Marcus Persson

The Material Youth Culture of Mobile Technology

The Material Youth Culture of Mobile Technology
Marcus Persson fil. dr i sociologi, disputerade 2007 vid Lunds universitet på den senare prisbelönta avhandlingen Mellan människor och ting: en interaktionistisk analys av samlandet. Hans projekt med arbetstiteln "The Material Youth Culture of Mobile Technology" är förlagt till ConsumerLab vid Ericssons forskningsavdelning i Stockholm. Det handlar om ungas mobiltekniska användning ur socialpsykologiskt och internationellt perspektiv. I blickfånget står mobilteknisk användning i relation till ungdomars kultur- identitetsskapande. I studien ingår den materiella mobiltekniken som en aktör bland mänskliga aktörer i olika interaktionsmönster. Mobiltekniska ting betraktas här inte bara mellanmänskliga kommunikationsverktyg, utan också som tekniska aktörer med vilka ungdomar upprättar relationer (kroppsliga, identitets- och känslomässiga).

 

The Material Youth Culture of Mobile Technology

Marcus Persson
Ericsson AB & Örebro Universitet

Projektets syfte samt eventuella ändringar i syftet under projektperioden

Det har under senaste decenniet hävdats av ledande arbetslivsforskare att arbetslivet blir allt mer individualiserat och gränslöst med stöd av informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som möjliggör mobilitet och flexibilitet. Skolforskare har pekat på liknande tendenser i skolor. I forskningsprojektet The Material Youth Culture of Mobile Technology har det övergripande syftet varit att utifrån socialpsykologiskt perspektiv studera unga människors (13-18 år) användning av och relation till IKT - särskilt datorer, surfplattor och mobiltelefoner. Ungas användning av IKT har i projektet studerats i relation till skolarbets- och fritidsaktiviteter i och utanför skolan för att bättre förstå synkroniseringsprocesser mellan teknikanvändning i olika domäner. Ungas relation till IKT har i projektet studerats i relation till identitet och sociala normer för att bättre förstå förväntningar på ny teknik i skilda kontexter. Det övergripande syfte har inte ändrats, därmot har det utvecklats. Genom studier av ungas IKT-användning per fysisk kontext har frågor väckts om ungas erfarenheter av gränsdragningsproblematiker mellan skolarbetstid och fritid. Syftet inrymmer därför i dag både integrerande och segmenterande aspekter av ungas användning av IKT i och utanför skolan. Ett initialt tilläggssyfte har också varit att studera (o)likheter mellan flickors och pojkar IKT-användning.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

Projektet har genomförts i fyra delar och redovisas här utifrån de tre viktigaste resultaten.

(1) Två delstudier (vilka inom företaget har gått under namnen "Future school" och "The self in future school") har genomförts i direkt anslutning till huvudsyftet och behandlar elevers användning av IKT i och utanför skolor i Stockholm (Sverige), Chicago (USA), Singapore (Kina), och Tallinn (Estland), särskilt med fokus på elevers erfarenheter av gränsdragningsarbete (boundary work) och gränsdragningsproblematik i relation till IKT. Resultaten påvisar hur elever använder IKT som verktyg för att integrera skolarbete med fritidsaktiviteter oberoende av fysisk kontext, vilket indikerar framväxten av ett alltmer situationsbaserat och individualistiskt praktiserande av skolarbets- och fritidsaktiviteter. Resultaten påvisar även förekomsten av elevers segmenterande strategier, dvs individuella tekniker (mentala som materiella) för att upprätta personliga gränser mellan skolarbete och fritid. Resultatet bidrar med empiriska kunskaper till den internationella forskningsfronten inom såväl skol- som arbetslivsforskning.

(2) För att fånga de socialpsykologiska dimensionerna av relationen mellan individ och teknisk artefakt har en delstudie fokuserat på (post)sociala relationer mellan människor och mobiltelefoner som kan utvecklas då mobilteknik integreras alltmer i individers identitet och livsföring. Annorlunda uttryckt behandlas smeknamnspraktiker av mobiltelefoner som ett materiellt kulturfenomen. Delstudien har genomförts tillsammans med en medieforskare vid Lunds universitet och har presenterats på flera seminarier och på konferenser, samt skickats in som artikel till den vetenskapliga tidskriften IT Human med titeln "Loli=I love it, I live with it. Nicknaming mobile phones in the age of individualism". Tidigare mobilforskning har visat hur mobiltelefonen som artefakt ofta personifieras (genom bakgrundsbilder, ljudsignaler, mm). Delstudien har bidragit till ny kunskap om hur mobiltelefonen används som "aktiv relationspartner", inte bara för själv-presentation, utan också för kultivering av önskade egenskaper i relation till den moderna kulturens diskursiva krav på individualitet och autenticitet.

(3) Ett tredje viktigt resultat är hur flickors och pojkars användande av IKT på strukturell nivå återspeglar genusstrukturer och normativa förväntningar, samt konsekvenser av detta i form av genuskodad kontroll och reglering från vuxenvärlden. Tillsammans med mentorn på företaget har ett bokkapitel med titeln "The story of the transparent girl", publicerats i den internationella antologin Invisible Girl. Baserat på litteraturstudier påvisas häri kopplingen mellan strukturalistiska socialiseringsprocesser, IKT-användning och kontroll/reglering från vuxenvärlden. Konkret betyder det att flickor uppmuntras mer än pojkar att vara kommunikativa och kooperativa i det sociala livet samtidigt som deras teknikanvändning just i detta avseende är förknippat med större kontroll och regleringar.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

(1) I projektet har det i intervjuer med och observationer av lärare och elever framkommit att sociala medier som Facebook alltmer börjat användas som arbetsverktyg av lärare för kontakt med elever. Mot bakgrund av denna kunskap har projektet genererat ett nytt forskningsprojekt om de yrkesetiska konsekvenserna av lärares användning av sociala nätverkssajter i arbetet. Tillsammans med en forskargrupp förankrad vid Uppsala och Örebro universitet söks förnärvarande finansiering för ett treårigt forskningsprojekt: Lärare utan gränser: sociala nätverkssajter som arbetsverktyg i skolan och nya gränsdragningsproblematiker. Projektet syftar till att undersöka dels omförhandlingar av tidigare etablerade sociala ordningar som ska gälla för den nya virtuella arenan för gemenskap, och dels nya ordningar som lösningar på nya kollektiva problem.

(2) Projektet har även genererat en metodologisk forskningsfråga. Genom ett tillfälligt samarbete med företagets forskningsavdelning Ericsson Research, där analytiskt arbete utfördes av avdelningsinsamlat empiriskt material, har flera bloggposter och ett konferenspaper författats på ämnet och frågan om hur man inom kvalitativ metod studerar individers relationer till materiella ting. Med titeln "Teddy Bear Says: Study hard, don't be lazy! Self-regulation and motivation in relation to domestic things" har en metodartikel skickats in till den vetenskapliga tidskriften Qualitative Sociology.

Projektet internationella förankring

Empiriska studier har genomförts i Sverige, USA, Kina och Estland. De tre förstnämnda ingick i projektets initiala planering, därutöver har Estland tillkommit på grund av sin unika profil med ett operativt nationellt e-skolesystem. Urvalet länder baseras dels på deras framskjutna position inom IKT och utbildning, och dels på grund av den vetenskapliga forskningsfrontens geografiska fokus i syfte att knyta an till aktuellt forskningsläge.

Projektets två viktigaste publikationer samt ett resonemang om dessa

(1) En av projektets viktigaste publikationer är artikeln "'No, Facebook isn't distracting me, I can study at night'. ICT habits and boundary work among Estonian secondary pupils", som förnärvarande färdigställs för tidskriften Studies of Transition States and Societies. I linje med projektets övergripande syfte behandlar artikeln gränsdragningsproblematik i relation till IKT utifrån det internationellt framväxande forskningsområdet "boundary work" och "boundary theory", dvs de praktiska och teoretiska aspekterna på gränsdragningsfrågor mellan arbete och fritid. Då forskningsområdet hittills enbart behandlat vuxnas arbetsliv bidrar projektet, genom tillämpning på unga individers skolliv, till områdets utveckling.

(2) En andra viktig publikation för projektets syfte är artikeln "The story of the transparent girl" som publicerats i antologin Invisible Girl. Häri påvisas kopplingen mellan strukturalistiska socialiseringsprocesser, IKT-användning och kontroll/reglering från vuxenvärlden. Som nämnts ovan så betyder det att flickor uppmuntras mer än pojkar att vara kommunikativa och kooperativa i det sociala livet samtidigt som deras teknikanvändning just i detta avseende är förknippat med större kontroll och regleringar.

Projektets publiceringsstrategi

Projektets publiceringsstrategi har präglats av tre nyckelord: internationalitet, öppenhet och progressivitet. Internationalitet betyder att majoriteten av publiceringar har gjorts på engelska och att resultaten har spritts bland och förankrats i internationella forskningssammanhang, genom publikationer och konferenser. Öppenhet betyder att projektets resultat publiceras fritt tillgängligt för allmänheten, vilket gäller för såväl publikationer av mindre vetenskapligt värde (bloggposter, populärvetenskapliga texter, och företagets externa leverabler) som för vetenskapliga artiklar i tidskrifter och antologier som publicerar open access Progression betyder att projektet strävat efter att fortlöpande publicera preliminära resultat för att på så sätt berika och successivt utveckla forskningsresultaten.

Hur projektet bidragit till ökad samverkan mellan universitetsvärlden och den privata sektorn

I enlighet med projektets interaktionistiska grund har projektet medvetet sökt korsbefrukta två kulturers arbets- och tänkesätt genom individuella vardagliga praktiker. Likt skolans värld där kunskapsutbyte och individuell utveckling sker med hjälp av både formella och informella lärprocesser har projektets samverkansstrategi präglas av formella och informella aktiviteter, i och utanför företaget i gränsöverskridande syfte. Med formella aktiviteter avses samproduktioner i form av projektarbete, bloggar, företagsspecifika leverabler, mm. Med informella aktiviteter avser mellanmänskliga möten i seminarier och workshops där utbyte av kunskap sker. För projektet har detta konkret handlat om att synliggöra vetenskapliga metoders och teoriers användning, dels genom att föra in sådana i de formella samproduktionerna, och dels genom att vara delaktig i samtal inom företaget såväl som att göra företagskollegor delaktiga i informella akademiska sammanhang utanför den privata sektorn.

Publikationer

Vetenskapliga publikationer

Persson M (in prep., to be submitted to Studies of Transition States and Societies). “‘No, Facebook isn’t distracting me, I can study at night’. ICT habits and boundary work among Estonian secondary pupils Boundary”. 

Persson M (submitted to Human IT in December 2012) “Loli=I love it, I live with it: Nicknaming mobile phones in the age of individualism”.

Persson M (submitted to Qualitative Sociology in October 2012) "Teddy Bear Says: Study hard, don't be lazy! Using ‘talking’ things and visual data in qualitative research to explore human-object relationships".

Persson M & Eriksson Björling M (2012) “The story of the transparent girl”, Frånberg, Hällgren & Dunkels (eds.) Invisible Girl. Umeå: Umeå universitet.

Thunman E & Persson M (2012) ”I fotspåren”, En gestalt, många berättelser. En vänbok till Lars-Erik Berg. Jessica Mjöberg och Anette Lundin (red.). Skövde: Runit.

Persson M & Eriksson Björling M (2011) “Mobiltelefonen: förändrade vanor och ökande kostnader”, i Konsumtionsrapporten 2011, CFK/Handelshögskolan Göteborg. www.cfk.gu.se/

Persson M (2011) Book Review of Christena Nippert-Eng “Islands of Privacy”. Acta Sociologica nr 2, 2011.

Persson M & Thunman E (2011) “G H Mead och motståndets socialpsykologi”, i Stier och Lindblom (red.) Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur

Populärvetenskapliga publikationer

Persson M (2013) Boundary Work. Exploring ICT habits in- and outside of school among Estonian pupils. Internal Ericsson Report.

Persson M (2012) ”Imaginative sociology and talking things”, Sociological Imagination [published may 31]

Persson M (2012) ”The tools of education – soon at a museum near you”, Ericsson Business Review. Field report from Future School project.

Persson (2012) Glimpses of the Future School. Living and learning in a new media ecology. Internal Ericsson Report.

Konferenspaper

Persson M (2012) "Teddy Bear Says: Study hard, don't be lazy! Using ‘talking’ things and visual data in qualitative research to explore human-object relationships", paper presented at ESA RN20 Qualitative method midterm conference – Curiosity and Serendipity. Lund University.

Persson M (2011) “Loli=I love it, I live with it: Nicknaming mobile phones in the age of individualism”, paper presented at NordMedia 2011, at Akureyri university, Iceland. 11-13 August.

Bloggar

Gästbloggare på riksbankens jubileumsfonds websida, år 2010.

Gästbloggare på User-Experience Lab (Ericsson) blog, år 2012.