Mirjam Lindgren Hjälm

Kristendom och judendom i islamsk språkdräkt: Bibeln på arabiska bland kristna och judar i det muslimska riket

I samband med Koranens tillkomst översatte även judar och kristna sina heliga skrifter till arabiska med syfte att förstå och utveckla sina egna religiösa arv. Dessa texter har till stor del undgått vetenskaplig granskning. Konferensen syftar därför till att förmedla kunskap om och skapa intresse för detta negligerade fält. Som primärt forskningsobjekt och angreppspunkt står översättning, reception och förmedling av arabiska bibeltexter - nyckeltexter för såväl kristna som judar vilka även användes av muslimska lärde och därigenom vävdes in i islams religiösa arv. Vi undersöker bl.a. de förändringar som sker då texter överförs från en grupp till en annan och anpassas till en ny kontext. Då dessa texter ofta florerade bland olika religiösa grupper är forskningsfältet i hög grad tvärvetenskapligt och öppnar upp för samarbete mellan bl.a. religionsvetare, litteraturvetare och filologer. På konferensen ges möjlighet för internationella och svenska forskare att mötas, skapa nätverk, och planera framtida projekt till gagn för ämnet. Såväl välrenommerade forskare som nydisputerade och studerande på högre nivå presenterar här sina arbeten åtföljt av diskussioner. Även frågan hur svenska utbildningsorter i samarbete med internationella lärosäten kan utveckla ämnet behandlas. Konferensen sker i samarbete med ett tysk-israeliskt DFG-sponsrat projekt (Biblia Arabica). Utvalda konferensbidrag publiceras i en samlingsvolym i serien Biblia Arabica: Text and Studies (Leiden: Brill).

2015-2017

Mellan den 29 mars och den 1 april 2016 samlades runt 30 forskare från sammanlagt 21 internationella och svenska universitet på Gustavianum i Uppsala för att delta på konferensen "Kristendom och judendom i islamsk språkdräkt: Bibeln på arabiska bland kristna och judar i det muslimska riket". Konferensen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och av Vetenskapsrådet. Initiativtagarna bakom evenemanget var Semitiska språk från institutionen för Lingvistik och filologi på Uppsala universitet i samarbete med projektet Biblia Arabica, ett forskningsprojekt förlagt på Tel Avivs universitet och på Ludwig-Maximilians universitet i München. Samordnare och projektansvarig var Miriam Lindgen Hjälm (Uppsala/München). Medorganisatörer var Camilla Adang (Tel Aviv); Mats Eskhult (Uppsala); Anette Månsson (Uppsala); Meira Polliack (Tel Aviv); och Ronny Vollandt (München).

Syfte
Syftet med konferensen var att handplocka internationella och svenska religionsvetare, litteraturvetare, Mellanösternvetare och språkvetare för att de skulle dela med sig av sina forskningsresultat, nätverka och låta sig inspireras i en tvärvetenskaplig miljö. Syftet var även att undersöka intresset och behovet av att utveckla större projekt i ämnet. Både etablerade och nyutexaminerade forskare samt doktorander inbjöds att presentera sin pågående forskning i moderator-ledda sessioner, där ibland Bibeln i den tidiga muslimska eran, Kristna arabiska texter i Andalusien, Muslimsk perception av Bibeln, och Judaeo-arabiska översättningar. Sessionerna kretsade kring huvudämnet Bibeln på arabiska, d.v.s. arabiska bibelöversättningar, bibelbruk och bibelreception. Konferensen genomfördes i enlighet med planerna, med viss utökning av talare tack vare generös finansiering. Programmets struktur och koherens var mycket uppskattat (se Appendix #1-2).

Resultat
Deltagarna närmade sig huvudtemat från olika vinklar. Frekvent förekommande var lingvistiska och teologiska analyser av materialet. Stor vikt lades vid bibelbruk, d.v.s hur kristna och judar använde de auktoritativa bibelversionerna som verktyg för att försvara sin respektive livsvärld i en muslimsk majoritetskultur. Judar och kristna uppmanades att försvara själva receptionen av de hebreiska respektive grekiska och syriska versionerna av Bibeln eftersom muslimer hade egna varianter av bibelberättelserna (s.k. Isr???liyy?t) som allmänt accepterades som korrekta. Judars och kristnas versioner, som dessutom delvis skilde sig från varandra, ansågs således vara korrupta. Vidare blev det tydligt att minoriteter anammade både problemställningar och metoder som utvecklades under islam.

Ett frekvent förekommande tema var antropomorfismer i Bibeln, det vill säga att Gud omtalas i mänskliga termer samtidigt som Gud är bortom alla mänskliga attribut. Judar och muslimer antog här en liknande hållning och menade att antropomorfismer är en hjälp för människan att förstå åtminstone något om Gud medan kristna också använde dessa bibelpassager som bevis på inkarnationen då Gud ansågs bli människa. Anammandet och utvecklingen av den aristoteliska logiken som kännetecknar islams guldålder är synbar även bland kristna och judar som använde sig av alltmer förfinade apologetiska tekniker. Apologetiken användes inte först och främst för att bemöta den muslimska majoritetskulturen, även om den formellt riktades mot dem och mot andra minoriteter, utan för att behålla de egna medlemmarna. Konvertiter som förmedlare av texter och tankar från en livsvärld till en annan var också ett ämne som avhandlades. Det visades dessutom hur kända muslimska personligheter såsom ibn ?azm (d. 1064) och ibn ??w?s (d. 1266) kom över och tolkade de judiska och kristna bibeltexterna. Därutöver presenterades lingvistiska studier, bl.a. för att visa hur texter rörde sig från ett område till ett annat så att textarvet i de östliga provinserna integrerades i formationen av ett arabiskt-kristet arv på den iberiska halvön.

Konferensdeltagarna kom från Europa, Nordamerika och Mellanöstern. Detta var första gången ämnet har samlat så många aktiva akademiker från både judiska, öst-kristna och muslimska forskningsfält, även om ett antal mindre symposium och paneler arrangerats tidigare. I slutpanelen talades det om att forskningsämnet Biblia Arabica nu explicit etablerats i och med Uppsalakonferensens bredd. Tillsammans med den tvärvetenskapliga prägeln skapade även den jämna fördelningen mellan etablerade och unga forskare god dynamik och genererade nya projektidéer, vilket var ett av konferensens mål. Varje dag avslutades med en gemensam middag där deltagarna fick tid att umgås, nätverka och dela sina erfarenheter och kontakter. Dessa tillfällen var mycket uppskattade (se Appendix #3). Utöver middagar och luncher arrangerades också en visit till Carolina Rediviva, Uppsalas universitetsbibliotek, där Uppsalas samling av orientaliska handskrifter visades upp.

Presentationerna höll hög vetenskaplig nivå och flera internationella bokförlag erbjöd sig publicera innehållet. Ett urval av presentationerna har nu skrivits om till artiklar och kommer publiceras med Brill i en refereegranskad samlingsvolym: Senses of Scripture, Treasures of Tradition: The Bible in Arabic among Jews, Christians and Muslims. Samlingsvolymen redigeras av projektansvarig (se nedan). Dessutom kommer en konferensrapport författad av två deltagare publiceras i tidskriften Collectanea christiana orientalia, 13 (2016).

Konferensen visade att det finns intresse, mantal och initiativförmåga till att utveckla detta relativt nya forskningsfält. Den visade även att det finns behov av att etablera nya metoder och anfallsvinklar för att hantera det komplexa materialet. Bland annat behöver vi öka förståelsen av hur nyckeltexter av- och återkodades i översättningsprocessen med syfte att skapa relevans och hur olika kulturer interagerade och påverkade varandra i överföringen av en gemensam texttradition. Vidare bör anpassningen i den arabiska receptionen undersökas mer noggrant för att spåra potentiella förändringar av det rabbinska respektive patristiska arvet i mötet med en muslimsk livsvärld. I synnerhet angeläget är en mer fullständig katalogisering, beskrivning och digitalisering av handskriftssamlingar på olika bibliotek i Europa och Mellanöstern för att öka tillgängligheten av primärkällor. Detta bör göras med hjälp av avancerad teknologi, såsom vattenmärkesläsare och multispektral teknik för att öka kunskapen om den kodikologiska utvecklingen och identifiera palimpsester.
Ämnet torde ha en naturlig plats i ett framtida forsknings-Sverige där intresset för kristna orientaliska studier, vari den arabiska Bibeln ingår, har ökat markant under senare tid, liksom intresset för interaktionen mellan judendom, kristendom och islam. Flera teologiska institutioner på svenska lärosäten har på senare tid börjat ge kurser och program relaterade till orientalisk-ortodox teologi och religiös interaktion (cf. Teologiska högskolan Stockholm, Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet och Teologiska fakulteten på Uppsala universitet). Därutöver har intresset för att studera semitiska språk, i synnerhet arabiska och syriska, på högskolenivå ökat de senaste åren (cf. t.ex. Semitiska språk på Uppsala universitet). Under konferensen stärktes relationerna mellan befintliga svenska initiativ och internationella institutioner. Som en följd av detta utvecklas nu en projektplan mellan projektansvarig, den orientaliska handskriftsavdelning på British Library, och Tel Avivs universitet med syfte att tillgängliggöra handskriftskollektioner och att studera ett urval av dessa texter från ett tvär-religiöst perspektiv. Övergripande syftar detta samarbete till att etablera och utveckla studiet av arabisk kristendom som en integrerad del av en framväxande östkyrklig forskningsdisciplin i Sverige.


Appendix: Utvärdering från konferensdeltagare (min översättning i hakparentes)

#1 The theme was interdisciplinary, yet specific. Because of this, I learned about a wide range of topics, but all of it still fit very well together. The presentations of each panel related to each other more integrally than at any other conference I've attended. [Temat var tvärvetenskapligt men ändå specifikt. Tack vare detta lärde jag mig mycket om många olika ämnen som i slutänden relaterade väl till varandra. Presentationerna i de respektive panelerna var mer integrerade än vad de varit på någon annan konferens jag deltagit i.]

#2 The main focus of the conference was narrow enough for having panels related to each others, thus the participants wanted to listen all the panels. In the meantime, different aspects were discussed, so it was not monotonic. [Konferensens huvudfokus var distingerat nog för att dela in i relaterade paneler vilket motiverade deltagarna att komma på alla sessioner. Samtidigt diskuterades olika aspekter så att det aldrig blev monotont.]

#3 I thought this conference was very fruitful, it brought together scholars who benefited from the interaction with one another, it helped us connect and learn more closely about the new research in our field of studies. In addition, it was well organized and very hospitable and the accommodations were luxurious and indulging. It was a great opportunity for me, a young scholar, to see how an on-going project could be presented for a scientific community. [För mig var konferensen mycket berikande. Den förde samman forskare som gynnades av interaktionen med varandra och den hjälpte oss att mötas och lära oss mer om nya forskningsrön relaterade till våra egna fält. Dessutom var den välorganiserad, gästfri, och login mycket lyxig och tillfredställande. Det var ett bra tillfälle för mig, som ung forskare, att se hur ett pågående projekt kan presenteras i ett forskningssammanhang.]

Publikationer

1. Collective Volume
Senses of Scripture, Treasures of Tradition: The Bible in Arabic among Jews, Christians and Muslims. Published with Biblia Arabica: Text and Studies; Leiden: Brill, 2017.

Ca. 500 pages.

Edited by Miriam Lindgren Hjälm

Content (still in process):
Preface
Introduction
Part I: The Bible in Context
a.    Alexander Treiger, “From Theodore Abū Qurra to Abed Azrié: The Arabic Bible in Context.”
b.    Peter Tarras, “The Spirit Before the Letter: Theodore Abū Qurra’s Use of Biblical Quotations in the Context of Early Christian Arabic Apologetics.”
c.    Marzena Zawanowska, “Reading Divine Attributes into the Medieval Karaite Bible Translations of Scriptural Texts.”
d.    Meirav Nadler-Akirav, “The Biographical Stories of the Prophets in the Writing of Yefet BenʿEli.”
e.    Nahem Ilan, “Aspects of Abraham Maimuni’s Attitude towards Christians in His Commentary on Genesis 36.”
f.    Miriam L. Hjälm, “The Major Prophets in Arabic: The Authorship of Pethiōn Revisited in Light of the Sinai Findings.”
g.    Dennis Halft, “Ismāʿīl Qazvīnī: A 12th/18th-Century Jewish Convert to Imāmī Šīʿism and His Critique of Ibn ʿEzra’s Commentary on the Four Kingdoms (Daniel 2:31-45).”
h.    Rana Issa, “Al-Shidyāq-Lee Version (1857): An Example of a Non-Synchronous Nineteenth Century Arabic Bible.”
Part II: Linguistic Studies
i.    Juan Pedro Monferrer-Sala, “Geographica neotestamentica: Adapting Place Names in Arabic in an Andalusi Version of the Gospel of Mark.”
j.    Geoffrey Martin, “From Latin to the Language of Islam in a Mozarabic Psalter.”
k.    Michael Roy McCoy III, “What hath Rome to do with Seville? Exploring the Latin-to-Arabic Translation of the Gospel of Matthew in Ibn Barrajān’s (d. 536/1141) Qurʾān Commentary.”
l.    Mats Eskhult, “Translation Technique in the Epistle to the Hebrews as Edited by Edvard Stenij from Codex Tischendorf.”
m.    Arik Sadan, “Islamic Terminology, the Epithets and Names Used for God and Proper Nouns in Yefet Ben ʿEli's Translation of the Book of Job in Judaeo-Arabic.”
n.    Jan Retsö, “Was there a pre-Islamic Arabic Bible Translation and if not, why?”
Part III: Text Editions
o.    Ilana Sasson, “Yefet ben ᴄEli’s Introduction to His Commentary on the Book of Proverbs.”
p.    Sivan Nir & Amir Ashur, “Hitherto Unpublished Extracts from Saadia Gaon’s Commentary on Isaiah.”
q.    Alexander Treiger, “A Judaeo-Arabic Palimpsest from Mount Sinai.”

2. Conference Report
Konstantina Daravigka and Stefan Raguse,  “Christianity and Judaism in the Language of Islam” (Uppsala, March 29 - April 1, 2016), Collectanea christiana orientalia, 13 (2016).