Helena Wockelberg

Finns det en svensk förvaltningsmodell? Förvaltningsmyndigheternas självständighet studerad ur ett multi-dimensionellt perspektiv

Statliga myndigheter är viktiga aktörer när svåra uppgifter som global migration och miljöhot ska lösas. Samtidigt som forskare och politiker kräver att myndigheterna ska koordinera sina insatser är varje myndighets specialisering ett potentiellt hinder för just samordning. Specialisering och autonomi kan i sin tur krävas för att fatta beslut på myndighetsnivå. Vilken grad och typ av självständighet myndigheter har är därför viktiga frågor. I dagsläget råder det olika uppfattningar om hur vi ska beskriva de svenska myndigheternas självständighet. Finns det en svensk förvaltningsmodell, med en hög grad av självständighet för de statliga myndigheterna? Det sätt på vilket myndigheter styrs formellt talar för det, men det hävdas ofta att informell styrning av myndigheterna undergräver självständigheten och att den svenska verkställande makten därför fungerar som i de flesta andra länder. Vi besvarar två frågor: i vilken grad är svenska myndigheter självständiga att fatta olika sorters beslut? Hur påverkar relationen till olika aktörer (regeringen, andra myndigheter, privata aktörer) myndigheternas självständighet? Vi kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har redan samlat in unika objektiva data om styrning och autonomi som vi nu kompletterar med en omfattande studie av informell styrning. Analysen inbegriper självständighet i beslut som rör den egna myndigheten, policyskapande och implementering, samt vertikala och horisontella relationer, på olika sakområden.