Lene Nordrum

Agent omission in English Academic Writing

En vanlig uppfattning om vetenskaplig text är att ”jaget”, eller den som utför vetenskapen, helst inte ska synas i texten för att den ska få en vetenskaplig ton och framstå som mer objektiv. Mitt forskningsprojekt fokuserar på olika sätt att ta bort, eller sätta den som gjorde något, agenten, i bakgrunden i vetenskaplig text på engelska inom tekniska ämnen. 

Jag tittar på tre sätt att utelämna agenten, vilka faller under en gemensam beskrivning som ”verktyg för opersonlig stil”. Den mest kända konstruktionen är passivkonstruktionen, där agenten antingen utelämnas: ”The solution was separated”, eller introduceras med by: ”The solution was separated by the authors.” Den andra typen är så kallade nominaliseringar, där ett verb görs om till ett substantiv och således kan fungera som en satsdel snarare än en egen mening: ”Separation of the solution was obtained through filtration.” Den tredje typen är en konstruktion som är mycket typisk för engelskan, där ett skeende presenteras som om det händer av sig självt: ”the solution separated” (jfm., ”We separated the solution”). Denna konstruktion kallar jag inergativ. Typiskt för inergativa satser är att subjektet har en dubbel roll eftersom det dels är påverkat av handlingen, dels fungerar som en sorts agent, dvs., utför handlingen (jmf., ”the solution separated itself”). Denna roll uppstår i mötet mellan ett subjekt som vi normalt inte anser kan göra något själv (såsom ”solution”) och ett aktivt verb.

I mitt projekt kommer jag att studera vilka retoriska effekter/funktioner man kan urskilja hos de tre konstruktionerna, med särskild fokus på inergativer. Ett viktigt syfte är att jämföra om de tre strukturerna används på olika sätt i publicerade artiklar författade av erfarna skribenter och i mastersuppsatser. Både omfång och funktion är i fokus. En hypotes är till exempel att mindre erfarna skribenter överanvänder passivkonstruktionen eftersom den är så intimt knuten till objektiv stil, vilket skulle ställa deras text i retoriskt underläge om mer erfarna skribenter har en vidare repertoar av strukturer till förfogande för att uppnå delvis samma effekt.

Studien bidrar framförallt till forskningsfältet kring English for Specific Purposes (ESP), inom vilket den ger ökad förståelse av de retoriska verktyg som används i engelsk vetenskaplig text, och därmed har tillämpad relevans i skrivkurser kring vetenskapligt skrivande på engelska. En viktig poäng är att retorisk kunskap från sådana kurser kan ge en konkurrensfördel inom den akademiska världen eftersom publicering på engelska i internationella tidskrifter är centralt inom vetenskap idag.