Anna Holst Blennow

Topos och topografi - staden Rom och guidebokens födelse

Projektet syftar till att undersöka ursprunget till och utvecklingen av guideboken som genre, med fokus på staden Rom; att definiera de element, funktioner och strategier som formar identiteter hos författaren, resenären och platsen, samt diskutera den påverkan som det historiska guideboksmaterialet haft och fortfarande har på dagens moderna guidebok och dess roll i kulturmöten och kulturutbyten i Europa. Projektet kommer att arbeta med ett brett urval av material, som inte är begränsat till förmoderna och moderna guideböcker, utan som också innefattar närbesläktat material från antiken och medeltiden, som kartverk, pilgrimsitinerarier, liturgiska guider, martyrkalendrar och inskrifter, och kommer därigenom att generera ny kunskap och öppna ett helt nytt vetenskapligt fält. Projektet kommer också att vidga horisonterna kring detta vetenskapliga fält genom att överbrygga gränserna mellan litteraturvetenskap, konstvetenskap, filologi, kartografi och historia. Genom att arbeta interdisciplinärt kommer projektet att kunna belysa sitt ämne utifrån en mängd frågeställningar, och dra nytta av en komplex teoribas genom att studera guideboken, resenären och staden Rom från textuella, visuella, topografiska, kulturella och identitetsfokuserade aspekter.

Projektets huvudsyfte har varit att undersöka ursprunget till och utvecklingen av guideboken som genre, med fokus på staden Rom; att definiera de element, funktioner och strategier som formar identiteter hos författaren, resenären och platsen, samt diskutera den påverkan som det historiska guideboksmaterialet haft och fortfarande har på dagens moderna guidebok och dess roll i kulturmöten och kulturutbyten i Europa. Syftet har inte förändrats under projektperioden.

Projektets tre viktigaste resultat:
o Genre/tradition
En av projektets mest centrala frågeställningar har varit frågan om huruvida guideboken utgör en egen genre, skild från den övergripande genren reselitteratur. Utifrån en workshop som projektet genomförde i samarbete med Göteborgs universitet 2014 definierades en tänkbar guideboksgenre, baserad på såväl form som funktion hos texterna. Denna genre betraktas dock i linje med bland andra Alastair Fowlers genreteorier som öppen och föränderlig, framför allt på grund av att flera andra genrer, som romaner, brev och reseskildringar, påverkar och påverkas av guideboken som fenomen i ett kontinuerligt växelspel. Likväl kan en rad genretypiska element definieras för guideboken, och dessa beskrevs skissartat i en artikel i tidskriften Scandia 2015 (se Publikationer). Under slutfasen av projektet har vi dock funnit att en sammanfattande term som beskriver guideboken som fenomen på ett i många fall bättre sätt än "genre" är begreppet "tradition". Guideboken är inte bara extremt medveten om den tradition som den tillhör; den är också till stor del beroende av denna tradition, framför allt på grund av att det i princip är omöjligt att producera en guidebok som inte förhåller sig till struktur och innehåll hos tidigare verk. Genreanalysen har också möjliggjort en identifikation av dels guideboksspecifika topoi, och dels platsspecifika topoi som kan dyka upp i vilken litteratur som helst, något som tydliggjort hur generella egenskaper hos guideböcker förhåller sig till den litterära traditionen om staden Rom, samtidigt som dessa litterära topoi också bidragit till att forma guideboken som fenomen.


o Den guidande funktionen
Vid beskrivningen av guideboken som genre har en viktig åtskillnad gjorts mellan å ena sidan typologiska element, och å andra sidan de funktioner som skapas genom bruket av dessa element. Den funktion som starkast präglar guideboken som fenomen är, inte oväntat, den guidande funktionen, och projektet har analyserat en rad guidebokstypiska element för att förstå hur denna funktion iscensätts och interagerar med läsaren. Textens auktoritativa röst, som kan vara anonym och synbart objektiv eller personlig och subjektiv, liksom de strukturer i texten som behandlar rumsliga strukturer och rörelse (i form av rutter, dagsturer, kartor med mera) är element som skapar den guidande funktionen. Också moraliska eller värderande omdömen om såväl konstföremål och monument som etnografiska objekt och företeelser bidrar till en guidande funktion på ett identitetsskapande plan som spelar en viktig roll i resandet som bildning och utbildning.

o Rörelsen genom staden
Vid våra workshops i Rom har vi genomfört fältstudier, under vilka vi jämfört beskrivningarna av olika monument liksom av itinerarier och rutter över tid i våra respektive guideböcker från medeltid och fram till första hälften av 1900-talet. Genom denna metod, genom vilken vi utforskat relationen mellan författare, läsare och plats under olika tidsepoker i en performativ och synkron läsning, har de kulturella lagren i guidebokens historia synliggjorts. I de rörelser genom staden som guideböckerna statuerar har inte bara guideböckernas respektive syften och målgrupper kunnat rekonstrueras och analyseras, utan också, på ett kulturgeografiskt plan, Roms historiska topografi.

Några viktiga nya forskningsfrågor som inte kunnat behandlas inom ramen för projektet, men som är av stor vikt för ett framtida guidebokshistoriskt forskningsfält, är följande:
o Hur ser själva bruket av guideboken ut under de olika perioder som står i fokus för våra delprojekt? Hur förhåller sig läsarens upplevelser till guidebokens instruktioner? På vad beror diskrepanserna mellan guidebokens angivelser och läsarens användning av dem? Dessa forskningsfrågor kommer också att behandlas i Jilke Golbachs avhandlingsprojekt vid UCL London (se nedan).
o Hur ser interaktionen mellan guideboken och andra litteraturformer som brev, reseskildringar, poesi, romaner och annan prosa ut? Dessa texter utgör en viktig källa till studiet av receptionen av guideboken under olika tidsperioder och i olika samhällsskikt, samtidigt som de, som nämnts ovan, också ständigt bidragit till att utveckla guideboken som genre. Här är ett stort antal detaljstudier tänkbara och angelägna att genomföra. Stefano Fogelberg Rota och Anna Blennow kommer under 2018 att påbörja ett mindre projekt om Madame Staëls roman Corinne och dess roll som produkt av, och förebild för, guidebokstraditionen till Rom.
o Hur ser förhållandet ut mellan guideböcker till Rom och guideböcker till vilken annan stad som helst? Detta är en mycket viktig fråga att gå vidare med för att fortsatt förstå guidebokens utveckling och historia generellt. Projektet har definierat Jerusalem som en plats av avgörande betydelse för hur proto-guideböcker och texter formats under tidig medeltid, och en fördjupande studie av den litterära och resehistoriska kopplingen mellan de båda städerna skulle vara av stor vikt. En tentativ applicering av de historiska guideböckernas genretypologi på samtida guideböcker till Rom har visat sig mycket fruktbar, vilket befäster validiteten hos projektets resultat, men också en vidare analys av hur samtida guideböcker till andra platser är utformade skulle vara viktig för att komplettera och nyansera förståelsen av guidebokens generella karaktär.

Under projektperioden har ett stort antal externt inbjudna internationella forskare från Norge, Belgien, Storbritannien, Italien och USA deltagit i såväl våra workshops och seminarier som projektets avslutande konferens "Topos, topographies and travellers - travel literature at the crossroads between real and ideal" vid Svenska institutet i Rom 10-12 november 2016. Jilke Golbach, doktorand vid University College London, har deltagit i större delen av projektets aktiviteter och utvecklat sitt avhandlingsprojekt i nära samverkan med projektet. Thomas Velle, doktorand vid universitetet i Ghent, har också deltagit vid flera av projektets möten, och Stefano Fogelberg Rota har ingått i en advisory board för hans avhandlingsprojekt. Anna Blennow och Stefano Fogelberg Rota har initierat diskussioner om ett nytt forskningsprojekt, "The Two Bodies of the City", tillsammans med prof. Wim Verbaal och Thomas Velle, till vilket även andra forskare nu bjuds in för en planerad European Research Council-projektansökan under 2018. Ett första planeringsseminarium hölls vid universitetet i Ghent våren 2016.

Information om projektet utanför vetenskapssamhället har spridits genom ett antal populärvetenskapliga föredrag och publikationer. Presentationer av projektet har hållits av projektdeltagarna på bland annat Italienska Kulturinstitutet i Stockholm i arrangemang av Svenska Rominstitutets vänner, och på Villa San Michele, Capri, i samband med forskningvistelser där. Carina Burman har hållit en rad föredrag på bibliotek och bokhandlar i samband med sin bok om Ellen Rydelius. Victor Plahte Tschudi har presenterat sin bok "Baroque Antiquity" på Det Norske Videnskaps-Akademi, Oslo, samt The Norwegian Consulate General i New York. På Carolina Rediviva-biblioteket i Uppsala anordnade projektet hösten 2016 i samarbete med 1:e konservator Lars Björdal en utställning, Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, med de sju guideböcker som utgjort kärnan i projektets studiematerial. I samband med utställningens öppnande den 14 oktober hölls ett halvdagsseminarium med projektpresentationer av Stefano Fogelberg Rota, Anna Blennow och Carina Burman. En katalog med bidrag från de sju projektmedlemmarna producerades också till utställningen (se Publikationer). Vår förhoppning är att utställningen kan gå vidare till exempelvis Rominstitutet samt andra svenska universitetsbibliotek. I april 2016 var Stefano Fogelberg Rota och Anna Blennow guider på en resa till Rom i samarbete med Svenska Rominstitutets Vänner, "Rom - en vandring genom seklerna i guideböckernas fotspår från medeltid till nutid", där deltagarna fick vandra längs rutter ur guideböcker från olika historiska perioder. Resan arrangerades av Paradisresor.

Projektets viktigaste publikationer utgörs dels av den kommande antologin med artiklar av projektdeltagarna, och dels av den kommande konferenspublikationen från projektets slutkonferens (se Publikationer). I antologin presenterar var och en av de deltagande forskarna sitt individuella projekt, och Stefano Fogelberg Rota och Anna Blennow skriver en fyllig sammanfattande inledning över projektets resultat. I appendix kommer också komparativa exempelstudier att presenteras över hur rutter och monument presenteras i guideböckerna över tid, något som också speglar resultaten av projektets fältstudier. Antologin kommer att publiceras av internationellt vetenskapligt förlag (diskussioner har inletts med de Gruyter). Publikationen från projektets slutkonferens, som planeras att ges ut helt digitalt i Open Access via Svenska Institutet i Rom, visar hur projektet redan öppnat ett större forskningsfält av guideboksstudier. Förutom en introduktion till projektets slutresultat bestod bidragen till konferensen uteslutande av papers av externt inbjudna forskare ur ett brett ämnesperspektiv. Publikationen kommer därför att bli av stor vikt för vidare forskning inom studier av såväl guideböcker som reselitteratur och turismstudier.

Publikationer

Fogelberg Rota, Stefano & Blennow, Anna (red.):
• Topos and Topography - Rome as the Guidebook City (project anthology, forthcoming).
• Topos, topographies and travellers: travel literature at the crossroads between real and ideal. Acts from the international conference at the Swedish Institute in Rome, 10-12 november 2016 (forthcoming, digital publication).
• Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna. Utställning på Uppsala universitetsbibliotek, 14 oktober–30 november 2016. Uppsala 2016 (ISBN 978-91-506-2598-1).

Fogelberg Rota, Stefano; Blennow, Anna; Whitling, Frederick:
• ”Roma antiqua et moderna: Guideboken som genre genom seklerna”, i Scandia: Tidskrift för historisk forskning, 2015:2, 90-106 (ISSN 0036-5483).

Blennow, Anna:
• ”Wanderers and wonders. The medieval guidebooks to Rome”, i Topos and Topography - Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• ”Att vara turist i Rom. Guidebokens historia från medeltid till nutid”, Medelhavsinstitutens betydelse för svensk humaniora, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, Stockholm 2016, 79-84.
• ”Vandrare och vägmärken”, i Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 17-22.
• ”Tåg mot avgrunden”, Sydsvenska dagbladet 30 juni 2016.
• Recension av Bosse Bergman, Lustresandets geografier (Korpen förlag), Sydsvenska dagbladet 14 december 2015.
• ”A Guide-Blog to Rome” annablennow.wordpress.com
• ”Guideboken som spegel av främlingsskap och utsatthet”, debattinlägg på den humanistiska tankesmedjan Humtanks blogg i serien Fyra svar på en fråga om Medelhavet, 5 juni 2015. http://humtank.se/guideboken-som-spegel-av-framlingsskap-och-utsatthet/

Bortolozzi, Anna:
• ”Architects, antiquarians and the rise of the image in Renaissance guidebooks to ancient Rome”, i Topos and Topography - Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• ”En sann bild av antiken”, i Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 23-26.

Burman, Carina:
• ”Ellen Rydelius’ Rome in 8 Days. A story of change and success”, i Topos and Topography - Rome as the Guidebook City (forthcoming).
Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom (257 s. Natur & Kultur, Stockholm, 2016)
• Recensioner och andra artiklar om boken i Västerviks-Tidningen 8.4, Aftonbladet 9.4, Vi 26.5, UNT 1.6, UNT 10.6, DN 11.6, Västervikstidningen 11.6, UNT 12.6, SvD 14.6, Dala-Demokraten 14.6, Norrländska Socialdemokraten 14.6, Norra Skåne 14.6, Aftonbladet 14.6, DN 15.6, Tranås Tidning 20.6, NT 29.6, Vi 30.6, Norrbottens-Kuriren 30.6, Helsingborgs Dagblad 14.7, NT 2.9, NT 5.9, SvD 10.9, UNT 22.11, alltsammans 2016.
• ”Den svenska Baedeker” i Att resa till Rom. Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016,
• ”Spex i Kvinnliga studentföreningen”, i Alla Tiders Uppsalaspex, Universitets- och studenthistoriska sällskapet i Uppsala nr 9 (Stockholm, 2016) /Rydelius en av flera kvinnliga spexare/
• Understreckare om Ellen Rydelius på hennes 130-årsdag, SvD 27.2 2015
• Artikel om Ellen Rydelius under publicering i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (online)
• Projektet också berört i vissa inslag i Carina Burmans Romblogg, http://carinaburman.se/rom/

Fogelberg Rota, Stefano:
• ”Fioravante Martinelli’s Roma ricercata nel suo sito and his ‘lettore forastiero’”, i Topos and topography: Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• ”En guidebok för lärda resenärer med ont om tid”, i Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 33-39.

Norlander Eliasson, Sabrina:
• ”The Baedeker effect and the arts: shortcuts to artistic appreciation in Rome”, i Topos and Topography: Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• ”Genvägar till kunskap och upplevelser? Baedekers handbok till Rom under ändträ hälften av 1800-talet”, i Att resa till Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 41-46.

Plahte Tschudi, Victor:
• ”The Bibliotopography of Rome and the Guidebooks of Francesco Albertini and Bartolomeo Marliano”, i Topos and Topography: Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• Baroque Antiquity: Archaeological Imagination in Early Modern Europe. New York: Cambridge University Press, 2017.
• ”På resa i ett möjligt förflutet: den barocka guideboken” i Att resa til Rom: Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 27–31.
• ”Goethe in the Hall and His Journeys in a Printed Rome”, Architectural Histories 3, no 1 (2015). Special Collection Building Word Image: Printing Architecture 1800-1950, art. 21. http://doi.org/10.5334/ah.cx

Whitling, Frederick:
• ”The Topography of the Mind. A Swedish Vademecum to the Passing Roman Centuries”, i Topos and Topography: Rome as the Guidebook City (forthcoming).
• “En Romvandring genom seklerna,” i Att resa till Rom. Guideböcker till den eviga staden genom tiderna, Uppsala 2016, 47-52.