Jonas Söderqvist

Workshop: Researching the History of the Informal Sector - Methodological Challenges and Opportunities, 9-10 juni 2015, Stockholm

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) planerar en internationell workshop den 9 och 10 juni 2015. Syftet med mötet är att skapa en mötesplats för fördjupad diskussion om metoder som kan tillämpas inom forskning om villkoren på den informella arbetsmarknaden. ARAB vill skapa en arena för kunskapsutbyte mellan forskare från det globala syd och forskare från Europa på områden där europeiska forskare har mycket att lära av kollegor runt om i världen och på det viset bidra till metodutveckling. Metoddiskussionerna ska inte bara stanna vid behoven inom humaniora och samhällsvetenskapen utan ska även lyfta betydelsen av förändrade arbetssätt bland minnesinstitutioner. Som ett led i detta arbetar vi i enlighet med aktuell forskning inom arkivvetenskap med att utveckla ARAB till en institution som inte bara tillvaratar, bevarar och tillgängliggör material från organisationer och arkivbildare resursstarka nog att hantera sitt eget arkivmaterial utan också aktivt arbetar med arkivskapande av underrepresenterade grupper.

I mars 2015 beviljade Riksbankens Jubileumsfond 100 000 kronor i ett forskningsinitierande stöd till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) för att genomföra 'Researching the History of the Informal Sector: Methodological Challenges and Opportunities' - en tvådagars internationell workshop. Syftet var att diskutera forskningsmetoder för analyser av den informella arbetsmarknaden. Workshopen bidrog till att etablera nya forskningskontakter mellan svenska och internationella forskare, att utbyta metodologiska erfarenheter mellan forskare som arbetar med liknande material och att undersöka möjligheten för framtida samarbeten på området.

Koordineringen av arrangemanget leddes av Jonas Söderqvist, vikarierande forskningsledare på ARAB. Det beviljade anslaget har använts till resor och boendekostnader för alla talare, förtäring under arbetsdagarna och en middag på kvällen den 9 juni.

Evenemanget bestod av en rad presentationer av forskare från olika delar av världen som alla har forskat på grupper inom den informella sektorn av arbetsmarknaden. Urvalet av talare baserades på deras tidigare arbeten inom fältet, vilket ARAB har följt under arbetet med projektet 'Utan papper i arkiven'. Tanken var att täcka in så många aspekter som möjligt av fältarbete, intervjutekniker, dokumentationsproblem, etiska spörsmål och säkerhetsfrågor som kan uppstå när informanter tillhör en utsatt grupp.

Workshopen delades in i fem block. Först en inledning av Dirk Hoerder, professor emeritus från Arizona State University i USA, om vikten av att bedriva denna typ av forskning utifrån ett globalt perspektiv. Därefter följde tre tematiska delar. Först om etiska överväganden man som forskare kan ställas inför vid mötet med utsatta informanter. Sedan en del om metoder i pågående forskning, med fokus på hur forskare gått till väga för att nå ut till sina informanter, hur de hittat alternativa källmaterial för att nå den grupp som de egentligen är intresserade av. Slutligen en del om nya metoder för arkivinstitutioner, med aspekter av oral history-praktiker och aktivt insamlingsarbete. Dessa teman innehöll en rad presentationer av olika arbeten och slutligen hölls en summerande diskussion. (Se bifogat program.)

Professor Hoerder, höll en introducerande föreläsning om arbete och migration från ett globalhistoriskt perspektiv. Han betonade människors egna drivkrafter att röra sig över världen, den forskning som saknas på området och vikten av tillförlitliga arkiv för denna underutforskade del av den mänskliga historien.

Ilse van Liempt, assistant professor in Qualitative Research Methods, Urban Geography Department vid Utrecht University i Nederländerna, presenterade erfarenheter från sitt arbete med migranter som använt sig av flyktingsmugglare för att ta sig till Europa. Om etiska problem som forskare stöter på i mötet med såväl myndigheter som människor involverade i eller beroende av kriminell verksamhet.

Sam Scott, humangeograf knuten till Geography Department, University of Gloucestershire i Storbritannien, presenterade sitt arbete med exploaterade, papperslösa arbetare i den brittiska livsmedelsindustrin. Han menade sig kunna se informaliseringsprocesser på delar av arbetsmarknaden, där det tidigare funnits reglerade avtal mellan arbetare och arbetsgivare. Nu saknas ofta dessa avtal och delar av livsmedelsbranschen har villkor som snarare förknippas med sekelskiftet 1900.

Heidi Moksnes, socialantropologiska institutionen vid Stockholms Universitet, redogjorde för det rent praktiska arbetet med sitt projekt om papperslösa arbetare från Latinamerika som verkar på arbetsmarknaden i Stockholmsområdet. Dels etiska aspekter, men även rent praktiska problem som exempelvis behovet av nyckelpersoner för att nå ut till informantgrupper, och vilka eventuella inlåsningseffekter det kan få.

Gieselle Sakamoto Souza Vianna är doktorand i sociologi vid University of Campinas (UNICAMP), Sao Paolo i Brasilien. Hon har en bakgrund som arbetsplatsinspektör och forskar nu om liknande frågor, med modernt slaveri och prekärt arbete i norra Brasilien. Vianna redogjorde för sina forskningsmetoder, med bland annat uppsökande verksamhet och intervjuer med arbetare i utsatta situationer.

Jennifer Fish från the Department of Womens' Studies vid Old Dominon University i Virginia USA, arbetar med action-research, där hon inte drar någon tydlig gräns mellan sina roller som forskare och aktivist. Fish har arbetat åt International Domestic Workers Federation, samtidigt som hon har forskat om deras arbete och strategier för organisering. Hon betonade särskilt vikten av att låta de informanter man forskar om få ta del av resultaten av ens forskning.

Rana Partap Behal, tidigare vid Deshbandhu College vid University of Delhi i Indien, betonade de stora skillnaderna mellan formell och informell sektor i västvärlden och i Indien, där han menade att 80-90% av den totala arbetsmarknaden på ett eller annat sätt kan betraktas som just informell. Att bedriva forskning kring arbetsmarknadsfrågor i Indien blir därför alltid en fråga om intervjuer och insamlingsarbete.

Lars Hansson från Centrum för Arbetarhistoria vid Lunds Universitet, talade om sitt arbete med oral history och forskningscirklar som kunskapsskapande verktyg i mötet med arbetsgrupper. Hansson har bland annat arbetat tillsammans med livsmedelsindustriarbetare för att forska om tyst kunskap, som komplement till mer arkivmaterialbaserad forskning. Hansson betonade den kollektiva intervjuprocessens möjligheter att producera kunskap. Dels att de intervjuade kan stärka varandras minnen, dels att de intervjuade kan känna att de "äger" sin egen historia och därmed är delaktiga i processen.

Kostis Karpozilos från ARABS grekiska systerorganisation ASKI - Contemporary?Social History Archives i Aten, presenterade deras arbete med att dokumentera de grekiska gatuprotesterna mot åtstramningspolitiken som förts sedan eurokrisen började 2010. Genom ett aktivt insamlande av material, stort nätverk av volontärer och långtgående arbete för att bygga förtroende bland boende och arbetande i arkivets närområde har de lyckats skapa arkivmaterial från några av de spontana protester som arrangerats under den här tiden. Fotografier, flyers, banderoller har samlats in och drivande aktivister har intervjuats. Karpozilos betonade betydelsen av en lokal förankring, eller ett högt förtroendekapital, hos den insamlande arkivinstitutionen för att kunna få människors förtroende. Det är ett långsiktigt arbete, som kräver en del resurser för att upprätthålla.

Jonas Söderqvist från Arbetarrörelsens arkiv och biblioteket presenterade slutligen projektet 'Utan papper i arkiven', som forskningsavdelningen på ARAB har arbetat med under en tid.

Generellt betonade många av presentatörerna vikten av intervjuprojekt för att kunna få fram information från grupper på den informella arbetsmarknaden. Traditionellt arkivmaterial, såsom dokument, saknas till stor del och måste kompletteras med berättelser för att kunna beforskas systematiskt. Dessutom var flera av presentatörerna noga med att påpeka nödvändigheten av att "ge något tillbaka" till informanterna, antingen konkret hjälp med något praktiskt i deras vardag eller med resultaten av forskningsarbetet som de eventuellt skulle kunna använda i sitt arbete.

Utöver talarna, bjöds forskare från svenska universitet, forskningscentra och minnesinstitutioner in som deltagare. Dessutom öppnades workshopen för anmälningar från intresserade från hela landet, men deltagarantalet beslöts hållas till 25 personer för att skapa en atmosfär som främjade samtal.

Utöver presentationerna och diskussionerna, avbröt poeterna Jenny Wrangborg och Tim Seibles med jämna mellanrum för att ge sina tankar om ämnet för workshopen, i diktform. En väldigt uppskattad och inspirerande paus i det annars intensiva arbetet.

Vi hade totalt 27 deltagare, där några avvek efter första dagen.

Talare: Rana P. Behal, Jennifer N. Fish, Dirk Hoerder, Lars Hansson, Kostis Karpozilos, Ilse van Liempt, Heidi Moksnes, Giselle Sakamoto Souza Vianna, Sam Scott, Jonas Söderqvist,

Deltagare: Silke Neunsinger (ARAB), Catalina Benavente (ARAB), Nina Sjöberg (ARAB), Halat Shire (ARAB), Jenny Edlund (ARAB), Pär Frohnert (Stockholms universitet), Zoran Slavnic (REMESO - Linköpings Universitet), Harald Runblom (Hugo Vallentin-Centrum, Uppsala), Johanna Överling (Arbetets Museum, Norrköping), Andreas Nilsson (Arbetets Museum), Pernilla Jonsson (Stockholms Universitet), Andrea da Silva (Gävle Stadsarkiv). Hannes Rolf (Södertörns Högskola), Johan Svanberg (Stockholms Universitet), Jenny Wrangborg (Stockholm), Tim Seibles (Old Dominon University, Virginia), Seipideh Nekomanesh (Uppsala Universitet)

Workshopen måste anses som väldigt lyckad. Vi har fått många kommentarer och funderingar från deltagare efteråt. ARAB har stärkt sitt nätverk inför arbetet med 'Utan papper i arkiven' och projektets deltagare har alla fått betydande verktyg för det kommande arbetet. Ett konkret resultat är den möjlighet till utbildning i intervjuteknik och arbete med tolkar som Catalina Benavente och Silke Neunsinger ska genomgå på Universitetet i Utrecht för Ilse van Liempt.

Dessutom undersöker vi möjligheterna att ge ut delar av de papper som presenterades, tillsammans med ett bidrag från några av de talarna som inte kunde medverka på workshopen, som en antologi med fokus på just forskningsmetod för denna typ av undersökningar. Det finns ett behov av liknande diskussioner internationellt och vi har goda förhoppningar om att lyckas hitta ett förlag som skulle vara intresserade av ett liknande manus.