Anders Sjöborg

Religion, mänskliga rättigheter och utbildning

Denna ansökan gäller en workshop för att samla forskare från länderna runt Östersjön (inklusive Skandinavien) kring religion, mänskliga rättigheter och utbildning. Workshopen som äger rum vid Uppsala universitet i mars 2014 syftar till att 1) dela forskningsbaserad kunskap om förhållandet mellan religion, mänskliga rättigheter och utbildning, 2) identifiera relevanta områden för framtida forskning, 3) utveckla meningsfulla forskningsfrågor, 4) skapa kontakter mellan forskare, 5) etablera ett forum för akademiskt utbyte. Workshopen samlar omkring 15-18 forskare. Deltagarna i workshopen inbjuds att presentera sin forskning i skriftlig form. Publicering av bidragen i en peer-reviewed granskad antologi vid ett internationellt förlag är planerad. Denna workshop tillför en utbildningsdimension till de studier av religion och mänskliga rättigheter som några av deltagarna studerat tidigare. Dessutom inbjuds några svenska forskare som tidigare inte samarbetat kring detta tema. Att också bjuda in forskare från länderna runt Östersjön är intressant då regionen har ett dynamiskt förflutet vad gäller ekonomi, handel och kultur. En del av länderna har betecknats som socialdemokratiska välfärdsregimer i Norra Europa, medan andra delar ett post-kommunistiskt arv med antingen protestantisk, katolsk eller ortodox kristen tradition. I samtliga dessa länder finns i varierande grad också i utbildningssystemen kopplingar till mänskliga rättigheter och utbildning kring mänskliga rättigheter.

I dagens samhälle fungerar mänskliga rättigheter som en av de nödvändiga grundvalarna för den liberala demokratin. Förankringen av mänskliga rättigheter i internationella avtal och nationella konstitutioner som präglar relationen mellan staten och de enskilda medborgarna skyddar medborgarna från illegitim statsmakt och garanterar juridiskt deras grundläggande fri- och rättigheter. Såväl demokrati som mänskliga rättigheter är ömtåliga institutioner. De behöver kontinuerligt underhåll och förbättring: av politiker och politiska partier, men i slutändan även av offentliga aktörer och av folket.

Ett slags offentliga aktörer är även religiösa samfund. Historien visar att relationen mellan religioner och mänskliga rättigheter är komplex. När mänskliga rättigheter integrerades i demokratiska konstitutioner för första gången (USA, Frankrike) var många religiösa samfund fientligt inställda till dem. Utarbetandet och tolkning av begrepp som religionsfrihet (UDHR art. 18) och sekularisering av staten är fortfarande under utveckling på olika sätt, både diakront och synkront. Generellt omfamnas i dagsläget mänskliga rättigheter av majoriteten av religiösa institutioner och samfund, om än med vissa reservationer, och ambivalens. Vissa religioner uttrycker dock olika grundläggande svårigheter, särskilt när det gäller personlig rätt och familjerätt, friheten vad gäller livsstil, jämställdhet och i fråga om religionernas sanningsanspråk. I många avseenden kan religioner anses vara mäktiga politiska, sociala och kulturella institutioner som har en viss betydelse vad gäller grunderna för vårt politiska liv och i det civila samhället. Idag förekommer skilda tolkningar inom religioner, i olika regioner och nationer vilket utövar inbördes olika influenser på attityder till mänskliga rättigheter. Religion måste därför beaktas när mänskliga rättigheter studeras.

Det behövs också understöd av de mänskliga rättigheterna från var och en. Vad är människors faktiska kunskaper om de mänskliga rättigheterna och vilken funktion fyller dessa rättigheter i dag? Hur motiverade är de att försvara de mänskliga rättigheterna och för att ta strid för sådana kränkningar offentliga? Har religion någon betydelse i detta avseende? Detta uppmärksammar utbildningsområdet. Kunskap om och insikt i värdet av mänskliga rättigheter är inte givna av naturen, utan behöver utvecklas genom utbildning.

Deltagarna i workshopen uppmanades att reflektera över begreppen mänskliga rättigheter, religion och utbildning och relationerna mellan dem. Alla deltagare från olika discipliner och länder lämnade forskningsbaserade bidrag. Deltagarna i workshopen var: Kirstine Helboe Johansen, Århus; Anders Sjöborg, Uppsala; Linde Lindkvist, Lund; Göran Gunner, Uppsala; Arniika Kuusisto, Helsinki; Elena A. Bogdanova , St. Petersburg; Ringo Ringvee, Tallin; Olga Schihalejev, Tartu; Agita Misane, Riga; Milda Alisauskiene, Kaunas; Katazyna Zielinska, Krakow; Hans-Georg Ziebertz, Würzburg; Susanne Döhnert, Würzburg; Alexander Unser, Würzburg; Pål Ketil Botvar, Oslo; Olga Breskaya, Brest/Vilnius; Dan-Erik Andersson, Lund; Victoria Enkvist, Uppsala.
Bidragen till workshopen syftade till bidra med teoretiskt och empiriskt belagda hypoteser om effekterna av religion för attityder till mänskliga rättigheter och utbildningens roll i samband med detta, hypoteser som kan testas i framtida forskning. De formulerade också preliminära slutsatser för att främja mänskliga rättigheter kultur bland ungdomar i skilda europeiska samhällen, särskilt genom utbildning i mänskliga rättigheter.

Motiven för denna workshop
Medan det redan finns en del forskning på området för mänskliga rättigheter och religion, har mycket av det har begränsats till antingen teoretiska eller textstudier, med fokus tolkningar av religiösa texter eller religiösa myndigheter såsom Kairodeklarationen eller Andra Vatikankonciliet, eller juridiska resolutioner i förhållande till konventioner och domstolar (Ven 2004. Turner 2006). Nya studier har lagt en empirisk dimension till detta, genom att inkludera enkäter bland ungdomar, morgondagens ledare i samhället, samt (Ven 2010; Ven och Ziebertz 2012. Sjöborg 2012; Botvar och Sjöborg 2012; Botvar och Sjöborg 2013). Några av deltagarna vid denna workshop var redan innan del av ett internationellt projekt som initierades av professor Johannes van der Ven, Radboud University, Nijmegen, Nederländerna, och nu är under ledning av professor Hans-Georg Ziebertz, University of Würzburg, Tyskland. Detta arbete bidrar till den vetenskapliga diskussionen om det komplexa förhållandet mellan religion och värderingar i olika domäner, inte minst politiska värderingar (Pettersson och Esmer 2008; Pettersson 2009).

En av fördelen med denna workshop är tillägget av utbildningsdimensionen till de ansträngningar som redan åstadkommit bland projektdeltagarna. Ett ytterligare värde var medverkan av flera svenska forskare från olika discipliner som ännu inte arbetat tillsammans, för att gemensamt adressera dessa frågor. Vidare lyckades workshopen också samla forskare från länder kring Östersjön. Denna region har ett dynamiskt förflutet när det gäller ekonomi, handel och kultur. Även om det finns likheter när det gäller ett protestantiskt arv, finns det också en ökande mångfald, ofta relaterat till islam. Medan vissa av dessa länder räknas som sociala demokratiska välfärdsstater i norra Europa, delar andra ett post-kommunistiskt arv med en protestantisk, katolsk eller ortodox tradition. I alla de respektive länderna, relaterar utbildningssystemen i olika grad till begreppet mänskliga rättigheter och utbildning om mänskliga rättigheter (Souza et al 2006; Jackson och Fujiwara 2008). Som redan nämnts i ansökan om detta bidrag fanns flera starka och goda skäl för just denna grupp forskare att samlas kring detta tema.

Slutsats
Enligt vår bedömning har våra förväntningar uppfyllts. Samtliga inbjudna forskarna kunde komma och dela intressanta föredrag, av vilka de flesta nu är i färd med att omvandlas till en gemensam publikation på internationellt förlag. Dessutom har kontakter och nätverk från denna grupp bildats och fortsätter utvecklas på ett fruktbart sätt, bland annat samband med andra internationella konferenser som exempelvis International Society of Sociology of Religion, 2015.