Louise Berglund

Lysande damer: Birgittinska modeller för auktoritet och kvinnligt regentskap under senmedeltiden.

Vilken tillgång hade kvinnor till den politiska makten under senmedeltiden? Detta projekt avser att kasta nytt ljus över denna fråga. Makt och auktoritet kommer att diskuteras med hjälp av en analys av fyra kvinnor, vars liv korsades på många sätt. Under senmedeltiden utvecklades nya modeller för kvinnlig auktoritet, och en av de främsta i den processen var heliga Birgitta. Hennes egna strategier kommer att analyseras i relation till trettonhundratalets ändrade andaktspraktiker. Tre drottningar, Blanka av Namur (c. 1320-1363), Margareta (1353-1412) och Filippa (c. 1394-1430) analyseras som sekulära representanter för kvinnlig auktoritet och regentskap. De representerar utvecklingen av nya auktoritetsmönster för drottningar. Det kommer att ge nya perspektiv på hur auktoritet och regentskap korsade varandra inom de nordiska rikena vid denna tid. Jag kommer att integrera studiet av drottningskap i en analys av förändrad kvinnlig auktoritet på den ideologiska nivån samt i samtida förändringar i förhandling och kommunikation. Projektet kommer att använda sig av ett rikt källmaterial, som de många bevarade medeltidsdiplomen, krönikor, böcker och materiell kultur. Resultatet ska bli en ny förståelse av hur auktoritet, drottningars handlande och genus kan förstås i den konfliktfyllda period som är känd som Kalmarunionen.

Studiens syfte har varit att analysera förutsättningarna för kvinnors politiska maktutövning under senmedeltiden. Utgångspunkten tas i den omständigheten att man under senmedeltiden kunde se en förändring i den politiska maktens strukturer, så tillvida att individer och grupper som tidigare endast i liten eller ingen utsträckning deltagit i det politiska samtalet nu kunde göra sina röster hörda. Detta gällde bland annat kvinnor, men också tidigare mindre delaktiga grupper som bönder och hantverkare. Även inom den religiösa sfären skedde en vidgning av rummet, och kvinnliga visionärer blev mer framträdande än tidigare.

I Norden kan vi från 1300-talets mitt se en utveckling där kvinnliga maktutövare skapade sig betydligt starkare utrymme än tidigare. Birgitta Birgersdotter, som blev Sveriges enda kanoniserade helgon, genererade en stor och inflytelserik litteratur i form av uppenbarelser, brev, kanonisationshandlingar och mirakelberättelser. I materialet pläderades bland annat för en stark kvinnlig auktoritet i såväl andliga som världsliga frågor vilket legitimerades av jungfru Marias roll som himmelsk härskarinna. Birgitta Birgersdotters liv och karriär knyts i projektet samman med tre andra mäktiga kvinnor. Drottning Blanka av Namur (c. 1320-1363) och heliga Birgitta samarbetade nära från sent 1330-tal och ett decennium framöver. Den kopplingen mellan drottning och visionär diskuteras som en förutsättning för utvecklingen av bådas auktoritet och inflytande. Birgitta Birgersdotters egen dotter, Märta Ulfsdotter, blev senare hovdam åt den unga drottning Margareta I (1353-1412), som utvecklade en unik maktställning i Norden. Projektet avslutas med en analys av drottning Filippas (1394-1430) maktställning. Denna kunde knyta sig till Vadstena kloster och Birgittinorden i ett nära och ömsesidigt utbyte, vilket gav henne en stark ställning och ett mycket gott eftermäle.

Studien har utgått från flera olika källmaterial och har också analyserats som en uppsättning berättelser om dessa fyra kvinnor som traderats in i modern tid. Stödformen Sabbatical är unik så tillvida att den syftat till att ge utrymme för att färdigställa forskning som bedrivits sedan en tid. Ändå var det möjligt att uppnå nya resultat och utveckla en fördjupad och mer komplex förståelse av problematiken under arbetets gång. Dessa resultat kan sammanfattas under tre teman.

För det första visar en intensiv genomgång av tidigare forskning och av det senmedeltida och tidigmoderna materialet kring de fyra aktörerna att alla har varit föremål för tämligen repetitiva och stereotypa historieskrivningar som kan hänföras till deras egen samtid. Heliga Birgitta och drottning Filippa har huvudsakligen skildrats i mycket positiva ordalag och framställts som föredömen för senare tiders kvinnor, även om det också finns en äldre, starkt kritisk och avfärdande tradition kring den förstnämnda. Det positiva eftermälet har understötts av att de fått tjäna som symboler för kvinnorörelse och emancipation i modern tid. Drottning Margareta har i sin tur huvudsakligen biograferats som ett unikum, med en särställning inom nordisk politik. Detta har inte skett utan goda skäl. Drottning Blanka, däremot, har skildrats som en svag drottning och den kritik som riktades mot henne från 1360-talet och senare, alltså i stor utsträckning efter hennes död, har gjorts till huvudberättelse kring denna drottning. Det starka inflytande hon hade under 1340-talet och det nära samarbetet med såväl Birgitta Birgersdotter som andra har inte framhållits, eller skildrats som inledning till de senare, mer konfliktfyllda decennierna. I den kommande monografin kommer denna historieskrivning, och de såväl positiva som kritiska stereotyperna kring dessa kvinnliga makthavare, ha en mer framträdande plats än i den tidigare planen. En mer nyanserad analys ska därmed ersätta en äldre, repetitiv tradition.

För det andra har kvinnornas nätverk, när det gäller såväl släkt som vänner, framträtt som en väsentlig förklaringsfaktor. Ett exempel kan illustrera den aspekten. Då heliga Birgitta fick sin kallelsevision vid 1340-talets mitt befann hon sig i staden Arras i Flandern, vilket betonas såväl i Uppenbarelserna som i kanonisationsmaterialet, Acta et processus canonicazionis beate Birgitte. Den regionen, närmare bestämt Artois, regerades vid denna tid av medlemmar av drottning Blankas släkt. Att vidga analysen till att inbegripa en vidare släktkrets har fördjupat bilden av dessa högättade kvinnors transnationella nätverk. Den geografiska mobiliteten och de specifika platser som knyts till olika möten, uppenbarelser och rapporteringar kan förstås i ett annat ljus om den nära relationen mellan drottningen och det blivande helgonet tas på allvar. Drottningens släkts politiska strategier blir då en del också av den nordiska kungamaktens strävanden och intressen - och därmed också av deras nära förbundna hovdams.

För det tredje utgick projektet från en teoretisk ram där kvinnors politiska kommunikationsmöjligheter och val uttrycktes på nya sätt under perioden ca 1330-1430. Det är fortfarande en bärande struktur i analysen, men skillnaderna mellan de fyra kvinnorna framstår som minst lika intressanta. Där drottningarna Blanka och Filippa kan förstås som tämligen lika, så tillvida att de utövade sin makt som sina makars medregenter eller, i vissa fall, ersättare, utgör heliga Birgitta och drottning Margareta en annan kategori, den självständiga änkan med en egen agenda. Båda har därför avsatt betydligt större och mer komplext källmaterial än de två andra, och har också genererat ett större vetenskapligt intresse. Det kom inte som en överraskning, men däremot har projektet utvecklat en mer finmaskig analys av de olika aktörerna där skillnader såväl som likheter diskuteras.

Nya forskningsfrågor
Projektet har resulterat i en fördjupad förståelse av mekanismerna som förklarar det svaga avtryck kvinno- och genushistoria har haft på den större historiska berättelsen. Trots flera decenniers framsteg och nya resultat har denna större berättelse fortfarande ett maskulint fokus, där ett fåtal exceptionella kvinnor läggs till som illustrationer av undantag från regeln. Nya metodologiska ansatser och tolkningar bör i slutändan ha till syfte att utmana vår strukturella förståelse av det förflutna.

Projektets internationella förankring
En viktig aspekt av projektet var att samverka med internationella forskarmiljöer. Läsåret 2015-2016 var jag gästforskare vid Saxo-institutet vid Köpenhamns universitet, där det finns ett medeltidsseminarium och flera forskare som arbetar med frågor gällande makt, resurser, genus och textproduktion under medeltiden. Jag besökte också medeltidscentret vid Syddansk universitet (Odense) och samverkade med forskare vid Nationalmuseum i Köpenhamn. För att fördjupa perspektivet på drottning Blankas transnationella nätverk i Namur, Artois och mer generellt regionen som ligger i gränslandet mellan Nederländerna och norra Frankrike besökte jag också universiteten i Leiden och i Louvain-la-Neuve för att möta forskare där. Hösten 2016 tillbringade jag en månad på Svenska institutet i Paris, framför allt för att arbeta med det franska forskningsläget kring mina frågor, och därefter två månader som Academic Visitor vid Somerville College, Oxford, där det finns en utmärkt grupp medeltidsforskare. Sammantaget har projektet därför förankrats i flera internationella miljöer, där det tagits emot väl och genererat ett intresse.

I Köpenhamn diskuterade jag min forskning framför allt med docent Carsten Jahnke, som analyserar drottningars makt och position utifrån andra aktörer. Jag samverkade också bland annat med museiintendent Vivian Etting, som skrivit flera verk om drottning Margareta. I Leiden är min främsta kontakt professor Jeroen Duindam, specialist på tidigmodernt hovliv och politiskt liv, och i Louvain-la-Neuve har jag framför allt haft utbyte med professor Gilles Lecuppre, som analyserar politisk maktutövning som en kamp där såväl kvinnor som män kunde bli gisslan i stridigheterna. Dessa olika möten gav viktiga perspektiv också på de olika nationella tolkningsramar som styrt vår förståelse av i grunden transnationella skeenden.
I Oxford har dr Benjamin Thompson, professor Almut Suerbaum och övriga medlemmar av medeltidsseminariet vid Somerville college och i Oxfords medeltidsforskningsmiljö i vidare bemärkelse har varit väsentliga diskussionspartners.

Jag har också presenterat viktiga delar av arbetet på flera internationella konferenser, framför allt:
"Fashioning influence: St Birgitta and the loci of the sacred", Changing Senses of Sacrality. Objects, Beliefs, and Performances from the Medieval to the Early Modern Era. Helsingfors 1-2 december 2016.
"Illustrious ladies: Birgittine models of authority and female rulership in the late Medieval Nordic region", European Social Science History Conference (ESSCH), Valencia 30 mars - 2 april 2016. (Session: Territory and Society: Secular and Ecclesiastical Models of Governance in Medieval and Early Modern Europe.)
"Queens and the troubles of inheritance. Legitimacy and the constructions of succession in Scandinavia, ca 1375-1430", Dynasty and Dynasticism 1400-1700, Somerville College, University of Oxford, 16 -18 mars 2016.
"Illustrious ladies - Seals and female authority in Sweden, c. 1300-1430", Seals and Status 800 - 1700, British Museum, 4-6 december 2015.
"En medeltida hjältinnesaga. Kvinnorörelsen och behovet av ny historiekunskap, ca 1859-1921," Sjätte Nordiska utbildningshistoriska konferensen, Uppsala 20-21 augusti 2015.
"Illustrious ladies: Birgittine models of authority and female rulership in the late Middle Ages", XIth Nordic Women's and Gender History Conference, Stockholm University, 19-21 augusti 2015.
"Queen Philippa of Scandinavia, female piety and authority. Two Bohun prayer books and their shifting late medieval contexts", Kings & Queens 4: Dynastic Changes and Legitimacy, University of Lisbon, 24-27 June 2015.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Projektets resultat har kommunicerats vid populärvetenskapliga föredrag. Våren 2016 medverkade jag i ett TV-sänt symposium arrangerat av tidskriften Axess, där jag föreläste om "Queen Margareta of the three Nordic realms: a woman in the role of a regent". Bidraget kommer publiceras i en antologi våren 2017 (kommande). I augusti 2016 föreläste jag under medeltidsveckan i Visby, på temat "Lysande damer: Drottningarna Blanka, Margareta och Filippa under senmedeltiden".

Projektets två viktigaste publikationer

"A Medieval Heroine for the Modern Woman. The Fredrika Bremer Association writes women's history (c. 1859-1916)". Scandinavian Journal of History 2017:1, s. 46-70.
Artikeln behandlar särskilt hur den tidiga kvinnorörelsen lyfte fram medeltida kvinnliga makthavare som förebilder och vapen i kampen om kvinnors rätt till rösträtt. Syftet med just denna granskning var dubbel. För det första redovisar en del av genomgången av tidigare forskning och historieskrivning kring lysande medeltida damer, ett led i en djupare förståelse för hur dessa blivit en del i en tradering av hjältinnor och skurkar ur det förflutna. För det andra knyter resonemangen an till den mer samtidsdidaktiska frågan om kvinnohistoriens och kvinnoporträttens bristande genomslag i ett vidare historiemedvetande.

Illustrious ladies. Birgittine models of authority and female rulership in the Late Middle Ages.
Projektets huvudpublikation är en kommande monografi. Kontakt är taget med ett engelskt förlag men än är inget kontrakt skrivet. Monografin är kronologiskt disponerad, men fokuserar också genomgående teman som genom de fyra mäktiga kvinnorna blir tydliga. Drottningarnas koppling till nordeuropeisk transnationell konflikt och konkurrens ska bli tydlig, och därmed blir deras betydelse i politiska skeenden också förklarad. Därtill behandlas de olika redskap som stod till deras förfogande, som världsligt och andligt nätverk, släktens och vännernas betydelse, äktenskapets funktion, platsernas betydelse, ekonomisk och juridisk makt, ceremoniell och hövisk makt, samt individuell skicklighet.

Projektets publiceringsstrateg
i
Projektet ska huvudsakligen rapporteras genom en monografi på engelska. Kontakt är taget med ett förlag, och planen är att publicera utomlands för att nå en större krets av forskare och andra läsare. Därtill är en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift med vederbörlig granskning, och två är under utgivning i antologier, varav den ena är populärvetenskaplig. Projektet förväntas också generera ytterligare en vetenskaplig tidskriftsartikel där heliga Birgittas resmönster och internationella nätverk problematiseras mer ingående.

Publikationer

 “A Medieval Heroine for the Modern Woman. The Fredrika Bremer Association writes women’s history (c. 1859-1916)”. Scandinavian Journal of History 2017:1, s. 46-70.

”Queen Margareta of the three Nordic realms: a woman in the role of a regent”, i Susanna Popova, red., Female rulers – portraits of power. Their time, personalities and ruling strategies (under utgivning våren 2017).

”Den unga bruden levereras vackert inslagen. Drottning Filippas äktenskap med Erik av Pommern”, i Agnes Arnorsdottir, Bjørn Poulsen, Jeppe Büchert Netterstrøm og Kasper H. Andersen, red., Dronningemagt i middelalderen (Kommande, våren 2017).

Illustrious ladies. Birgittine models of authority and female rulership in the Late Middle Ages, monografi, projektets huvudpublikation. Kontakt tagen med engelskt förlag, kontrakt ej skrivet.