Eva Georgii-Hemming

Perspektiv på musiklärarutbildning. Nordisk forskning om profession och kunskap i musikpedagogik.

Under de tre senaste åren har nordiska musikforskare publicerat tre antologier baserade på omfattande forskningsprojekt med anknytning till musiklärarutbildning. Syftet med denna workshop är att sammanfatta forskningsläget, diskutera kunskapsluckor och konsekvenser för fortsatt forskning. Dessutom avser vi att se på möjligheter till nordisk samverkan inom sådana studier.

Internationella studier visar att musikutbildning på olika nivåer, och därmed forskningen, står inför stora utmaningar. Ämnets status och villkor varierar från land till land, men gemensamt är att reformer genomförs i snabb takt, att utbildning i allt högre grad rättfärdigas med hänvisning till nytta medan mellanmänskliga och estetiska värden marginaliseras. Utvecklingen kräver kritiska, fördjupade och verbaliserade insikter om musikutbildning.

För att den pedagogiska verksamheten för framtidens musiklärare inte ska inskränkas till anpassningar till statliga direktiv och organisatoriska förändringar har såväl utbildning som forskning ett angeläget teoretiskt uppdrag. Forskningen behöver problematisera musiklärares professionella kunskap och värdet av estetisk utbildning. Detta inbegriper både didaktiska och epistemologiska frågor om musikämnets skilda kunskapsformer och deras relationer, synen på musikalisk bildning och vad detta innebär för den pedagogiska praktiken och dess utveckling.

Till denna nordiska workshop kommer ett mindre antal internationellt erkända forskare inom fältet att inbjudas.

Den 7 februari 2013 beviljade Riksbankens Jubileumsfond medel för workshopen "Perspektiv på musiklärarutbildning. Nordisk forskning om profession och kunskap i musikpedagogik" (Dnr F13-0015:1). Nedan följer en sammanfattande rapport över anslagets användande och resultat. Då medlen avsåg forskningsinitiering föreligger inga publikationer.

Inledning

Beviljade anslag har använts i enlighet med ansökan. Rubricerad workshop anordnades vid Örebro universitet 30 september-2 oktober 2013. Vid denna deltog ett drygt tjugotal forskare. Workshopen blev mycket givande och uppskattad då den innehöll såväl stimulerande och kritiska som konstruktiva samtal. Som ett resultat av denna workshop har arbetet med ett gemensamt forskningsprogram påbörjats. Närvarande forskare beslutade även om framtida nätverksmöten dit det större nordiska musikpedagogiska nätverket NNMPF kommer att inbjudas. Nästa workshop kommer preliminärt att anordnas av ämnet musikpedagogik, Luleå Tekniska Universitet.

Genomförande och resultat

Workshopen anordnades i syfte att diskutera forskningsläget inom nordisk musikpedagogisk professionsforskning. Tidigare forskning i kombination med snabba, och internationellt likartade, kultur- och utbildningspolitiska förändringar visar på stora behov av fördjupade kunskaper på området. Centralt för denna workshop var att definiera vilka de avgörande kunskapsluckorna är, granska både tidigare forskning och aktuellt problemområdet i relation till ett större internationellt sammanhang samt att se på praktiska möjligheter till samverkan och eventuella vetenskapliga vinster som kan göras genom sådan.

För att perspektivera det nordiska forskningsläget inbjöds tre välrenommerade internationella forskare som studerat området, men från tre skilda teoretiska utgångspunkter: Christian Rolle, Saarbrücken; Andreas Lehmann-Wermser, Bremen och Karen Hammerness, New York. Samtliga med god kännedom också om musikpedagogisk forskning och högre utbildning inom norden. Deras uppdrag var dels att hålla varsin keynote, dels att agera som kommentatorer. Styrgruppens fyra deltagare var diskussionsledare vid varsin session (fm/em) samt den avslutande eftermiddagens samtal som ägnades konkretiseringar, strategier och planering gällande framtida forskning. Karen Hammerness blev tyvärr förhindrad att delta. En keynote hölls i stället av Geir Johansen, Norges Musikhögskola och David Hebert, professor vid Högskolan i Bergen (tidigare Sibeliusakademin och Boston University) bidrog med ett kortare inlägg om perspektiv på relevant nordisk musikpedagogisk forskning samt som kommentator.

Vid workshopens sessioner stod såväl avgränsade frågor om högre musikutbildning och professionsbegreppet som estetiska utbildningar i relation till större frågor om arbetsmarknad och generella samhällsförändringar (exv. globalisering, mångkulturalitet och medialisering) i fokus. Frågor som betraktades som angelägna för framtida forskning rör konsekvenser av Bolognaprincipernas implementering; på vilket sätt politiska och utbildningspolitiska prioriteringar har påverkat (nordisk) musiklärarutbildning, samt hur vi vetenskapligt, filosofiskt och pedagogiskt kan förstå innebörden av "en relevant musiklärarutbildning". Det stod klart att framtida forskning behöver designas som såväl komparativa, kollaborativa som komplementära studier.

När workshopen avslutades förelåg utgångspunkter och avgränsningar för ett gemensamt forskningsprogram med möjligheter till såväl nordisk som internationell samverkan. Arbetet med att utveckla forskningsprogrammet vidare påbörjades inom styrgruppen omedelbart efter workshopen. Därefter diskuterades ett första förslag vid ett uppföljande möte mellan huvudsökande, en av workshopens tyska keynotes samt en norsk forskare som deltog vid sessionerna. Resultatet blev ett reviderat förslag som är utsänt på remiss till samtliga forskare i nätverket. Nätverket inbegriper också forskare som var förhindrade att delta vid workshopen, men som anmält sitt intresse för forskningstematiken.

Avsikten med forskningsprogrammet är att det ska vara ett väl sammanhållet paraply som utgör en grund för tydligt sammanlänkade, men självständiga, forskningsprojekt i mindre och större forskargrupper. Samtliga baserade på nordiska samarbeten och några baserade på nordisk-kontinental samverkan. Huruvida också forskare från andra delar av världen ska bjudas in eller inte avgörs av de konkretiserade projektens frågeställningar och teoretiska utgångspunkter. Ambitionen är att gå in med ansökningar om projektmedel från och med 2015.

Det nordiska nätverket, utvidgat med forskare från kontinenten, kommer fortsatt att anordna workshops där pågående projekt kan kvalitetssäkras genom att de presenteras och diskuteras. Att på detta, men även andra och mer tvärvetenskapliga, sätt bygga ut den kritiska massan är avgörande för olika former av musikforskning, vilken på många nordiska lärosäten bedrivs i relativt sett små miljöer.

Eva Georgii-Hemming,
professor och ämnesansvarig, musikvetenskap, Örebro universitet.