Helena Stensöta

Förklaringar till minskade könsskillnader i Sveriges riksdag. Inomparlamentariska och utomarlamentariska faktorer

Under de senaste tjugo åren har genusskillnaderna i den svenska riksdagen minskat. Sociala frågor är bland de yngre riksdagsledamöterna inte längre bara en fråga för kvinnor och det finns även vissa partiskillnader. Forskningsprojektet vill förklara vari de minskade skillnaderna mellan kvinnors och mängs engagemang, uppgifter och preferenser i den svenska riksdagen beror på. Står orsaksfaktorerna i huvudsak att finna internt i riksdagen (inomparlamentariska) eller har förändringen har de sin källa utanför riksdagen (utomparlamentariska)? Med inomparlamentariska menar vi sådant som strategiska partisatsningar, partiers professionalisering, men också sakfrågors utveckling. Med utomparlamentariska faktorer menar vi sådant som mer jämlika levnadsmönster mellan män och kvinnor och en ökad andel män i den marknadifierade offentliga sektorn. Om det visar sig handla om ett samspel ska projektet visa på vilket sätt detta äger rum. Vi kommer att använda kvantitativt material från de åtta riksdagsundersökningarna samt komplettera detta med längre samtalsintervjuer med ett femtiotal riksdagsledamöter.


2011-2016

Skillnaderna mellan kvinnor och män i Sveriges riksdag har minskat över tid. Det gäller både deskriptivt eftersom kvinnors andel bland riksdagsledamöterna kontinuerligt har ökat och nu är i det närmaste jämställt, liksom representationen i de olika utskotten. I det här forskningsprojektet står emellertid den substantiva representationen i centrum, dvs. innehållet i det riksdagsledamöterna representerar.

Projektets syfte var att diskutera orsaker till minskade genusskillnader deskriptivt men framför allt substantivt och därvid ta hänsyn till orsaksfaktorer såväl inom som utom riksdagen. Forskningen om kvinnors substantiva representation, genomgår för närvarande en snabb utveckling inte minst på det teoretiska planet, men forskningen tenderar att vara uppdelad mellan de som studerar inomparlamentariska orsaksfaktorer, exempelvis partistrategiska avvägningar och politiska frågors utveckling, och de som studerar utomparlamentariska faktorer såsom kvinnorörelsen och förändrade levnadsmönster. Det övergripande syftet med projektet var därför att diskutera dessa faktorer integrerat, teoretiskt såväl som empiriskt och därvid behandla Sverige som kritisk fall.

Projektets teoretiska förankring ligger i teorier om hur substantiv representation kan förklaras. Inom denna forskning märks en förskjutning över tid från ett smalare fokus på vad specifikt kvinnor representerar politiskt, till ett bredare fokus på aktörer med olika könstillhörigheter och som agerar inom fler arenor. Exempelvis finns teoretiska perspektiv som utvecklar förståelser av politisk representation som en dubbelriktad process mellan de representerade och de som representerar, vilket också inbegriper inom parlamentariska såväl som utomparlamentariska processer.

Under projektets gång kom vi framför allt att studera levnadsmönster, framför allt skiljelinjer i hur omsorgsansvar fördelats mellan män och kvinnor, och förändringar av dessa, som utomparlamentariska aspekter. Ursprungligen var det också tänkt att studera mäns ökade involvering i privata välfärdstjänster, vilket vi menar är en intressant process, men det fanns inte utrymme för inom projektets tidsram utan får bli en fråga för framtida forskning.

Projektets tre viktigaste resultat kan sammanfattas som följer:

1. Vad betyder mäns ökade involvering i omsorgsarbete för vad de representerar politiskt? En grundläggande tanke bakom intresset att studera kvinnors representation är att kvinnor har andra erfarenheter än män och att detta påverkar deras politiska preferenser. En huvudsaklig sådan erfarenhetsskillnad är skillnaden mellan produktion och reproduktion, dvs. hur involverad man är i omsorgsansvar och omsorgsarbete. I Sverige ser vi en långsam ökning i mäns involvering i omsorgsarbete mätt som föräldraledighetsuttag. Påverkar detta mäns politiska representation? Vi har undersökt betydelsen av föräldraledighet för riksdagsledamöternas intresse för sociala frågor över tid (Stensöta, 2016; Stensöta under review) Resultaten visar att intresset för sociala frågor är större bland män som har varit föräldralediga än bland män som inte varit det, även under kontroll för riksdagsledamöternas tidigare intresse. Resultaten kan tolkas antingen som en direkt effekt av dessa mäns omsorgserfarenhet, som gör att de intresserar sig för nya frågor politiskt. Eller så kan de tolkas som att det har skapats en ny politisk arena för män, där de kan profilera sig som förespråkare av sociala frågor och omsorgsfrågor på ett annat sätt än tidigare. Detta kan ses som att en ny form av manlig representation skapats i dialog mellan manliga delegater och manliga/kvinnliga väljare.

2. Inom projektet har vi också utarbetat en modell för hur substantiv representation kan ske via direkta och indirekta kanaler, som vi menar kan användas för att diskutera orsaksfaktorer både inom och utom parlamentet på integrerat sätt. Direkta kanaler för erfarenhet syftar till en individs direkta, ofta kroppslig, erfarenhet exempelvis omsorgserfarenhet men också diskriminering. Indirekta kanaler är istället sådana som förmedlas via kontexten, som kan fångas på olika nivåer (Stensöta och Wängnerud under färdigställande).

Vi har undersökt denna teoretiska idé empiriskt på flera sätt: I en studie har vi undersökt hur vad grupptillhörighet betyder för kvinnor, utlandsfödda samt representanter med arbetarklassbakgrund. Resultaten visar i enlighet med Anne Phillips teori att det just är för grupperna kvinnor och invandrade, som gruppmedlemsskapet får politisk betydelse. Här fångas indirekt effekter som "den kollektiva funktionen hos politiken" som blir en modell för hur män kan utveckla "feministisk medvetenhet" (Wängnerud, under review).

När det gäller omsorgserfarenhet har vi undersökt betydelsen av direkt och indirekt omsorgserfarenhet på den lokala nivån för kommunpolitikers prioriteringar och politiska handlingsmönster. En indirekt effekt av mer jämställt uttag av föräldraledighet kan vara att individer påverkas av att exempelvis se föräldralediga män med barnvagnar i grannskapet, även om de inte själva varit föräldralediga. Resultaten visade att kvinnliga kommunpolitiker var mer intresserade av ekonomiska frågor i mer jämställda kommuner, medan män inte blev mer intresserade av sociala frågor i mer jämställda kommunala kontexter (Stensöta under färdigställande). Vi har också undersökt indirekta effekter av riksdagen som institution och om den sammanlagda erfarenheten av föräldraledighet i på kollektiv nivå i riksdagen kan påverka riksdagsledamöters prioriteringar, men vi fann inga sådana effekter.

3. Projektet har också haft ett kvalitativt intresse och intervjuat cirka 30 riksdagsledamöter med olika partitillhörighet, kön, ålder och etnicitet med syfte att kartlägga variationer i förståelse av det representativa uppdraget, anledningar att ägna sig åt politik samt ur vilka källor de hämtar sitt politiska engagemang. Materialet visar framförallt på tydliga skillnader mellan generationer. Därutöver visar materialet hur etiketter som "kvinna" och "icke-svensk" tillskrivs ett specifikt förväntat innehåll, och hur detta slår på medlemmar av samma grupp som inte motsvarar detta innehåll. Vi diskuterar detta som ett slags de-coupling av grupptillhörigheten och vad de representerar (Stensöta, under färdigställande). I jämförelse med resultaten av de kvalitativa intervjuer av riksdagsledamöter som gjordes av Lena Wängnerud i ett tidigare projekt framstår könstillhörigheten som mindre betydelsefull för de intervjuade kvinnliga riksdagsledamöterna idag.
När det gäller nya forskningsfrågor som genererats genom projektet är det vår uppfattning att frågor om grupprepresentation och då särskilt representation utifrån kön och etnicitet, kommer att vara viktiga frågor framöver. Våra resultat stöder forskning som pekat på mer flytande skiljelinjer mellan grupper och deras representanter. Hur gränsdragningar och intersektioner av olika grupptillhörigheter speglas i representation och hur representation skapas i en interaktion mellan väljare och valda är spännande frågor som vi menar att framtida forskning bör fördjupa sig i.

Projektet har hela tiden haft en inriktning på publicering i internationella tidskrifter även om det också genererat en mer populärt hållen publikation på svenska. Papers har presenterats på internationella konferenser som APSA, (American Political Science Association), MPSA (Mid West Political Science Association) samt CES (Council of European Studies) men även i Europa på ECPG European Conference on Politics and Gender (Standing Group on Gender and Politics). Projektet har också haft särskilt utbyte med miljön kring Mona-Lena Krook på Rutgers University, MA, USA.

Delar av projektets resultat kommer att spridas utanför vetenskapssamhället genom lanseringen av boken "Spelar jämställda män någon roll? Riksdagspolitiker och föräldraledighet" av Helena Olofsdotter Stensöta utgiven på SNS Förlag 2016.

Projektets två viktigaste publikationer
En första viktig publikation i projektet är boken Spelar jämställda män någon roll? som ges ut på SNS Förlag (Stensöta, 2016). Bokens huvudsakliga poänger beskrevs ovan som ett av projektets viktigaste resultat (punkt 1).

En andra viktig publikation inom projektet, som delvis författats i detta projekt och delvis i ett annat RJ-finansierat projekt är monografin The Principles of Gender-Sensitive Parliaments (Wängnerud 2015) som integrerar de resultat som presenterats ovan med ett förslag på ett nytt sätt att studera könstillhörighetens betydelse för den politiska processen. Sverige används som fall men angreppssättet ses som generellt giltigt: för att kunna utvärdera den representativa demokratins funktionssätt ur ett jämställdhetsperspektiv behöver vi kunskap om (i) kvinnliga politikers möjlighet att påverka det interna arbetet i parlamentet (ii) i vilken utsträckning det finns utrymme för kvinnors intressen och åsikter på den politiska agendan och (iii) i vilken utsträckning politiska beslut främjar jämställdhet i medborgarnas vardag.

Publikationer
Förteckning över samtliga publikationer från projektet:
Publicerade:

Stensöta Olofsdotter Helena (2016). Spelar jämställda män någon roll? Riksdagsledamöter och föräldraledighet. SNS Förlag Rapport.

Wängnerud, Lena (2015) The Priciples of Gender-Sensitive Parliaments. New York: Routledge.

Under review

Stensöta Olofsdotter Helena (Under Review, Party Politics) ”The care experience mechanism. Rethinking the politics of presence”.

Stensöta Olofsdotter Helena and Anna Högmark (Under Review) ”From where do they politicize? Women legislators and parliamentary administratiors and levels of conflict”

Wängnerud, Lena (Under Review, Party Politics): ”Does convergence between political parties affect the substantive representation of women? A case study on the Swedish Riksdag 1985–2010.”

Wängnerud, Lena (Under Review, Politics, Groups and Identities). ”The Politics of Group Awareness: On the Substantive Representation of Women and Immigrants by Non-Descriptive Representatives.”

Under färdigställande

”Politiskt representantskap i Sverige på 2000-talet. Parti, kön, ålder och etnicitet.” Stensöta Olofsdotter Helena

”Direkta och indirekta effekter av jämställdhet på kommunal nivå” Stensöta Olofsdotter Helena

”The dynamics of political gender differences – extra political and intra political – an overview article.” Stensöta Olofsdotter Helena and Lena Wängnerud

Konferenspresentationer (internationella)

“The care experience mechanism. Rethinking the politics of presence”, MPSA, 2016.

“Disentangling sex, care responsibilities and political representation in the case of Sweden”, MPSA, 2015. Stensöta Olofsdotter Helena

”Feminist Institutionalism: Hub institutions for change and stability.” Invited talk, Rutgers University, Gender Politics Section, Massachusetts, US. Mona Lena Krook 6th of April. 2015. Stensöta Olofsdotter Helena

 “Disentangling sex, care responsibilities and political representation in the case of Sweden”, ECPG, 2015. Stensöta Olofsdotter Helena

 “Disentangling sex, care responsibilities and political representation in the case of Sweden”, CES, 2015. Stensöta Olofsdotter Helena