EU-kommissionen, FN: s barnfond (UNICEF), FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD), Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken. SPIN-data har även legat till grund för ett stort antal vetenskapliga publikationer. Sedan starten av SPIN 2011, har vi använt SPIN-data i ett 20-tal internationella vetenskapliga tidskriftspublikationer. Dessutom har SPIN-data använts i flera monografier, inklusive redigerade böcker och doktorsavhandlingar. Om vi går tillbaks i tiden och även räknar antalet publikationer som använt äldre data, som numer tillhandahålls genom SPIN, är antalet akademiska publikationer mångdubbelt fler.
I november 2014 anordnade SPIN en stor internationell konferens i Stockholm där internationellt ledande forskare inom området och representanter från viktiga anslagsgivare deltog, såsom Riksbankens Jubileumsfond, Forte och svenska forskningsråd. Dessutom deltog representanter från EU-kommissionen, OECD, UNRISD, och ILO. Vi fick ytterligare bidrag från Riksbankens Jubileumsfond för att organisera denna konferens.

OFÖRUTSEDDA TEKNISKA OCH METODOLOGISKA PROBLEM
Utvecklingen av SPINs webbplats reste vissa problem som ännu inte har helt lösts. Framför allt har dessa tekniska frågor att göra med implementeringen av ett nytt automatiskt registreringsverktyg för databasen och ett användarvänligt visualiseringsverktyg. År 2015 fick vi ytterligare finansiering från Stockholms universitets områdeskansli för att lösa de tekniska problem som hänger ihop med registreringsverktyget. Med detta verktyg automatiseras tilldelningen av data och det kommer också att finnas ett helautomatiskt återrapporteringssystem där vi kan följa hur SPIN-data används.
Användarvänliga visualiseringsverktyg är idag komplicerade att genomföra inom ramen för det IT-system som används vid Stockholms universitet. Inledningsvis kommer vi här att förlita oss på IT-tjänster som tillhandahålls via InGRID. Mer specifikt kommer vi att ge InGRID tillgång till delar av SPIN databasen och använda dessa data i den europeiska dataportal som upprättats inom InGRID. Inom ramen för denna europeiska dataportal erbjuder man också flera visualiseringsverktyg. På lite längre sikt kommer vi dock att implementera interaktiva visualiseringsverktyg också på vår egen SPIN-hemsida.

INTEGRERING AV SPIN
SPIN har en central position i den jämförande välfärdsstatsforskningen vid Stockholms universitet och internationellt. Förutom själva databasen har finansiering från Riksbankens Jubileumsfond gjort det möjligt att förmedla vetenskaplig kompetens till yngre generationer av forskare, vilket innebär att vi kan fortsätta att flytta fram forskningsfronten för den jämförande välfärdsstatsanalysen också efter projekttiden. Vi har i SPIN anställt fem unga forskarassistenter, varav tre redan har blivit doktorander i sociologi vid Stockholms universitet. De kommer alla att bedriva forskning baserad på SPIN data.
En avsevärd mängd grundforskning och arbetskraft som krävs för att kunna samla in jämförande data över välfärdsstatens institutioner. Att samla in institutionella data är en besvärlig uppgift eftersom det kräver att forskare och forskarassistenter har en fördjupad kunskap om de socialpolitiska programmen och utvecklingen i ett mycket stort antal länder. Infrastrukturforskning av detta slag är tidskrävande och kräver kontinuerlig medverkan av forskare. SPIN är ett första steg i skapandet av en samhällsvetenskaplig infrastruktur av hög internationell kvalitet som stärker svensk välfärdsstatsforskning och som kommer att bidra till att svenska forskare även i framtiden kan befinna sig i förgrunden i den internationella forskningen om socialpolitikens orsaker och konsekvenser.

NYA FORSKNINGSFRÅGOR
SPIN har genererat nya vetenskapliga frågeställningar inom flera områden. SPIN har belyst vikten av att utvidga datainsamling och analys av välfärdsstaten till nya sammanhang i medel- och låginkomstländer. Pilotprojektet för att samla in jämförbara data över offentliga tjänster har visat att det är möjligt och nödvändigt att samla in data över exempelvis barn- och äldreomsorg, men också att det här krävs andra strategier för datainsamling än de som man ofta använder för att undersöka de kontanta förmånernas utformning. Forskning baserad på SPIN-data understryker också vikten av att samla in data för specifika socialpolitiska program istället för att basera forskningen på breda indikatorer som inte gör skillnad mellan olika typer av socialpolitisk lagstiftning.

LÄNK TILL WEBBSIDA
www.sofi.su.se/spin

Publikationer

Berglund, T., Esser, I. (2014). Modell i förändring. Landrapport om Sverige. (Fafo-rapport 2014:10. NordMod2030, Delrapport 8). Oslo: FAFO.

Billingsley, S., Ferrarini, T. (2014). Family policy and fertility intentions in 21 European countries. Journal of Marriage and Family, 76(2), 428-445.

Esser, I., Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J., Sjöberg, O. (2013). Unemployment Benefits in EU Member States. Brussels: Employment, Social Affairs and Inclusion, European Commission.

Ferrarini, T., Nelson, K., Höög, H. (2012). From universalism to selectivity: old wine in new bottles for child benefits in Europe and other countries. In Marx, I., & Nelson, K. (Eds.) Minimum income protection in Flux (pp.137-60). Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Ferrarini, T., Nelson, K., Höög, H. (2012). The Fiscalization of Child Benefits in OECD Countries (GINI Discussion Paper No. 49: Amsterdam Institute for Advanced Labour Studies (AIAS)). Amsterdam: University of Amsterdam.

Ferrarini, T., Nelson, K., Sjöberg, O. (2014). Unemployment insurance and deteriorating self-rated health in 23 European countries. Journal of epidemiology and community health, JECH-2013.

Ferrarini, T., Nelson, K., Sjöberg, O. (2014). Decomposing the effect of social policies on population health and inequalities: An empirical example of unemployment benefits. Scandinavian journal of public health, 42(7), 635-642.

Ferrarini, T., Nelson, K., Korpi, W., Palme, J. (2013). Social citizenship rights and social insurance replacement rate validity: pitfalls and possibilities. Journal of European Public Policy, 20(9), 1251-1266.

Ferrarini, T., Nelson, K., Palme, J., Sjöberg, O. (2012). Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv. En institutionell analys av sjuk-, arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i 18 OECD länder 1930 till 2010 (Swedish Social Insurance in Comparative Perspective. An Institutional Analysis of Sickness, Work Accident and Unemployment Insurance in 18 OECD countries 1930-2010). (Underlagsrapport nr. 10 till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)). Stockholm: Social Ministry.

Fritzell, J., Bacchus Hertzman, J., Bäckman, O., Borg, I., Ferrarini, T. Nelson, K (2014). Sweden: Increasing Income Inequalities and Changing Social Relations. In Nolan, B., Salverda, W., Checchi, D., Marx, I., McKnight, A., Tóth, I. G., & van de Werfhorst, H. G. (Eds.), Changing Inequalities and Societal Impacts in Rich Countries: Thirty Countries' Experiences (pp. 641-666). Oxford: Oxford University Press.

Korpi, W., Ferrarini, T., Englund, S. (2013). Women's opportunities under different family policy constellations: gender, class, and inequality tradeoffs in Western countries re-examined. Social Politics: International Studies in Gender, State & Society, 20(1), 1-40.

Kuivalainen, S., Nelson, K. (2012). Eroding minimum income in the Nordic countries and abroad? Reassessing the typical character of Nordic social assistance. In Kvist, J., Fritzell, J., Hvinden, B., & Kangas, O (Eds.), Changing social equality - The Nordic welfare model in the 21st Century (pp. 69-89). Bristol: Policy Press.

Montanari, I., Nelson, K. (2013). Social service decline and convergence: How does healthcare fare?. Journal of European Social Policy, 23(1), 102-116.

Nelson, K. (2011). Discussion Paper on Improving the efficiency of social protection. The Peer Review in Social Protection and Social Inclusion and Assessment in Social Inclusion. Brussels: European Commission.

Nelson, K. (2012). Counteracting material deprivation: The role of social assistance in Europe. Journal of European Social Policy, 22(2), 148-163.

Nelson, K. (2012). Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik. Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv (Individual well-being, equality and social policy. Sweden in European perspective). In Kön, klass och etnicitet. Jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen (Sex, class and ethnicity: Questions of equality in social insurance) (pp. 43-58). Socialförsäkringsrapport 2012:4. Stockholm: Social Insurance Office.

Nelson, K. (2013). Social assistance and EU poverty thresholds 1990–2008. Are European welfare systems providing just and fair protection against low income? European sociological review, 29(2), 386-401.

Nelson, K., Fritzell, J. (2014). Welfare states and population health: The role of minimum income benefits for mortality. Social Science & Medicine, 112, 63-71.

Wesolowski, K. (2015). Maybe Baby?: Reproductive Behaviour, Fertility Intentions, and Family Policies in Post-communist Countries, with a Special Focus on Ukraine. (Södertörn Doctoral Dissertations, No. 105). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Wesolowski, K., Ferrarini, T. (2015). Family policies and fertility - Examining the link between family policy institutions and fertility rates in 33 countries 1995-2010. In Wesolowski, K., Maybe Baby?: Reproductive Behaviour, Fertility Intentions, and Family Policies in Post-communist Countries, with a Special Focus on Ukraine (Paper no. 2). (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

Wesolowski, K., Ferrarini, T. (2015). Family policies in Ukraine and Russia in comparative perspective. In Wesolowski, K., Maybe Baby?: Reproductive Behaviour, Fertility Intentions, and Family Policies in Post-communist Countries, with a Special Focus on Ukraine (Paper no. 1). (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.