Göran Rydén

Platser för tillverkning, platser för användning. Metaller i den globaliserade världen, 1630-1820.

Denna ansökan handlar om övergången från det tidigmoderna samhället till det moderna. Var moderniteten förutbestämd eller var dess uppkomst mer "contingent", (villkorad och instabil)? Vår analys handlar om en dynamisk förmodernitet och hur förändring skedde i rummet såväl som i tiden. Vi förhåller oss till denna frågeställning genom en studie av metaller (järn, stål, koppar, mässing). Produktionen, handeln och konsumtionen av dessa strategiska metaller möjliggör för oss att avgränsa vad som konstituerade förmoderniteten och undersöka dess relation till vad som skulle komma därefter.
Vår utgångspunkt är nya perspektiv på historisk förändring, i studier av Daniel Roche, Michel de Certeau samt William Sewell. Vår ambition är vittomfattande. Vi analyserar konkreta processer (smältning, förädling och tillverkning), frågor kring användande (hur metall artiklar blev en del av människors vardag), samt hur denna produktion, konsumtion och förmedling av metaller gav upphov till intellektuella frågeställningar.
Utgångspunkten är vidare global, ett svar på utvecklingen inom fältet med mer transnationella analyser. Potentialen för förändring inom det förmoderna samhället ökade i takt med tätare kontakter mellan människor från olika delar av världen - kontakter som allt som oftast förmedlades med artefakter av metall. Empiriskt fokuserar vi på tre 'contact zones' (bruk, plantager, faktorier) som länkade samman Skandinavien med kolonier i Amerika samt handelsplatser i Afrika och Indien.

Syftet med Places for Making, Places for Taking. Metals in the Global Eighteenth Century har varit att analysera förändringens dynamik under den tidig moderna perioden, samt dess rumsliga variation. Vår utgångspunkt är "metallisk", men till skillnad från tidigare forskning undersöker vi inte endast av produktionen av metaller utan även handel och konsumtion. Vi har även inkluderat hur metaller tidigt blev föremål för den framväxande vetenskapen. Vår empiriska startpunkt var tre s.k. "contact zones", där metaller spelade en viktig roll för att skapa den historiska förändringsprocess som ofta går under benämningen "modernitetens framväxt", bruket, plantagen och faktorierna längs den Västafrikanska kusten. Under projektets gång har andra platser tillkommit, biblioteket, verkstaden, gruvan och valfångstfartyget, eller "the floating plantation". Forskargruppen har bestått av Göran Rydén, Chris Evans, Linn Holmberg, Hedvig Widmalm and Måns Jansson.

Historisk forskning är tidskrävande, och en stor del av detta projekts har inneburit arkivarbete. Vi har excerperat källor rörande Europa, Afrika, och Amerika på arkiv i Sverige, Danmark, Frankrike, Storbritannien och USA, och genom detta ackumulerat ny kunskap om den tidig moderna världen. Källorna har analyserats och vi har presenterat våra nya rön på internationella konferenser, i Amsterdam, Røros, St. Thomas, Göttingen, Providence, etc. Vi har visat hur plantagen erhöll nödvändiga föremål av järn och koppar samt hur skeppslasterna skilde sig åt om skeppen seglade på Afrika eller Västindien. Vi organiserar en session på den globalhistoriska konferensen i Budapest i höst, om den globala kopparnäringen, med deltagare som behandlar produktion, handel och konsumtion i Asien och Europa. Vi har agerat för att expandera vår forskning in i nya akademiska miljöer, och för närvarande sker ny forskning om koppar, i Falun, Røros och Swansea, med medel från andra forskningsfinansiärer, såsom det norska forskningsrådet och John Carter Brown Library. Ett annat projekt sysslar med intellektuella aspekter av det svenska bergsbruket.

Vi har inte presenterat våra resultat utanför den akademiska världen, bortsett ifrån att Rydén deltagit i en offentlig debatt rörande det svenska samhället, slaveriet och slavhandeln, samt att Evans deltagit i en BBC produktion om stål i 1700-talets London.

Projektet har påbörjat publiceringsprocessen. Några mindre texter föreligger och i nuläget kan två accepterade publikationer nämnas. I den första av dessa, av Evans och Rydén, analyseras hur europeiskt järn skeppades till Västafrika, s.k. Voyage Iron, som en viktig del av slavhandeln. Tidigare forskning har främst behandlat den afrikanska importen av asiatiska och europeiska textilier. Vår utgångspunkt är att metaller förvisso utgjorde en mindre del av denna handel, i förhållande till textilier, men att de likväl fyllde en viktig roll i den afrikanska utveckling, och i synnerhet i relation till handeln med slavar. I förhållande till textilier så fyllde metallerna flera olika funktioner i det afrikanska samhället, både som bytesmedel och som produktionsmedel. Vi argumenterar för att järnet påskyndade en agrar utveckling. Med järn kunde skog röjas och nya marker odlas upp. Inflödet av europeiskt järn måste förstås i relation till den så kallade "Columbian exchange", med majsodling som en drivande faktor bakom ekonomisk tillväxt och befolkningsökning. Denna studie behandlar även den komplicerade relationen mellan en expanderande inhemsk afrikansk järntillverkning och importerat europeiskt järn. Frågan om hybridisering diskuteras. Denna artikel är accepterad för publicering i Past & Present.

En andra text som föreligger för publicering är Janssons doktorsavhandling - försvaras den nionde juni - om den svenska metallmanufakturen, och främst knivtillverkning. Detta är en studien, utifrån en global ansats, som tydligt visar hur väl Sverige var såväl teknologiskt som ekonomiskt integrerat i Europa. En äldre forskningstradition har menat att den tidig moderna svenska metalproduktionen bör analyseras som ett misslyckande och att inga kopplingar finns till den moderna industrialiseringen, men denna avhandling lyfter fram ett annat mönster och kronologi. Jansson skildrar en varierad verklighet där såväl svenska tjänstemän som yrkesskickliga hantverkare reste i Europa för att lära sig nya sätt att organisera tillverkningen samt att fabricera varor. Dessa "nymodigheter" introducerades genom en komplicerad struktur som innefattade såväl politiska som teknologiska och ekonomiska element. En viktig aspekt av denna studie är den betydelse som Stockholm, såsom en "contact zone", spelade för utvecklingen av den svenska metallmanufakturen; huvudstaden analyseras såsom en "Metal Bazar".

Detta projekt har en internationell utgångspunkt, kopplad till den globalhistoriska traditionen, men även genom inkluderandet av en forskare från ett annat land samt källmaterial från flera länder. Det är även internationellt då vi från dess initiering presenterat utgångspunkter och resultat vid internationella konferenser. Detta gäller även vår publiceringsstrategi. I artikeln till Past & Present är syftet att länka samman utvecklingen på två kontinenter, samt att publicera detta i en respekterad tidskrift med internationellt renommé. En liknande ambition finns även i andra pågående arbeten. En första text analyseras svensk kameralism, och kopplar samman den lokala utvecklingen vid svenska bruk med det nationella ekonomiska tänkandet, runt begreppet hushållning. Denna studie publiceras i en antologi med ambitionen att åter diskutera ekonomiskt tänkande i ett Europa som behandlas som en sammanhållen helhet.

En andra publikation, med hela projektet som författare, ställer den breda fråga "Vad var stål under den tidig moderna perioden?" Detta ligger nära projektets överordnade ambition, om att analysera samhällelig förändring i skärningspunkten mellan den tidig moderna perioden och det moderna samhället. Vi analyserar hur stål tillverkades, handlades, konsumerades och "förstods" i ett flertal av de nämnda "contact zones". Vi börjar i biblioteken och laboratorierna i Paris, innan analysen vänds mot tyska produktionscentra, vid ett antal Stahlberg, engelska "steel towns", för att sedan närma sig den svenska situationen. En central figur i sammanhanget är Sven Rinman, som var intensivt involverad i stålbranschen, han konstruerade stålugnar, testade olika stål i Dannemora och Stockholm samt skrev om stål. Denna studie avslutas sedan med en återkomst till Paris och det sätt varpå stål figurerade i den encyklopediska traditionen. Vi ämnar skicka denna artikel till en ledande vetenskaplig tidskrift under sommaren. Möjligen kommer vi även att expandera denna text till en bok.

Ett slutligt mål för detta projekt är att Rydén och Evans ska skriva en sammanfattande bok, syftandes till att analysera förändringens dynamik under den tidig moderna perioden, och hur denna dynamik opererade på olika platser. Vi har hämtat inspiration från den franska historikern Daniel Roche, som hävdat att den största utmaningen för historiker som studerar den tidig moderna perioden är att analysera förändring i ett samhälle som "saw itself as stable, changeless". Han har vidare betonat att historien består av både materiella och immateriella sidor; det handlar om hur kvinnor och män "appropriate mental structures and cultural values in a permanent confrontation of economic and social horizons". Detta projekts främsta resultat följer på ett liknande sätt att förstå historisk förändring, då vi har haft ambitionen att söka förändring nära människors vardagsliv, och inte utifrån ett makroperspektiv. I artikeln till Past & Present har vi argumenterat för att ett stort inflöde av Voyage Iron, på ett radikalt sätt förändrade människornas agrara vardagsliv, i det att majsodlingen kunde expandera. Ett resultat av detta blev en växande befolkning, men även en expanderande slavhandel. Också i Janssons avhandling finner vi hur förändringar på mikronivån gradvist modifierade den historiska utvecklingen. Han har visat hur svenska statstjänstemän, tillsammans med skickliga hantverkare, reste i Europa för att se hur man tillverkade stål, knivar eller andra metallvaror. I motsats till tidigare forskning har han analyserat den komplexa process i vilken dessa insikter kom att föras till Sverige. Det rörde sig knappast om en ensidig förmedling, utan snarare en lång process, en slags översättning, i vilken den svenska metallmanufakturen gradvis kom att förändras. Utifrån ett dylikt perspektiv är det knappast möjligt att bibehålla uppfattningen av en skarp, revolutionerande, särskiljning mellan den tidig moderna världen och vad som kom därefter som "det moderna".

Ett annat viktigt resultat har visat sig vara hur väl metaller fungerar som ett redskap med vilket man kan analysera den historiska utvecklingen i ett långt perspektiv. Det fungerar i många avseenden som en slags bro i den pågående debatten om "modernitetens ankomst". Under de senaste decennierna har historiker återigen diskuterat vad som kommit att kallas "the Age of Revolution", the "Great Divergence", etc., men detta har främst skett i relation till den intellektuella sfären eller med inriktning mot konsumtionens utveckling. Textiler har flitigt figurerat i den senare aspekten. Emellertid har metaller ett företräde före textiler i dessa diskussionen, i det att dessa kan figurera såsom produktionsmedel och bytesmedel/pengar vid sidan av att de även var konsumtionsvaror. Metaller var även synnerligen viktiga i den vetenskapliga utvecklingen under den tidig moderna perioden. Detta är speciellt tydligt i vår diskussion om stål, i vilken samtliga dessa aspekter diskuteras.

Publikationer

Göran Rydén, ed., Sweden in the Eighteenth-Century World: Provincial Cosmopolitans. Ashgate 2013.

Göran Rydén, ‘The Enlightenment in Practice. Swedish Travellers and Knowledge about the Metal Trades’, i Sjuttonhundratal: Nordic Yearbook for Eighteenth-Century Studies 2013

Göran Rydén, ‘Från rakhyvlar till bergborrar: Metaller i den tidigmoderna världen’, Scandia. Tidskrift för Historisk Forskning 2015:2.

Göran Rydén, ‘How ‘travellers in trade’ changed Swedish perceptions of economic systems in the eighteenth century’, in Patrick Manning and Daniel Rood, eds. Global Scientific Practice in the Age of Revolutions, 1750 – 1850. University of Pittsburgh Press 2016.

Jonas Lindström, Rosemarie Fiebranz & Göran Rydén, "The Diversity of Work", in Maria Ågren (ed.) Making a living, making a difference: Gender and work in early modern society, Oxford University Press, 2016.

Dag Lindström, Rosemarie Fiebranz & Göran Rydén, "Working Together", in Maria Ågren (ed.) Making a living, making a difference: Gender and work in early modern society, Oxford University Press, 2016.

Forthcoming:
Chris Evans and Göran Rydén, ‘Connecting Labour: Organising Swedish Iron Making in an Atlantic Context’, in Labour, Unions and Politics under the North Star: The Nordic Countries 1600-2000, Mary Hilson, Silke Neunsinger and Iben Vyff, eds., Berghahn Books, forthcoming 2017.

Göran Rydén, ‘Balancing the Divine with the Private. The Practices of Hushållning in Eighteenth-Century Sweden’, in Cameralism in practice: The principles of early modern state administration, Marten Seppel and Keith Tribe, eds. Boydell & Brewer, forthcoming 2017.

Chris Evans and Göran Rydén, ‘‘Voyage iron’: an Atlantic slave trade currency, its European origins, and African impacts’, Past and Present, forthcoming 2017.
Chris Evans and Louise Miskell, Swansea Copper: A Global History, Johns Hopkins University Press, forthcoming 2017.