Lena Wängnerud

Testing the Politics of Presence. A Comparative Study on the Importance of Gender, Class, and Ethnicity in the Swedish Parliament

Teorin om närvarons politik har fått stöd i nyare forskning. Ett flertal studier visar att kvinnliga politiker har politiska ståndpunkter och gör prioriteringar som ligger nära kvinnliga väljare. Detta betyder inte att kvinnor, över alla partigränser, förespråkar samma typ av lösningar utan det som är gemensamt är att kvinnliga politiker lyfter fram en viss typ av problemområden, till exempel hur man lyckosamt ska kunna kombinera familjeliv och yrkesliv, och gör sådana områden mer centrala.

Detta projekt innebär en mer omfattande prövning av teorin än vad som hittills skett. Betydelsen av kön ställs mot andra bakgrundserfarenheter som klass och etnicitet. Projektet omfattar tre teman: vem blir vald till den svenska riksdagen, vem har makten i den svenska riksdagen och vem påverkar utformningen av den politiska agendan?

Underlaget utgörs av en unik serie enkätundersökningar där det finns långtgående möjligheter att fastställa betydelsen av kön, klass och etnicitet i förhållande till andra indelningar som partitillhörighet, ålder och politisk erfarenhet. Mot teorin om närvarons politik ställs en teoribildning som kan kallas teorin om medvetenhetens politik. I denna alternativa teori sätts inte någon tilltro till betydelsen av bakgrundserfarenheter som sådana, utan det som lyfts fram som betydelsefullt är huruvida politiker har en förändringsinriktad agenda.
 

Lena Wängnerud, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

2011-2015

Sedan 1970-talet har andelen kvinnor ökat i den svenska riksdagen, från 14 procent efter valet 1970 till 44 procent efter valet 2014. Samtidigt har andelen politiker med utländsk bakgrund (födda utomlands) ökat från 2 procent efter valet 1982, första gången SCB redovisar dessa uppgifter, till 8 procent efter valet 2014. Syftet med projektet har varit att studera könstillhörighetens betydelse för det politiska arbetet och jämföra detta med andra dimensioner som exempelvis erfarenheten att vara född utomlands. Tanken från början var också att integrera ett klassperspektiv i analysen.

Projektets teoretiska förankring har varit i en diskussion om betydelsen av "objektiva" bakgrundsfaktorer kontra "subjektiva" faktorer som i vilken utsträckning politiker tycker att det är viktigt att företräda en grupps intressen oavsett om man själv tillhör gruppen eller inte. Analyserna har skett i dialog med Anne Phillips (1995) teori om närvarons politik, som betonar betydelsen av objektiva bakgrundsfaktorer, och Iris Marion Youngs (2000) teori om medevetenhetens politik som lägger större vikt vid betydelsen av att politiker är uppmärksamma på olika gruppers historia och särskilda sociala villkor. Över tid har denna teoretiska förankring fått större betydelse i projektet än den empiriska jämförelsen mellan de olika tillhörigheterna kön, klass och etnicitet.

En förändring av projektets syfte är, som antyds ovan, att jämförelsen mellan olika bakgrundsfaktorer minskat i betydelse och fokus på könstillhörighetens betydelse förstärkts. Delvis är detta ett resultat av att det skett en så kraftig ökning av andelen kvinnliga politiker sedan 1970-talet vilket möjliggör för mer komplexa analyser där man kan ta hänsyn till förändringar i partisystemet och till tidsspecifika händelser som exempelvis den politisering av jämställdhet som skedde i valet 1994 då det feministiska nätverket Stödstrumporna var aktivt och principen om "varannan damernas" för första gången fick genomslag i svensk politik. Under projektperioden har det också blivit uppenbart hur mycket bra data det finns i Sverige när det gäller frågor om jämställdhet och det har funnits ett stort intresse från internationella tidskrifter att publicera den typ av ingående studier som varit möjliga att göra utifrån ett könsperspektiv.

En av de första undersökningar som genomfördes inom projektet (Wängnerud och Sundell 2012) bygger på en jämförelse mellan svenska kommuner. Utgångspunkten var att andelen kvinnor i kommunfullmäktige varierar starkt - det finns kommuner där andelen är lägre än 30 procent och kommuner där andelen överstiger 50 procent. Frågan var om detta har någon betydelse för det liv medborgarna lever i sin vardag? Huvudresultatet av undersökningen var att i kommuner som under lång tid haft en hög andel kvinnliga politiker är det fler kommunalt anställda kvinnor som arbetar heltid, en högre andel pappor som tar ut föräldraledighet och lönegapet mellan kvinnor och män är mindre än i kommuner som under lång tid haft låg andel kvinnliga politiker. Däremot kunde vi inte se någon effekt på faktorer som kvinnors hälsa eller arbetslöshet. I undersökningen var det möjligt att ta hänsyn till en lång rad kontrollfaktorer som partimajoritet i fullmäktige, grad av urbanisering i kommunen och andel högutbildade bland kommuninvånarna. Få andra undersökningar har på ett liknande sätt kunnat skilja mellan olika indikatorer på jämställdhet och på ett nyanserat sätt visat att hög andel kvinnliga politiker har betydelse för vissa aspekter av medborgarnas vardag men inte för andra.

Nästa viktiga publikation från projektet (Öhberg och Wängnerud 2014) hade en tydligare förankring i den teoretiska distinktionen mellan teorin om närvarons politik (Phillips 1995) och teorin om medvetenhetens politik (Young 2000). Tidigare forskning, både i Sverige och internationellt, har visat att det i första hand är kvinnliga politiker som uppger att det är mycket viktigt för dem personligen att företräda kvinnors intressen och åsikter. Detta tyder på att de två teoretiska perspektiven företrädda av Phillips och Young snarast är kompletterande än konkurrerande. Undersökningar har dock också visat att de sker en påverkan på manliga politiker på så sätt att en ökad andel kvinnliga politiker medför att fler manliga politiker blir positivt inställda till frågor om jämställdhet. I denna undersökning ville vi testa betydelsen av att tillhöra en viss generation politiker. I valet 1994 var frågor om jämställdhet starkt politiserade och samtliga etablerade partier lovade att följa principen om "varannan damernas" och för första gången översteg andelen kvinnor i riksdagen 40 procent. Materialet i undersökningen är de enkätundersökningar som genomförts bland riksdagsledamöter 1985-2010 (lägsta svarsfrekvens 89 procent) av forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visar att det finns en urskiljbar effekt av att tillhöra "Class of 94" i riksdagen - denna generation ansåg det vara viktigare att företräda kvinnors intressen och åsikter än så väl tidigare som senare generationer. "Class of 94" stod också mer nära de kvinnliga väljarna i en rad åsiktsfrågor, som ett förslag att förbjuda alla former av pornografi, än andra generationer riksdagsledamöter. Effekten av att tillhöra "Class of 94" kvarstod under kontroll för kön och partitillhörighet (även om dessa faktorer också hade effekt).

Ett tredje viktigt resultat återfinns i Kokkonen och Wängnerud (2015) där analysen återigen bygger på en jämförelse mellan svenska kommuner. Den fråga vi ville gå vidare med var huruvida manliga politiker verkligen blir mer positivt inställda till jämställdhet när andelen kvinnliga politiker ökar. Det material som undersökningen bygger på är en enkätundersökning bland samtliga svenska kommun- och landstingspolitiker (svarsfrekvens 70 procent) genomförd av forskare vid Statsvetenskapliga institutionen samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Resultaten visar att när det gäller attityder till jämställdhet på ett allmänt plan - förändringar i samhället i stort - finns en sådan positiv effekt men inte när det gäller manliga politikers vilja att själva arbeta för ökad jämställdhet. Tvärtom visar resultaten att i kommuner med mycket hög andel kvinnliga politiker är det färre manliga politiker som säger att det är viktigt för dem personligen att driva kvinnors intressen och åsikter än i kommuner med lägre andel kvinnliga politiker.

Den ökade kunskapen om komplexiteten när det gäller könstillhörighetens betydelse för det politiska arbetet har medfört att projektetet ursprungliga - möjligen något naiva - syfte att göra jämförelser längs tre dimensioner (kön, klass och etnicitet) tett sig allt mindre genomförbart inom ramen för detta förhållandevis begränsade projekt. Samtidigt har insikten ökat om att liknande analyser är möjliga att genomföra även för andra tillhörigheter än kön men att det kräver ytterligare resurser främst tid för bearbetning av befintliga data såsom de tidigare nämnda riksdagsundersökningarna och undersökningar bland kommunfullmäktige (sådana undersökningar är också på väg se publikationslista).

Projektet har hela tiden haft en inriktning på publicering i internationella tidskrifter även om det också genererat två mer populärt hållna publikationer på svenska. Resultat har presenterats på internationella konferenser som APSA, the American Political Science Association, årliga sammankomster samt vid ett tillfälle på NOPSA, the Nordic Political Science Association, sammankomst.

Projektets viktigaste publikation är monografin The Principles of Gender-Sensitive Parliaments (Wängnerud 2015) som integrerar de resultat som presenterats ovan med ett förslag på ett nytt sätt att studera könstillhörighetens betydelse för den politiska processen. Sverige används som fall men angreppssättet ses som generellt giltigt: för att kunna utvärdera den representativa demokratins funktionssätt ur ett jämställdhetsperspektiv behöver vi kunskap om (i) kvinnliga politikers möjlighet att påverka det interna arbetet i parlamentet (ii) i vilken utsträckning det finns utrymme för kvinnors intressen och åsikter på den politiska agendan och (iii) i vilken utsträckning politiska beslut främjar jämställdhet i medborgarnas vardag. Boken innehåller vissa jämförelser mellan kön, klass och etnicitet.

Förutom monografin ovan vill jag framhålla den kommande publikationen Kokkonen och Wängnerud (2015) som en av de viktigaste publikationerna i projektet. Denna undersökning tydliggör att vi inte kan vänta oss en linjär process mot ständigt ökad jämställdhet eller mer positiva attityder till att förbättra kvinnors position. Det verkar finnas en punkt där kvinnors och mäns intressen hamnar i konflikt och där man inte kan förvänta sig att manliga politiker, som grupp, är villiga att ytterligare öka sitt engagemang för kvinnor som grupp. Över tid minskar också kvinnliga politikers engagemang för jämställdhet och det får allt större betydelse i vilken utsträckning politiker är feministiskt medvetna eller inte. Enkelt uttryckt visar projektet att under 1980- och 90-talet var teorin om närvarons politik (Phillips 1995) och teorin om medvetenhetens politik (Young 2000) kompletterande medan de idag i relativt stor utsträckning är konkurrerande och att Youngs perspektiv ökat allt mer i relevans.

Publikationer

Wängnerud, Lena and Anders Sundell (2012) ”Do politics matter? Women in Swedish local elected assemblies 1970-2010 and gender equality in outcomes.” European Political Science Review, Vol 4 (1):97-120.

Wängnerud, Lena (2012) ”Viner partipiskan hårdare i partier med vågmästarroll?” I Björkman Jenny och Fjæstad Björn red. Tungan på vågen. Vågmästare och balanspartier (RJ:s årsbok 2012/2013). Stockholm: Makadam förlag.

Wängnerud, Lena (2012) ”Testing the politics of presence. A comparative study on the importance of gender, class and ethnicity in the Swedish Parliament.” Paper prepared for delivery at the  Annual Meeting of the American Political Science Association, New Orleans, August 30-September 2, 2012. Även presenterat vid The V NOPSA Conference, Vasa, 9-12 August 2011. Bearbetas för publicering.

Wängnerud, Lena (2013) ”Beyond Presence. The Principles of Gender-Sensitive Parliaments.” Paper prepared for delivery at the Annual Meeting of the American Political Science Association, August 29-September 1, 2013.

Öhberg, Patrik and Lena Wängnerud (2014) ”Testing the Impact of Political Generations on the Parliamentary Process. The Class of 94 in the Swedish Riksdag.” Scandinavian Political Studies, Vol 37(1):61-81.

Wängnerud, Lena och Anna Högmark  (2014) ”Den politiska beydelsen av kön.” I Gilljam, Mikael och David Karlsson red. Svenska politiker. Om de folkvalda i riksdag, landsting och kommuner. Stockholm: Santérus.

Wängnerud, Lena (2015) The Priciples of Gender-Sensitive Parliaments. New York: Routledge (forthcoming)

Kokkonen, Andrej and Lena Wängnerud (2015) ”Women’s presence in politics and male politicians commitment to gender equality in politics: Evidence from 290 Swedish local councils.” Journal of Women, Politics, and Policy (forthcoming).

Under färdigställande:

Is ethnicity really a more heterogeneous category than gender? Testing the effect of background characteristics in the Swedish Parliament.