Brigitte Mral

Konsten att förmedla forskningsresultat till allmänheten. Forskning om forskningskommunikationens former och retoriska uppgifter

Syftet med den planerade verksamheten är att initiera forskning om forskningskommunikation. Att förmedla forskningsresultat till allmänheten är högskolornas lagstadgade "tredje uppgift". Formerna och kanalerna för denna förmedling är många och varierade men det finns också en stor osäkerhet om hur den enskilde forskaren bäst kan föra ut sina resultat. Verksamheten syftar till att genom nätverksbygge förbereda ett projekt inom området "Science of science communication". Fokus riktas mot förmedling av vetenskapliga resultat inom i synnerhet naturvetenskaplig forskning. I centrum står frågor kring verbal och visuell gestaltning, argumentation, berättande samt innovativa medier och arenor. Genom kritiska analyser av befintliga projekt och initiativ i, i första hand, Tyskland och Sverige avser projektet att, i förlängningen, ge inspiration och hjälp till forskare att utveckla kreativa sätt att kommunicera populärvetenskapligt , och att samverka effektivt med allmänheten.

2016-2017

Verksamheten syftade till att genom nätverksbygge förbereda ett forskningsprojekt inom området "Science of science communication". Fokus riktas mot förmedling av vetenskapliga resultat inom i synnerhet naturvetenskaplig men också humanvetenskaplig forskning. I centrum står frågor kring verbal och visuell gestaltning, argumentation, berättande samt innovativa medier och arenor.

I ett första steg var verksamhetens syfte att under år 2016 arrangera två workshops kring frågor om forskningskommunikation för att initiera forskning på området. Det långsiktiga syftet med projektet är att formulera ett forskningsprojekt kring retoriska aspekter på forskningskommunikation. Det handlar om att analysera och kritiskt granska populärvetenskapliga och pedagogiska projekt med avseende på språk, bild, performance och andra kanaler och övertygande medel. I förlängningen är målet att ge inspiration och hjälp till hur forskare på ett medvetet sätt ska kunna kommunicera sin forskning med en bredare allmänhet på ett begripligt och intresseväckande sätt.

Under år 2016 anordnades tre olika workshops. Till de olika seminarierna/panelerna bjöds nationella och internationella forskare med intresse för forskningskommunikation, samt (kommunikations-) forskare med särskilt intresse för metoder för popularisering av forskningsresultat. Fokus i projektet ligger på frågan hur i synnerhet naturvetenskaplig forskning om exempelvis astrofysik kan kommuniceras till en bred allmänhet. Målet är att diskutera möjliga vägar för att göra naturvetenskap mera tillgänglig och attraktiv för i synnerhet ungdomar, bland annat genom att studera exempel från områden som genererar ett stort intresse (t.ex. rymdforskning och astronomi).


Den första workshopen/panelen ägde rum i samband med Vetenskapsfestivalen 13-17 april 2016 i Göteborg. Inbjudna var svenska forskare och praktiker inom området
vetenskapskommunikation:

Cissi Askvall, Föreningen Vetenskap & allmänhet
Robert Cumming, informatör vid Onsala rymdobservatorium
Marie Gelang, lektor i retorik
Lennart Hellspong, prof. Em i retorik
Brigitte Mral, professor i retorik
Susanne Pelger, fil.dr i genetik, docent i utbildningsvetenskap
Julia Tjus, professor i plasma-astropartikelphysik, Ruhr-Universität Bochum

På detta möte diskuterades ovan angivna frågor samt vilka nationella och internationella forskare och praktiker som skulle tillfrågas till en internationell workshop hösten 2016

Den andra, internationella workshopen, där en forskningsansökan skulle förberedas, ägde rum 2-4 november 2016 med följande deltagare:

Marie Dacke (Lund), Marie Gelang (Örebro), Lennart Hellspong (Södertörn), Frøydis Hertzberg (Oslo), Jim Madsen (USA), Brigitte Mral (Örebro), Susanne Pelger (Lund), Ann-Marie Pendrill (Lund), Senja Post (Schweiz), Isabel Runebjörk (Stockholm), Julia Serong (Tyskland), Linda Söderlindh (Stockholm KTH), Julia Tjus (Tyskland)

Slutligen arrangerades en tredje workshop den 20 december (Gelang, Mral, Pelger, Runebjörk, Söderlindh) i Stockholm med enbart syfte att börja formulera en ansökan.


Projektets viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

Diskussionerna genererade många nya infallsvinklar och en precisering av önskvärda forskningsområden. Det för oss viktigaste resultatet var att den ursprungliga idén accepterades, nämligen att koncentrera projektet till enskilda forskares/forskargruppens kommunikativa insatser. Projektet kommer vare sig att behandla vetenskapsjournalistik eller vetenskapspedagogik. Samtidigt är både forskares mediekontakter och deras populärvetenskapliga skrivande viktiga aspekter i det kommande projektet.

Projektets internationella förankring

Syftet med projektet var just att få synpunkter från internationella aktörer på området forskningskommunikation. De deltagande internationella forskarna kommer att integreras i den kommande projektansökan som en referensgrupp.