Susanna Toivanen

Framtidens arbetsplatser (NCC)

Susanna Toivanen, fil. dr i sociologi, disputerade 2007 vid Stockholms universitet på avhandlingen Work-related inequalities in Health - Studies of income, work environment, and sense of coherence. Hennes projekt är fölagt till bygg- och fastighetsutvecklingsföretag NCC i Västra hamnen i Malmö, där hon ska studera framtidens arbetsplatser. I projektet "Framtidens arbetsplatser" studerar hon vilka krav en osäker framtidsutveckling ställer på framtidens arbetsplatser. En viktig frågeställning är också att studera hur den framtida arbetskraftens sammansättning påverkar arbetslivet och utformningen av arbetsplatser. Projektet vill vidare utreda hur egenskaper hos organisationer, i arbetsmiljön och hos individen är förknippade med medarbetarnas hälsa och vilken betydelse detta kan ha för framtidens arbetsplatser.

Forskningsprojektets övergripande syfte, som inte har förändrats under projektperioden, var att undersöka vilka krav samhällsutvecklingen och i synnerhet arbetslivsutvecklingen ställer på utvecklingen av framtidens kontor och vilka möjligheter utvecklingen kan innebära. Projektet genomfördes i tre sammanhängande delprojekt. I delprojekt 1 gjordes en omfattande litteraturgranskning för att sammanställa tidigare forskning om (1) framtidens arbetsliv och arbetsplatser och (2) den samtida forskningen om kontor, arbetsmiljö och hälsa. I delprojekt 2 sattes resultaten från litteraturgranskningen i ett svenskt sammanhang och 11 djupintervjuer gjordes med arbetslivets aktörer (representanter för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, politiker och myndighetschefer) för att få inblick i hur arbetslivets beslutsfattare tänker kring utmaningar för framtidens arbetsliv 2025 i Sverige. I delprojekt 3 gjordes en fokusgruppintervju med kontorsmarknadens aktörer kring temat ”Öppna kontor – framtidens arbetsplatser?”

Ett viktigt fynd från litteraturgranskningen är att finns begränsat med psykosocial arbetsmiljöforskning inom kontorsforskningsfältet. Forskningen om kontor och arbetsmiljö har i stället huvudsakligen fokuserat på faktorer för vilka det finns lagstadgade krav såsom ljus- och ljudförhållanden, inomhusluft och kontorets rumsliga egenskaper i relation till anställdas hälsa. Psykosociala faktorer, till exempel arbetsstress, har undersökts i färre studier vilket också påpekats av forskare inom fältet. Tidigare arbetsmiljöforskning visar att fysiska faktorer ofta samvarierar med psykosociala faktorer och skapar synergieffekter. Det finns därmed goda möjligheter att utveckla forskningen om kontor, arbetsmiljö och hälsa utifrån vedertagna arbetsepidemiologiska teorier och metoder.

Ett annat viktigt fynd är att det finns mycket belägg i litteraturen för kontorslandskapens nackdelar vad gäller arbetsmiljö och anställdas hälsa. Trots detta verkar kontorslandskap vara den vanligaste kontorstypen som utvecklas och byggs i dag. Arbetsmiljöforskning och praktisk kontorsutveckling står tämligen långt ifrån varandra och här finns också goda möjligheter till framtida samarbete.

Ett viktigt fynd är att de aktörer som dominerar debatten på kontorsmarknaden och verkar driva kontorsutvecklingen mot en viss typ av kontorsutformning är de som har mest ekonomisk vinning av utveckling. Facket och forskningen verkar inte ha en aktiv roll i dialogen. Arbetstagarperspektivet blir därför inte noga belyst vilket i sin tur kan öka risken för att branschen utvecklar och bygger suboptimala kontor vad gäller arbetsmiljö och arbetstagarnas hälsa. En sådan utveckling är inte heller hållbar.

Projektets två viktigaste vetenskapliga publikationer är baserade på de empiriska undersökningarna i delprojekten 2 och 3. Resultaten från intervjustudien med arbetsmarknadens parter om framtidens arbetsliv 2025 var i linje med teman från litteraturgranskningen. Olika intervjupersoner betonade något olika aspekter utifrån sina respektive positioner. Det mest påtagliga resultatet är kortsiktigheten hos beslutsfattarna. Det långsiktiga, strategiska tänkandet som har möjlighet att påverka framtidsutvecklingen mer genomtänkt verkar inte få plats eller prioriteras i beslutsfattarnas vardag. Resultaten från fokusgruppintervjun med kontorsbranschens aktörer om öppna kontor och framtidens arbetsplatser var också i linje med tidigare forskning. Konsensus bland intervjupersonerna kan tolkas att den kommersiella värdekedjan styr kontorsutvecklingen tillsammans mot snabba och lukrativa affärer. Arbetsmiljö och hälsa verkar inte vara av kommersiellt intresse. Forskare och fackliga representanter som skulle kunna bidra med viktiga insikter verkar inte ta en aktiv roll i dialogen om framtidens arbetsplatser.

Eftersom Flexit-programmets syfte är att öka samverkan mellan akademin och den privata sektorn, har hänsyn tagits till detta i projektets publiceringsstrategi. Målsättningen har varit att publicera minst en vetenskaplig artikel per delprojekt och samtidigt fokusera på populärvetenskapliga presentationer och publikationer i fackpress för att nå aktörer på kontorsmarknaden. Hos NCC PD har resultaten förmedlats via företagets internkommunikation och marknadsavdelningens blogg samt marknadsföringsbroschyrer riktade till kunder och investerare i branschen. Resultat från projektet har gjort genomslag i media och presenterats i SVT, SR och i dags- och kvällspressen cirka 20 gånger under projekttiden. Ungefär 50 muntliga presentationer har getts inom kontorsmarknaden i form av paneldebatter, föredrag, frukostseminarier, kundseminarier osv. Resultaten har presenterats vid vetenskapliga konferenser i Sverige (3 gånger) och i utlandet (3 gånger).

Projektet har lett till nya samarbeten och forskningskontakter vid Öresundsregionen. Projektet har bidragit aktivt till ökad samverkan mellan universitetsvärlden och den privata sektorn. Projektet har även bidragit till etablering av forskningsföretaget Ponsarcus med syfte att utveckla bredare samverkan med den privata sektorn inom området arbetsmiljö och hälsa.

Under projekttiden genererades nya forskningsfrågor som tilldelades medel från Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS 2012-0615). Forskningsfrågor som vidareutvecklar det nu slutrapporterade Flexit-projektet har utvecklats tillsammans med kontakter i Öresundsregionen och NCC PD. Den föreslagna forskningen handlar om hållbar kontorsutveckling. Syftet är att undersöka betydelsen av olika aspekter av hållbarhet (miljöer, kontorsutformning, arbetsorganisation) för kontorsarbetarnas hälsa, välbefinnande och prestation och hur detta i sin tur kan bidra till ett hållbart arbetsliv. Hållbarhetens samtliga aspekter är i fokus; ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella. Forskningen strävar efter att skapa synergier genom att korsbefrukta olika discipliner, perspektiv och metoder och bidra med ny och nyanserad kunskap för utvecklig av hållbara kontorsarbetsplatser. I programansökan har nya internationella kontakter stiftats med ledande kontorsforskare i Danmark och Storbritannien.