Göran Rydén

Vardagsliv under 1700-talet: upplevt, samlevt, utlevt

Sällskapet för 1700-talsstudier har som avsikt att hålla sin andra nationella konferens den 7-8 maj 2015, i Uppsala. Temat för konferensen är Vardagsliv under 1700-talet: upplevt, samlevt, utlevt. Målsättningen är att samla ett femtiotal 1700-talsforskare, från främst Sverige, men att inte utestänga utländska deltagare. Konferensspråket skall vara svenska, men vid (åtminstone) tre tillfällen kommer engelska att användas. Två internationella forskare är inbjudna för att hålla varsitt keynote föredrag, professor Catriona Seth och professor Joachim Eibach. En slutdiskussion kring 1700-talets mikrohistoria och historisk förändring kommer också att hållas på engelska, då även den amerikanska professorn Dena Goodman kommer att delta.
Sällskapet kommer att ta en avgift för deltagarna, 700 kronor för disputerade forskare och 400 kronor för icke disputerade, och en grundplåt för konferensen kostnader skapas sålunda. Dock beräknas kostnaderna för evenemanget att uppgå till högre belopp än vad som kan erhållas på detta sätt, och sällskapet anhåller sålunda om medel för dessa merkostnader. Sammantaget ansöks om 120000 kronor.

Sällskapet för 1700-talsstudier anordnade den 7 och 8 maj 2015 den nationella konferensen Vardagsliv under 1700-talet: upplevt, samlevt, utlevt. Arrangemanget, som hölls på Gustavianum i Uppsala, samlade knappt 70 deltagare. Sällskapet, genom dess dåvarande vice ordförande Göran Rydén, erhöll ett generöst bidrag från Riksbankens Jubileumsfond på 120 000 kronor för att genomföra konferensen.
Arbetsgruppen som organiserade konferensen bestod av Göran Rydén (ekonomhistoriker), My Hellsing (historiker), Annie Mattsson (litteraturvetare), Mikael Ahlund (konstvetare) samt Måns Jansson (ekonomhistoriker). Rydén och Hellsing satt vid tillfället i Sällskapets styrelse.
Sällskapet för 1700-talsstudier är ett tvärvetenskapligt forum för forskare med ett intresse för 1700-talet, som funnits sedan det sena 1980-talet. Genom anslutning till The International Society for Eighteenth Century Studies (ISECS) finns en naturlig koppling till motsvarande forskning i andra länder; Sällskapet har på detta sätt en kontaktyta till upp emot femtiotalet andra länder, samt internationella kollegor med en likartad forskningsinriktning. Bland medlemmarna i det svenska sällskapet finns historiker, ekonomhistoriker, idé- och lärdomshistoriker, retorikforskare, rättshistoriker, nordister, anglister, romanister, konst-, teater-, musik, dans- och litteraturvetare.
Sällskapet är en sammanslutning som syftar till att generera ett brett, öppet och disciplinöverskridande samtal kring frågor om 1700-talet, det svenska såväl som det kosmopolitiska, samt att föra ut kunskap om perioden till en allmänhet utanför Sällskapets krets. Inom dessa ramar ger Sällskapet sedan 2003 ut en Årsbok: Sjuttonhundratal. Nordic Yearbook for Eighteenth-Century Studies. Numera sker publiceringen tillsamman med våra syskonorganisationer i de andra fyra nordiska länderna. Sjuttonhundratal är en såväl självklar som kraftfull del av Sällskapets verksamhet. Sällskapet arrangerar även konferenser, symposier och seminarier. Vidare har studiebesök till intressanta platser organiserats.

Konferensen på temat Vardagsliv är en integrerad del av Sällskapets disciplinöverskridande ambition, och dess målsättning att föra ett samtal som sammanför flera olika discipliner; man kan rent av säga att vi vill göra gällande att perioden knappast kan förstås, i sin helhet, utifrån de enskilda akademiska disciplinernas mera avgränsade utgångspunkter. Utgångspunkten för detta evenemang var att forskningen under de senaste decennierna alltmer kommit att inrikta sig på frågeställningar om människors sociala praktiker, erfarenheter och levnadsförhållanden. Vi undersöker såväl materiella förhållanden som förväntanshorisonter, drömmar och rädslor. Genom att välja temat vardagsliv ville vi bidra till en fördjupad förståelse av dessa perspektiv.
Möjliga frågeställningar var hur man i konst och litteratur har gestaltat vardagen, eller hur seklets arbetsliv och bostadsvanor har sett ut. Man kan vidare tänka sig studier av hur periodens viktiga empiriska landvinningar kan undersökas med vardagen för ögonen, eller hur man vetenskapligt valde att undersöka vardagen. Diskussionerna får gärna beröra regionala eller sociala skillnader, genus eller skilda generationer under 1700-talet.
Konferensen inleddes på torsdagsmorgonen på Gustavianum, klockan nio och fortsatte sedan fram till klockan fem på fredagseftermiddagen. Efter en inledning och välkomnande av Mikael Ahlund följde två keynote föreläsningar, tolv vetenskapliga sessioner med 44 presentationer, innan det hela avslutades med en avslutande diskussion. Kaffe och lunch serverade på Katedralcaféet och middagen på Norrlands nation. Konferensen administrerades av Akademikonferens.
De bägge keynote föreläsningarna hölls av professor Catriona Seth, Université de Lorraine (Nancy), som talade kring Paper children: what Enlightenment foundlings teach us about everyday life, samt Professor Joachim Eibach, Universität Bern, som talade kring The 'Everyday Life': Still a Challenge for Historians? Konferensen avslutades med ett rundabordssamtal med temat Everyday Life and Historical Change, med den amerikanska historikern Dena Goodman och Karin Sennefelt, från Stockholms universitet, som inledare. Moderator var Göran Rydén.

De tolv sessionerna var:
Produktion och konsumtion I
Texter och läsning i vardagen
Familj, barndom och känslor
Hushåll som rumslig och materiell enhet
Upplysning och vardag
Den urbana vardagen
Metodologiska frågor
Vardag i främmande land
Genus och arbete
Produktion och konsumtion II
Beskrivande av vardagen
Mat och dryck

Sällskapet för 1700-talsstudier höll sitt årsmöte i samband med konferensen