Hanna Bäck

The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies

Inom den statsvetenskapliga forskningen behandlas partier ofta som “enhetliga” aktörer. I de allra flesta fall representerar partierna dock i själva verket olika medlemmars och organisatoriska enheters skilda intressen. Detta projekt syftar till att undersöka orsaker och konsekvenser av partiers interna sammanhållning.

I projektet förklarar jag varierande grader av intern sammanhållning inom partier genom att ta hänsyn till parlamentarikers och ministrars individuella egenskaper, samt landsspecifika och partispecifika institutionella egenskaper. Dessutom undersöker jag en del av de implikationer som intern sammanhållning kan ha på legislativt beslutsfattande och politiskt beslutsfattande mer generellt. Jag argumenterar för att den interna sammanhållningen, eller dess motsats, den ideologiska heterogeniteten i partier har konsekvenser för politiska aktörers (parlamentarikers och partiers) makt och beteende. Dessutom förväntas den interna sammanhållningen ha konsekvenser för de lagar som produceras i ett land och politiska reformprocesser.

Data från den svenska riksdagen jämförs med data från åtta andra västeuropeiska länder (österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Holland, Spanien och Storbritannien). Den metod som används i projektet är så kallad datoriserad innehållsanalys (”computerized content analysis“) och denna analys baseras på de tal som hålls av parlamentariker och regeringsmedlemmar i de olika ländernas parlament under en längre tidsperiod.

Projektets syfte, huvudresultat och nya frågor
Det huvudsakliga målet med projektet var att analysera den ideologiska sammanhållningen inom politiska partier genom att analysera de tal som parlamentsledamöter håller. Genom att analysera parlamentariska debatter kan vi kan mäta graden av sammanhållning inom de politiska partierna, och studera ursprunget och konsekvenserna av sammanhållning. En innovativ aspekt av projektet är att vi tar hänsyn till att de politiska partierna inte kan ses som "enhetliga aktörer", vilket en stor del av litteraturen om politiska processer i moderna demokratier antar. Detta antagande är problematiskt eftersom partierna representerar skilda intressen av medlemmar i olika regionala och organisatoriska enheter, och eftersom den ideologiska mångfalden inom partier kan få betydande politiska konsekvenser.

Projektet har syftat till att samla in två typer av data i ett urval av europeiska länder under två mandatperioder: (1) tal som hålls i olika parlament har laddats ner och kodats, exempelvis kodades det politikområde som debatten tillhör, och (2) information om parlamentsledamöter och deras bakgrund har kodats, t ex. som beskriver deras politiska bakgrund och positioner. Vi fokuserade på åtta europeiska länder som varierar i sin institutionella struktur. Datasetet som har skapats består av hundratusentals tal, och är ett av de viktigaste resultaten av projektet, som kan användas på flera olika sätt. Data kommer att göras tillgängliga för andra forskare så snart som våra artiklar och boken är publicerad. Valet av fall motsvarar inte helt urvalet som vi beskrivit i projektansökan - en anledning till detta är att debatter inte alltid var lätt nedladdningsbara och analyserade. Vårt urval av länder är: Estland, Finland, Irland, Norge, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike. En fördel med urvalet av länder är att vi även inkluderar några central- och östeuropeiska länder, vilket gör det lättare att generalisera våra resultat till ett europeiskt sammanhang. Vi har inte kunnat samla in uppgifter för alla länder för två mandatperioder, på grund av brist på tid och resurser, eftersom kodningen av tal har tagit mycket längre tid än förväntat.

Ett av de viktigaste resultaten i projektet avser en fråga som vi inte hade förutsett att den skulle vara så viktigt när vi skrev projektansökan, nämligen att kön verkar spela en betydande roll för deltagandet i parlamentariska debatter. Överraskande nog saknas fokus på sådana personliga egenskaper hos ledamöter i litteraturen om debatter och tal i parlament. Även om ett antal studier fokuserar på representation, belyser den ökande andelen kvinnor i parlament och regeringar, diskuterar effekten av valsystem och könskvotering, samt betonar effekterna av kvinnors närvaro i parlament och regeringar på den politik som förs, så finns det endast ett fåtal studier som diskuterar och analyserar genus och debatter i parlament. Fokus på genus och debatter kan ses som en "kvalitativ jämställdhetsdimension" i det parlamentariska arbetet och den politiska beslutsprocessen.

På grundval av jämförande studier om fördelning av ministerposter och andra poster, som visar att manliga politiker får fler prestigefyllda positioner som ansvarar för "hårdare" politikområden, såsom finans, utrikespolitik och försvar, ställer vi upp en hypotes som säger att kvinnliga parlamentsledamöter i allmänhet förväntas vara mindre benägna att hålla tal i parlamentet, och att de är mer benägna att delta i debatter som handlar om "mjukare" policyfrågor (t.ex. välfärdspolitik). Vår hypotes får stöd när vi analyserar debatter i de svenska, finska och norska parlamenten, dvs. kvinnliga riksdagsledamöter är betydligt mindre benägna att hålla parlamentariska anföranden, och vi hittar även vissa "könsmönster" när vi tittar på debatter som täcker olika policy-områden (Bäck, Debus och Müller 2014; Bäck och Debus 2016). Däremot hittar vi inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga ledamöter när vi studerar de andra västeuropeiska och östeuropeiska parlamenten, där den s.k. "deskriptiva" representationen är betydligt lägre. Vi diskuterar olika möjliga förklaringar till denna variation mellan länder i vår bok, till exempel, så kan mönstret bero på att könsstereotyper inte motverkas i samma utsträckning i system som på ytan verkar jämlika. Här behövs ytterligare forskning för att fullt ut förklara varför vi hittar könsskillnader i vissa parlament men inte andra.

Ett annat viktigt resultat som fann i våra analyser av parlamentariska debatter handlar om vilka konsekvenser ideologisk sammanhållning eller "splittring" kan ha, vilket var ett av syftena med projektet: vi visar i en artikel hur de politiska ståndpunkter som härleds från politikers tal i parlamentet kan användas för att förutsäga vilka politiker som blir ministrar i Europeiska regeringar. I ett artikelmanuskript, som för närvarande är under review, försöker vi bidra till forskningen om regeringsbildning och undersöker hur olika institutionella förhållanden kan påverka tillsättningen av ministerposter. I den här artikeln fokuserar vi på fördelningen av ministerposter i olika länder, och på basis av s.k. "principal-agent" teori presenterar vi olika hypoteser som säger att ministrar utses i syfte att minimera de ideologiska skillnaderna mellan ministrarna ("agenterna") och den viktigaste s.k. "principalen", som kan vara premiärministern (PM), koalitionen som helhet, eller de enskilda koalitionspartierna.

För att utvärdera våra hypoteser studerar vi Österrike, Tyskland och Sverige som alla är politiska system där koalitionsregeringar är vanliga, men där regeringschefen har varierande grad av makt och inflytande. Vi förväntar oss att utnämningen av ministrar i Tyskland påverkas av den relativt mäktiga kanslerns politiska preferenser, medan österrikiska partier sannolikt fokuserar på koalitionens politiska position vid fördelningen av ministerposter. Det svenska fallet är lite mer komplicerat, men eftersom koalitioner har blivit viktigare under de senaste åren så förväntar vi oss att koalitionen som helhet bör spela en dominerande roll i valet av ministrar. Vi utvärderar våra hypoteser genom att uppskatta österrikiska, tyska och svenska riksdagsledamöters och regeringsmedlemmars politiska positioner på grundval av en datoriserad innehållsanalys av deras anföranden i parlamentet. Resultaten i en logitmodell som förutsäger regeringsmedlemskap, ger stöd för våra hypoteser, och visar att när man kontrollerar för ett antal viktiga variabler, så är det ideologiska avståndet mellan en politiker och den viktigaste "principalen" betydelsefullt för huruvida en politiker blir minister eller ej. Alltså, personer som ligger ideologiskt nära en viktig politisk aktör har större chans att bli ministrar. Vi visar också att vem som är den viktigaste "principalen" varierar mellan olika institutionella kontexter. Här behövs ytterligare forskning som omfattar fler länder, för att till fullo analysera effekterna av institutionella faktorer på fördelningen av ministerposter.

Internationella kontakter
Projektet har baserats på ett nära samarbete med framför allt professor Marc Debus vid University of Mannheim, med vilken data har samlats in och analyserats, och boken har skrivits. Vi har också ett nära samarbete med professor Wolfgang C. Müller vid universitetet i Wien. Flera projektmöten har hållits (i Lund, Wien och Mannheim). Vi har deltagit flitigt i viktiga internationella workshops och paneler, och vi har organiserat paneler på två av de viktigaste europeiska statsvetenskapliga konferenserna, vid ECPR General Conference i Bordeaux 2013 och vid ECPR General Conference i Glasgow 2014. Vi har också presenterat konferenspapper på ett antal internationella konferenser. De viktigaste konferenspapprena presenteras i publikationslistan.

Projektets viktigaste publikationer, publiceringsstrategi och samhällelig information
Vi har som mål att publicera i både tidskriftsartiklar och en bok (monografi), för att fullt ut redovisa resultaten av detta storskaliga jämförande projekt. Vi har för närvarande ett manuskript under review vid en internationell vetenskaplig tidskrift, och vi har publicerat artiklar i Political Research Quarterly och Swiss Political Science Review. Artikeln i Political Research Quarterly presenterade ett av de viktigaste resultaten om genus och parlamentariska debatter (se ovan), och denna artikel har gjorts open access omedelbart. Artikeln i Swiss Political Science Review kommer att göras open access via Lunds universitets publikationer.

Vårt bokmanuskript, med titeln Political Parties, Parliaments and Legislative Speechmaking är för närvarande i produktionen hos Palgrave MacMillan och planeras att släppas i mars 2016. Boken är helt klart den viktigaste publikationen i projektet. Boken fokuserar på två huvudfrågor: (1) Varför talar vissa parlamentsledamöter mer än andra?, och (2) Varför avviker vissa parlamentsledamöter mer än andra från partilinjen? Boken utvecklar hypoteser om att hålla parlamentariska tal och utvärderar dem genom att analysera parlamentariska debatter i sju europeiska demokratier som nämnts ovan. Förutsatt att ledamöter är intresserade av "policy-making", att göra en politisk karriär, och att bli omvalda, så diskuterar vi olika incitament till att hålla tal, och vi utveckla hypoteser om den roll som genus och psykologiska incitament har i parlamentariska debatter. Vi utvärderar våra hypoteser på det nya dataset som beskrivs ovan, som omfattar information om antalet tal som hålls av respektive parlamentsledamot och de politiska positioner som riksdagsledamöter tar när de håller ett tal.

Resultatet att genus har betydelse i parlamentariska debatter (samt några andra tidiga resultat), presenterades vid ett seminarium som hölls i Riksdagen och anordnas av Riksbankens Jubileumsfond (Torbjörn Eng), med titeln "Vem Talar i Parlamentet?". Dessa resultat diskuterades också och presenterades på en av de viktigaste statsvetenskapliga bloggarna i Sverige, "Politologerna", av Hanna Bäck och Alvina Erman (se länken nedan).

Publikationer

Monography

Hanna Bäck & Marc Debus. (Forthcoming). “Political Parties, Parliaments and Legislative Speechmaking”.
In production, Palgrave MacMillan (publication date: March 2016).

Articles (published and submitted)

Hanna Bäck, Marc Debus & Wolfgang C. Müller. (Forthcoming). “Intra-party Diversity and Ministerial Selection in Coalition Governments”. Unpublished manuscript, Revise and Resubmit.

Hanna Bäck, Marc Debus & Jochen Müller. 2014. “Who Takes the Parliamentary Floor? The Role of Gender in Speech-making in the Swedish Riksdag”. Political Research Quarterly 67: 504–518.

Marc Debus & Hanna Bäck. 2014. “Der Einfluss von Mandatstyp und Wahlkreiseigenschaften auf die inhaltlichen Positionen in Parlamentsreden”. Swiss Political Science Review 20: 330–353.

Hanna Bäck. 2012. “The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies”. Statsvetenskaplig tidskrift 114: 68–76.

Conference papers

Hanna Bäck, Markus Baumann, Marc Debus & Jochen Müller. 2014. “Campaigning in the House. The Unequal Distribution of Speaking Time in European Parliamentary Party Groups”. Paper presented at the EPSA Annual Meeting in Edinburgh, 19–21 June, and the ECPR General conference in Glasgow.

Hanna Bäck, Marc Debus & Wolfgang C. Müller. 2013. “Intra-party Diversity and Ministerial Selection in Coalition Governments”. Paper presented at the ECPR General conference in Bordeaux, 4–7 September, and at the ECPR Standing Group on Parliaments Conference in Leiden, 24–25 November.

Hanna Bäck, Marc Debus & Jochen Müller. 2013. “Who is allowed to take the floor? The role of saliency and gender when explaining speech-making in the Swedish Riksdag”. Paper presented at the 71st Annual MPSA conference in Chicago, 11–14 April and at the 3rd Annual EPSA conference in Barcelona, 20–22 June.

Links to webpages

http://www.svet.lu.se/en/hanna-back
https://maktochpolitik.wordpress.com/
http://politologerna.wordpress.com/2013/06/18/ett-av-varldens-mest-jamstallda-parlament-men-mannen-tar-mer-plats/
http://www.rj.se/svenska/130/var/newsID/778
http://www.palgrave.com/page/detail/political-parties--parliaments-and-legislative-speechmaking-hanna-b--ck/?sf1=barcode&st1=9781137484543