Ingela Bergman

Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i norra Fennoskandien

I dagens samhällsdebatt intar kulturarvet en alltmer framträdande roll som politiskt instrument. Minoriteter och urfolk åberopar ett unikt kulturarv för att legitimera de egna kulturella, sociala och politiska ambitionerna. Norra Sverige är idag arenan för aktiva identitets- och etnicitetsprocesser med starka politiska övertoner. Den exklusiva samiska renskötselrätten har katalyserat etnisk mobilisering bland finskspråkiga minoriteter som hämtar näring ur ett konstruerat kulturarv. Renbetesrätten i Norrlands kustområden är ett annat område för konflikter där kulturarv, urminnes hävd och nyttjanderätt kopplas samman i en beviskedja som återkommande prövas i domstol. Avsaknaden av samlad forskning om järnålderns och den tidiga medeltidens kulturella och samhälleliga kontexter lämnar fältet öppet för essentialistiska tolkningar av arkeologiska fynd och historiska källor sammanfattade i frågan: Vem var först?

Forskningsprogrammets mål är att klarlägga och belysa landskapsutnyttjande och samhällsförändring i norra Norrlands kustområden under en tidsperiod då kulturlandskapet formades av jägare, fiskare, renskötare och bönder, vars etniska och kulturella identiteter inte direkt kan översättas i dagens etniska kartbild. I ett tvärvetenskapligt samarbete över de arkeologiska, historiska och ekologiska ämnesfälten studeras sociala och ekonomiska strukturer och inter-regionala relationer från 600- till 1900-tal, och relateras till sentida identitetsprocesser i norra Fennoskandien.