Laila Kitzler Åhfeldt

Austmarr V. Ingen är en ö. Öar i Östersjön 500-1500 e.Kr. Internationell tvärvetenskaplig workshop inom forskarnätverket Austmarr.

"Austmarr V. No one is an island: Islands in the Baltic Sea 500 - 1500 AD: Characteristics and networks in an interdisciplinary perspective" är den femte workshopen inom forskarnätverket Austmarr, som samlar forskare inom historia, religionshistoria, arkeologi, folkloristik, språkvetenskap och litteraturvetenskap från alla länder som har ett intresse i kulturen kring Östersjön 500-1500 e.Kr. Tidigare workshops har hållits i Tartu, Helsingfors, Sundsvall och Härnösand.

Nätverket Austmarr är ett internationellt, tvärvetenskapligt nätverk av forskare som studerar historiska och förhistoriska kontakter mellan folken kring Östersjön. Vårt syfte är att rekonstruera utvecklingen i Östersjöområdet, sett som ett kulturområde som spelat stor roll i uppkomsten av de moderna germanska, slaviska, finska och samiska etniciteterna. Vi fokuserar på perioden före Hansan, fram till högmedeltid, och studerar vilka faktorer och vilken dynamik som är bakgrunden till de etniciteter som nu finns inom Östersjöområdet.

Austmarr V organiseras av Runverket inom Riksantikvarieämbetet i samarbete med Gotlands Museum.

"Austmarr V. No one is an island: Islands in the Baltic Sea 500 - 1500 AD: Characteristics and networks in an interdisciplinary perspective" är den femte workshopen inom Austmarr, ett internationellt, tvärvetenskapligt nätverk av forskare som studerar historiska och förhistoriska kontakter mellan folken kring Östersjön. Syftet är att rekonstruera utvecklingen i Östersjöområdet, med fokus på perioden före Hansan.

Workshopen Austmarr V organiserades av Runverket vid Riksantikvarieämbetet i samarbete med Gotlands Museum och hölls i Visby den 15-16 oktober 2015. Antalet deltagare var 14, fördelade på 6 länder: Sverige, Danmark, Tyskland, Ryssland, Finland och Estland. Ämnen som representerades var historia, religionshistoria, runologi, arkeologi, folkloristik samt filologi.

Temat för workshopen var öar ur olika aspekter; fysiska, psykologiska eller kulturella öar.
Vår första session handlade om geografisk världsuppfattning. Professor Alexander Podossinov inledde med en introduktion till hur öarna i Östersjön omtalas i de antika källorna och framhöll att även de antika författarna var källkritiska och skeptiska mot de stundom fantastiska beskrivningarna. En diskussionsfråga som togs upp var om de romerska geograferna möjligen var bättre underrättade än de grekiska, med tanke på de förras militära kampanjer i norra Europa. Till och med rekonosceringssegling i Östersjön omnämns, om än möjligen av engångskaraktär. Det påpekades även att det under medeltiden fanns en lång tradition av att fortsätta att betrakta och omtala Skandinavien som en ö, trots att kunskapen egentligen fanns att det är en halvö.

Tatjana Jackson diskuterade den förskjutna orienteringen av väderstrecken i bl.a. Knytlingasagan, d.v.s. hur det kan komma sig att Jylland omnämns som syddaner och folk från Fyn, Själland och Skåne är norddaner trots att det snarare är västlig-östlig riktning som skiljer dem. Grunden är en mental karta, en geografisk uppfattning, som kan spåras långt tillbaka - till Beowulf och eventuellt även på runstenar.
Religionshistoriker Maths Bertell gav en inblick i det vikingatida åländska Föglö, en sjöledskultur där befolkningen bor längre in på ön men som givetvis påverkas och drar nytta av de segelleder som går förbi. I diskussionen framkom att Åland under vikingatid är rikt skiftande, det följer olika slag av nätverk (t.ex. rusernas) och utgör ibland självt nätverkets centrum.

Från geografiska världsuppfattningar förflyttade vi oss över till politiska skeenden. Hedeby- och Birkaforskaren Sven Kalmring valde att lyfta fram de tidigvikingatida städerna (emporia) som kulturella öar i en agrar omgivning. De placeras i gränsland mellan olika områden och har en avvikande lagstiftning som gäller innanför stadens gränser. Här, men endast här, kan de utländska köpmännen räkna med beskydd. Ett modernt begrepp som till vissa delar kan ha relevans här är SEZ, Special Economic Zones, där man finner utländska investeringar och tekniska impulser.

Merili Metsvahili berättade om folkloristiska föreställningar, bl.a. om hur föreställningar om drakar kan ha en bakgrund i en naturkatastrof på Ösel. Sjön Kaali har uppkommit genom ett meteoritnedslag och arkeologiska lämningar tyder på att sjön i förhistorisk tid har varit en helig plats. Speciellt för Estland och Litauen är att det här även finns legender om sjöar som flyttar på sig. Det finns även genderaspekter som leder till att folkloren utvecklas åt olika håll. Det framkom att Ösel har en folklore som skiljer sig från det övriga Estland, vilket föranledde frågan om öar generellt tenderar att ha en annorlunda folklore än fastland eller om det finns några särskilda särdrag.

Med Michael Meichsner gjorde vi ett kliv in i senmedeltiden och de politiska nätverken kring Östersjön under 1400-talet. Viktigt i relation till ö-temat är Meichsners påpekande att det är svårt att hålla en ö om befolkningen är fientlig. Fram till 1400-1500-talet är Gotland politiskt betydelsefullt just för att det är en ö, men därefter vänder det och Gotland upplevs som perifert och isolerat. Denna period och aspekt är något mindre diskuterad, på Gotland står ofta vikingatid och högmedeltid i centrum, men är viktig då vi diskuterar kontexten kring de sena runristningarna på Gotland.

Vi hade därefter två runologiska bidrag. Lisbeth Imer var inbjuden som key note speaker för att tala om runstenarna på Bornholm, som har en märklig egenhet i att nästan inga runfynd finns förrän de anammar det sena runstensresandet på 1000-talet - trots att övriga Sydskandinavien då har upphört med runstensresandet. Imer belyste de politiska förhållandena, bl.a. att Bornholm fortsatte att vara oberoende långt efter det att det övriga Danmark hade enats. Förklaringarna till frågan om varför Bornholms runstenar liknar de svenska men avviker från de danska har går i två olika riktningar, antingen att det handlar om en politisk relation till svearna eller att det är kronologiskt betingat. Magnus Källström presenterade en preliminär studie av skrifttraditioner på Öland, Gotland och Bornholm. Ett gemensamt drag är att de uppvisar sena former av vissa ord, som förutom på dessa öar uppträder i Uppland och Södermanland. Det är tydligt att studien behöver fördjupas.

Dag 2 inleddes med besök i utställningarna i Bildstenshallen, Visby 1361 och skattkammaren i Gotlands Musem.
Förmiddagen ägnades sedan åt arkeologi på Gotland. Per Widerström berättade om den romerska ceremonimask som påträffats i ett stengrundshus i Hellvi på Gotland. Masken avbildar Alexander den Store, ett populärt motiv ca 180-192 e.Kr. under kejsaren Commodus, men vad som är speciellt med just denna mask är att den har bearbetats sekundärt och att ett öga har tagits bort. I ett nordiskt sammanhang för detta tankarna omedelbart till avbildningar och beskrivningar av Oden, vilket har behandlats i en artikel av Paul Mortimer och Neil Price (2014). Det diskuterades hur artefakter återanvänts, var idén om Oden uppstod (kanske inom romersk kultur), krigarkultur samt det historiska sammanhanget att skandinaviska hjälptrupper sattes in i Dacien.

Antje Wendt förde oss vidare med en inblick i problematiken kring gulddepositioner. Dessa tycks ha speciella syften, som skiljer sig från silverskatternas - tidigare tolkningar är exempelvis tempelskatter eller edsringar. Men som så ofta visar det sig att material som många tror är de mesta kända och genombelysta paradoxalt nog kan ha stora forskningsluckor. Wendt hade för denna workshop särskilt studerat om det fanns några särdrag på öarna Öland, Gotland och Bornholm, men det förefaller som om de snarare är ganska lika i det avseendet, med reservation för att Wendt ännu inte avslutat sitt avhandlingsarbete.

Ny Björn Gustafsson diskuterade vikingatida smycketillverkning i grottan Stora Förvar på Stora Karlsö och det intressanta faktum att smyckena inte användes på Gotland utan endast tillverkades för avsalu. Gustafsson resonerade utifrån metallhantverk och handel om relationen mellan Gotland och Stora Karlsö, d.v.s mellan den större huvudön och den mindre ön utanför, så nära men ändå avskild och med särskilda funktioner. Gotland fungerar här som ett slags fastland i relation till Stora Karlsö.

I vår sista session presenterade Charlotte Hedenstierna-Jonson ett större pågående forskningsprojekt, det 6-åriga tvärvetenskapliga ATLAS-projektet (projektledare professor Anders Götherström, finansiering RJ och VR) som syftar till att kartlägga genom hos förhistoriska individer inom det nutida Sveriges gränser. Inom projektet kombineras DNA, isotopanalyser, osteologi och arkeologi för att, bland flera andra viktiga frågor, studera kontakter och mobilitet under sen järnålder och tidig vikingatid. Hedenstierna-Jonson ingår i forskargruppens arkeologiska expertis.

Laila Kitzler Åhfeldt introducerade därefter en forskningsidé om runbruk på Östersjöns öar: Öland, Gotland och Bornholm. Syftet är att undersöka relationerna mellan öarna som en egen konstellation ur ett tvärvetenskapligt runforskningsperspektiv, inkluderande runologi, arkeologi och laborativa metoder, med hänsyn till utvecklingen inom ö-teori (Island Studies) och sociala aspekter av literacy. Ett exempel som lyftes fram är att Gotland under medeltiden utmärks av ett stort antal runristade gravmonument, medan Bornholm däremot har många gravfunna runamuletter. Det tycks antyda en distinktion mellan ett öppet och offentligt bruk av runskrift på Gotland i kontrast till ett dolt, kanske hemligt, bruk av runskrift på Bornholm. I samband med detta gjordes även en sammanfattning av tidigare bidrag och diskussionsfrågor. Idén togs väl upp och i den följande diskussionen lyftes politiska förhållanden fram som viktiga att undersöka.

Slutligen hölls ett kort möte där representanter för nätverkets styrgrupp Maths Bertell, Charlotte Hedenstierna-Jonson och Kendra Willson tackade arrangörerna för årets workshop, som de förklarade sig vara mycket nöjda med. Nästa workshop, Austmarr VI, kommer sannolikt att hållas i Åbo eller Tartu.

Efter denna officiella avslutning inomhus gjorde vi en ruinvandring i Visby, med besök i bl.a. Kruttornet och hypocausten under St.Karin.

Temat fungerade bra som sammanhållande faktor. Workshopens, och även nätverkets styrka, är att lyfta blicken och visa på större helheter och samband. Sammanfattningsvis avlöpte workshopen väl, med mycket givande diskussioner och nya infallsvinklar.

Deltagarlista
Maths Bertell,, Senior lecturer, Study of Religion, Department of Humanities, Mid-Sweden University, Sundsvall

Ny Björn Gustafsson, PhD, Irisdalsgatan 82, 62143 VISBY, Scientific Archaeology, Visby

Charlotte Hedenstierna-Jonson, Researcher, Department of Archaeology and Classical Studies, Stockholm University, Stockholm

Lisbeth Imer, Senior researcher, Middle Ages, Renaissance and Numismatics, The National Museum of Denmark, Copenhagen

Tatjana Jackson, Head research fellow, Institute of World History, Russian Academy of Sciences, Moscow

Sven Kalmring, Researcher, Centre for Baltic and Scandinavian Archaeology (ZBSA), Stiftung Schleswig-Holsteinische Landesmuseen, Schloss Gottorf, Schleswig

Laila Kitzler Åhfeldt, Senior researcher, Department for Conservation, Swedish National Heritage Board, Visby

Magnus Källström, Senior researcher, Department for Conservation, Swedish National Heritage Board, Visby

Michael Meichsner, M. A., PhD student , Historical Department, Nordic History, University of Greifswald, Greifswald

Merili Metsvahi, Senior researcher, Dept. of Estonian and Comparative Folklore, University of Tartu, Tartu

Alexander Podossinov, Professor, Head research fellow , Institute of World History, Russian Academy of Sciences, Moscow

Antje Wendt, PhD student, Antiquarian, Avd. Kulturhistoria och samlingar, Historical Museum, Stockholm

Per Widerström, M. A., Archaeologist, Avd. Kulturmiljö, Gotland Museum, Visby
Kendra Willson, Research fellow, Department of Finno-Ugric Languages, University of Turku, Turku

Referenser
Mortimer, P. & Price, N. 2014. An Eye for Odin? Divine Role-Playing in the Age of Sutton Hoo. European Journal of Archaeology. 17/3: 517-38.