Clas Tollin

Projekt Yngre geometriska kartor

Under perioden 1680-1700 upprättades ett 70-tal kartsamlingar med tillsammans cirka 7000 geometriska kartor. Avsikten är att göra detta källmaterial tillgängligt för forskningen och en intresserad allmänhet. Arbetsmomenten är att för det första transkribera all text i Notarum Explicatio och på kartbilden, för det andra att identifiera och koordinatsätta alla historisk-geografiska basenheter (byar, storgårdar, enstaka hemman) på ungefär kilometerrutenivå. För det tredje att koordinatsätta cirka 15 olika tematiska objekt som kyrkor, hustomter, humlegårdar, trädgårdar, broar m.m. på 10 metersnivå. För det fjärde att excerpera kvalitativa uppgifter om t.ex. skogstillgångar, fiske och betesmarker samt kvantitativa uppgifter om åkerstorlek och ängsavkastning. Alla uppgifter registreras i en koordinatbaserad databas KARL. Den transkriberade texten blir tillgänglig i en sökbar fritextfil. Databasen KARL har samma principiella uppbyggnad som databasen GEORG som gäller 12 200 äldre geometriska kartor. Databasernas information kan enkelt jämföras eller samordnas genom en Historisk-Geografisk BasTabell (HGBT). Efter projektets slut kommer allt projektmaterial och databasen att överföras till Riksarkivet som också ansvarar för att det finnas fritt tillgängligt på nätet (Open Access).

Clas Tollin, Riksarkivet

2012-2015

Projekt Yngre geometriska kartor har till syfte att tillgängliggöra de storskaliga byakartorna från 1680-1700. Till allra största delen rör det sig om avmätningar för att korrekt värdera gårdar och bebyggelser som berördes av reduktionen.
2012-10-25 beviljade Riksbankens Jubileumsfond 3 000 000 kronor till projektet (dnr In12-0568:1) som därmed blev samfinansierat mellan Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Ett tilläggsanslag om 1 000 000 kronor av RJ (dnr In12-0568:2) innebar att projektets ursprungliga budget kunde följas och att projektet kunde färdigställas.
Totalt omfattar det ursprungliga materialet 50 kartsamlingar (geometriska jordeböcker). Akterna omfattar inte sällan flera kartor i olika skalor och redovisar, till skillnad mot de äldre geometriska kartorna, även utmarken. Akterna innehåller i varierande grad innehållsrika textbeskrivningar (Notarum explicatio) om olika ekonomiska och andra företeelser som berör de karterade byarna. Notarum explicatio är generellt sett betydligt mer omfattande för de yngre geometriska kartorna än för de äldre. Kartorna är vanligen i skala 1:4 000 medan utmarkerna redovisas i 1:8 000. Kartbilden visar olika slags bebyggelse, markanvändning i form av åker och äng, liksom hagar och impediment samt ibland även skogen. Landskapets rumsliga struktur och fredningssystemet visas av hägnaderna. Till skillnad mot de äldre geometriska kartorna är ofta förkristna gravar, gravfält och runstenar utmärkta.

Projektet består av följande arbetsmoment:
1. Framtagning av högupplösta djvu bilder för visning som Open access via Riksarkivets hemsida. 2. Transkribering av Notarum explicatio samt all karttext. 3. Inmatning av informationen i den koordinatrelaterade databasen KARL (efter Karl XI). Den nya databasen är under uppbyggnad. KARL är konstruerad efter samma princip som - men är självständig mot - den befintliga databasen GEORG. 4. Geokodning och GIS-registrering, dels genom topografisk identifiering och koordinatsättning av berörda bebyggelseenheter dels koordinatsättning av tematiska objekt kopplade till bebyggelseenheterna (10-meters nivå). (I princip samma objekt som registrerades i databasen GEORG). 5. Statistisk registrering från Notarum explicatio och kartbild av kvalitativa och kvantitativa data (t.ex. åkerareal, höavkastning, förekomst av kvarnar, humlegårdar, utmarksresurser mm). Registreringen av åkerarealen kräver mer tid för de yngre än äldre geometriska kartorna eftersom åkern är redovisad efter godhetsgrad i flera klasser.

Under projektets gång har ytterligare kartor, av samma karaktär som de geometriska jordeböckerna påträffats, främst två tidiga geometriska jordeböcker från 1660 och 1661 över de sydvästskånska häraderna Oxie och Skytt. Kartsamlingarna kunde lokaliseras till Härnösands landsarkiv i den s.k. mellanlagringen av länslantmäterimyndigheternas arkiv. Av olika anledningar har dessa geometriska jordeböcker inte skannats in och placeringen gjort att de sedan 1920-talet har varit okända för forskarvärlden. Kartorna är i skala 1:3 333 och är de äldsta storskaliga kartorna över skånska byar. Kartorna var emellertid i dåligt skick och var i behov av konservering och lagning, före skanning. (Lagningen har ombesörjts av Riksarkivets konservatorer och bekostats av Riksarkivet). Vidare har en kartsamling över Stegeborg och underliggande gårdar i Västra Husby socken från 1672 påträffats (Riksarkivet, Stegeborgssamlingen). Dessutom har ett antal äldre geometriska kartor påträffats. Dessa har lagts in i den befintliga databasen GEORG.

Det nytillkomna materialet och därmed medförande kostnader föranledde Vitterhetsarkivets förvaltningsutskott att 12 februari 2013 bevilja projektet Yngre geometriska kartor en kompletterande finansiering. Det tidigare inte kända materialet har behandlats på samma sätt som det övriga men har hanterats efter särskild budget och ingår därför i nedanstående statistik.

Projektet yngre geometriska kartor har nu slutfört källgenomgången efter plan. Följande kvantitativa resultat har uppnåtts: 50 kartsamlingar (48 geometriska jordeböcker och 2 geografiska jordeböcker) har behandlats. Detta innebär att 6 430 sidor med geometriska kartor och 276 sidor med geografiska kartor har skannats. Text från Notarum explicatio och kartbild har transkriberats för 6 430 akter, bebyggelser (byar, säterier) i 6 419 akter har geokodats och har via koordinater infogats i ett GIS. Därmed har ytterligare 2 926 bebyggelser fått unika koordinater. Statistiska uppgifter om åkerareal, avkastning av hö mm. har införts för 6 419 akter. Sammanlagt 20 919 tematiska objekt geokodats och fått egna koordinater, fördelade på 8 403 hemman (gårdar), 2 862 torp, 589 kvarnar, 203 kyrkor, 826 humlegårdar, 487 kålgårdar och 277 (frukt)trädgårdar förutom en rad andra tematiska objekt. Den statistiska registreringen av samtliga 48 kartsamlingar omfattar ca 300 000 separata inmatningar/registreringar.

Projekt-YGK har följt projektplanen som den formulerades i ansökan. Tack vare att det nu finns två historiska databaser en från 1600-talets början och en från 1600-talets slut, blir det naturligt att väcka frågor om hur bebyggelsestruktur, markanvändning och agrarekonomi har förändrats under mellanliggande period. Denna jämförelse är särskilt intressant då den sammanfaller med stormaktstidens säteribildning, skatteavsöndringar och kronodonationer. För att genomföra sådana större studier behövs dock en modell för rumsliga jämförelser. Detta har lett till en större fråga om att skapa möjlighet att integrera och samköra data från KARL med andra historiska infrastrukturella databaser. En tentativ lösning har föreslagits i det koordinatrelaterade registret TORA (Topografiskt register på Riksarkivet). Kopplingen mellan databaserna kan i framtiden ske via TORA-koordinater. Denna koordinatuppbyggda tabell gör det möjligt att länka olika rumsligt relaterade historiska databaser med varandra och skapar helt nya möjligheter för en rad forskningsområden.

Material och databasen KARL kommer 2015 att överföras till Riksarkivet som också ansvarar för tillgängligheten. Databasen kommer att läggas ut på nätet och vara sökbar som Open Access via Riksarkivets hemsida. Arkivarie Mats Höglund kommer dessutom att återgå till ordinarie tjänst vid Riksarkivet och kan därmed bevaka att materialet ajourhålles. Ett spirande samarbete har inletts med Lettland (Ivars Pavasars och Nationalbiblioteket i Riga) och Finland om det gemensamma storskaliga kartmaterialet från 1600-talets slut.