Tomas Furmark

Det tysta fängelset - nya möjligheter att förklara blyghet

Många uppskattar blyga personer och tycker blygheten är en fin mänsklig egenskap. Men blyghet kan också bli ett stort hinder för personen att leva det liv han eller hon vill - ett tyst fängelse. Blygheten kan bli så stark att den handikappar och sänker livskvaliteten - det kallas då för social fobi. Sådan ängslighet i sociala sammanhang är ett jämställdhetsproblem, eftersom den är vanligare bland kvinnor, och ett demokratiproblem därför att många inte vågar yttra sig i grupper.

Detta projekt söker efter nya förklaringar till blyghet genom att studera hjärnfunktioner. Med hjälp av avbildningstekniker som PET (positronemissionstomografi) och magnetkamera (MR, fMRI) är det möjligt att påvisa förändringar i hjärnans signalämnen, grundläggande anatomiska struktur och aktiveringslandskap som finns hos blyga personer, i jämförelse med oblyga. Dessa förändringar kan i sin tur vara genetiskt styrda. Projektet kommer att undersöka ovanstående med fokus på serotonin- och dopaminsystemen (återtransportfunktioner) i hjärnan och genvarianter (polymorfismer) som tros påverka funktionen i dessa system.

Nya statistiska metoder kommer att användas för att väga in all information om anatomi och förändrade hjärnfunktioner och utifrån denna klassificera personer som blyga/oblyga, förhoppningsvis med mycket hög träffsäkerhet.

Projektet kan ge viktig kunskap om uppkomstmekanismerna till svår blyghet - en djupt mänsklig egenskap som dock kan medföra lidande och begränsningar i livet.